Gå till Gävledragets Startsida      Senast uppdaterad:  2011-04-09

Astrid Ståhlberg  vid Betlehemskyrkans kvinnofrukost 9/4 2011 berättar om

Kvinnor i Kongo.

Här håller alla godsaker på att successivt dukas fram. Gissa om alla känner sig sugna för att därefter

ta del av ett, som vanligt, inspirerande föredrag.   Som tur är finns den populära Pajjalagröten på plats!

Astrid arbetar såväl traditionellt som okonventionellt med utbildning och utveckling, både i Sverige och ute i världen. Som ung var hon volontär i Kongo Kinshasa och har de senaste åren återvänt till Afrika, bl a med gruppresor till Kongo Brazzaville. Hon är verksam i egen firma samt föreläser, skriver böcker, medverkar i kyrkor för att nämna några exempel.

Kongo, eller som det också kallas, Kongo-Kinshasa, är en stat i Centralafrika. Landet gränsar, bland flera andra länder, till republiken Kongo-Brazzaville och har en liten kustremsa vid Kongoflodens mynning mot Atlanten, endast 37 kilometer lång.

Kongo-Brazzaville ligger mitt i Afrika, vid Atlantkusten. Det är ett långsmalt land som är ungefär tre fjärdedelar så stort som Sverige. Här finns tropiska stränder, regnskogar och sällsynta djur som gorillor. Det är varmt året om, temperaturen ligger runt 25 grader.

Många hjälper till och samtliga stortrivs.

Astrid har genom att studera statistik konstaterat att 95 % av allt arbete som utförs på jorden görs av kvinnor. Trots detta får de själva tillgodogöra sig endast 5% av alla ekonomiska resurser. Det omvända förhållandet gäller alltså för männen.

När hon startade som volontär med sjukhusadministration i Kongo Kinchasa upplevde hon total förvirring i början. Att hon strax före hade flyttat från Norrland till Stockholm, fortsatt till Kongo för att  sedan återvända till Sverige gjorde hennes tillvaro inte enklare. Hon upplevde även att en del missionärer var bittra och hon längtade åter till Sverige.

År 2006 återkom hon dock och denna gång till Kongo Brazaville för att syssla med kreativitet och entreprenörskapande – genom att ”fixa resor dit”.

Många Kvinnor i Kongo saknar kunskap om de enklaste grunderna  i ekonomiskt tänkande p.g.a. bristfällig utbildning. Som exempel kan nämnas att om en kvinnan vet att 3 tomater kostar ett viss belopp  blir hon  osäker över kostnaden om hon köper 6 tomater!

Astrid mötte dock en fantastisk kvinna som nu var pensionerad men som  tidigare hade varit lärare och även borgmästare.

Kvinnan startade en liten bank och införde en mycket enkel men EFFEKTIV regel. Om någon hade sparat ett visst belopp fick vederbörande även låna motsvarande summa vid framtida inköp.  Trots att kvinnorna gjorde 95 % av arbetet ville männen på kvällen inkassera beloppet för att kunna gå till en bar och dricka öl. Nu gick kvinnorna på vägen hem först in till banken och satte in en viss del av dagens inkomst som de aldrig berättade för sina män.

Stämningen var i topp och det var nästan svårt att göra sig hörd!

Efter en tid blev de upplysta av banken att nu hade de så och så mycket pengar innestående. Först blev de förbryllade och kunde inte begripa att det var deras pengar men till sist förstod de att de kunde rentav åka hem till sin by och hälsa på sina släktingar utan att först  behöva argumentera med sina män då de nu hade egna pengar. Eller - kanske rentav hålla ett bröllop för sina döttrar. Detta enkla förslag att få låna motsvarande del i förhållande till det som var sparat höll hela vägen. Där uppstod minsann inga finanskriser!

Ett annan historia som Astrid berättade var att en yngling gick arbetslös trots att han hade läst livsmedelsteknik. Han fick av banken ett litet startkapital och började pressa färska juicer. Han bad att få ta emot tomma ölflaskor från barerna, och i stället för att de kastades som skräp i naturen, lät han även barnen i kvarteren plocka upp upphittade tomflaskor mot en liten slant. En annan person fick jobb genom att diska flaskorna med en flaskborste och sterilisera flaskorna. Nu säljer han mangojuice som håller under ett år om inte flaskan öppnas. Han har skaffat en kapsylmaskin som han använder till varje flaska och nu bygger han ut litet större på den egna tomten vilket Astrid har konstaterat då hon besöker honom varje gång som hon reser dit.

Detta var bara några exempel på vad vi fick veta om hur Astrid lär befolkningen  ett kreativt tänkande på en enkel nivå som de direkt klarar av. Där finns verkligen mycket att göra. Till ordet service ställer sig  befolkningen helt frågande??

Vid frågor om vad de har för budget och vilka kostnader  blir de totalt ställda - hur skall vi kunna veta vad något kostar?

Jag förstår att Astrid känner sig inspirerad och motiverad av att åka dit flera gånger.

Astrid avtackas hjärligt!

--------------------------------------------------------

Nästa kvinnofrukost är lördagen den 17 sep 2011 kl 9.00 på Betlehemskyrkan, Waldenströmsplan 1, Gävle då

Christina Jutterström berättar om tuffa jobb, livet som bondmora och ett ökande behov av andlighet

------------------------------     

Sidan är länkad och sammanställd av Lisse-Lotte Danielson.

Gå till  Startsida  

Senast uppdaterad:  2011-04-09