EFTER ATT REDAN vid aderton år ha fullbordat sina studier i Uppsala började Asker omedelbart att tjänstgöra i Göta hovrätt, där han år 1845 blev assessor. Efter sin fader valdes han till borgmästare i Jönköping och skötte befattningen förtjänstfullt i tolv år. Han företrädde Jönköpings stad i borgarståndet vid riksdagarna 1853-1860 och blev därunder ståndets talman.

Göta hovrätt

Hans på den tiden rätt uppseendeväckande befordran från borgmästare i Jönköping till landshövding i Gefleborgs län hade föranletts - sades det - av hans betydande insats såsom talman m. m. inom riksdagen.

Inom det nya arbetsområdet kom Askers insatser att i särskilt hög grad gälla kommunikationernas utveckling, liksom industriens, jordbrukets och skogs-hushållningens främjande. Han var landstingets liksom Hushållningssällskapets ordförande under åren 1863 -1883. Hans första åtgärd i sistnämnda funktion var en hänvändelse till länets invånare angående myrmarkernas menliga inverkan på skördarna och behovet av utdikning för att skapa fruktbringande odlingsfält. Han förklarade sig vara betänkt att till K. Maj:t göra framställning om nådig propo-sition till rikets ständer om anslag till myrutdikning inom GefIeborgs län. Den enskilde måste dock företa undersökning härom, bekosta kartor m. m. Landstinget beviljade då, efter förslag av brukspatron Hjalmar Petre, ett årsanslag av 6.000 rdr för sådana undersökningar. Av landstinget blev Asker utsedd till ledamot av folkskolebildningens främjande och han har, enligt egna ord, "av varm övertygelse ägnat sig åt denna framtidsangelägenhet". Hans 1878 framförda förslag om anställande av en kommunal folkskoleinspektör bifölls några år senare av kyrkostämman.

Under landshövding Askers tid inträffade den största av de tre stora förhärjande eldsvådor som stadens historia vet att förtälja. Mitt på dagen den 10 juli 1869 begynte branden i en snickar-verkstad och genom den starka blåsten spred den sig med ursinnig fart och gjorde alla ansträngningar att dämpa densamma fruktlösa. Först påföljande dag kunde elden anses hejdad, men då var så gott som allt brännbart i staden norr om ån lagt i aska. Stora skaror husvilla fick länge bo i tältläger på Sätraåsen.

Sätraåsen

För de av elden ödelagda post- och telegrafexpeditionerna ordnades genast lokaler i en av slottets flyglar, där de en längre tid hade sin verksamhet. I spetsen för en nödhjälpskommitté vädjade landshövding Asker i ett Upprop till den Svenska Allmänheten. Kungafamiljen och regeringen sände genast understöd i form av pengar och livsmedel.

Landshövdingen fick flera gånger ta initiativ till liknande aktioner. Söderhamn brann sommaren 1876, Hudiksvall vid två senare tillfällen. Med stort intresse tog Asker del i ordnandet av de utställningar för industri och slöjd, som under hans tid ägde rum Gefle och Sundsvall.

Han var märkligt nog riksdagsmannakandidat för samtliga politiska riktningar, även för Arbetarföreningen, och valdes 1870 utan några meningsstridigheter. I de stora frågorna på 1870- och 80-talen följde han icke best.bestämt partilinjerna. I försvarsfrågan gick han icke till de högsta anslagen, i tull frågan var han utpräglat frihandelsvänlig. Under åren 1873-75 var han Andra Kammarens talman och gjorde sig känd som en av riksdagens främsta jurister. Han medverkade bl. a. till den grundlagsändring av 28 § Regeringsformen som tillerkände mosaiska trosbekännare medborgerliga rättigheter.

Då landshövding Asker lämnat ledningen av Gefleborgs Läns angelägenheter, avslutade han även sin politiska verksamhet. "Brände mina skepp vid Gafleåns strand", som han uttrycker det i sina "Lefnadsminnen", utkomna i tryck år 1897.

Gustaf Ferdinand Askers maka var Hilda Amalia Westring.