Gå till Startsidan
Senast uppdaterad:
2011-04-06
Gå till Startsidan
Senast uppdaterad:
2011-04-06
S:t Ansgars hus i kvarteret magistern
Foto: Sten Hillman 2009
Gävle i mars 2011
Sten Hillman
Innehållsförteckning
S:t Ansgar 801-865 nordens apostel
S:t Ansgars hus, kopian som vände sig på tvären
Grundstenen till S:t Ansgars hus
Styrelsen för Heliga Trefaldighets församlingshusstiftelse 1927.
S:t Ansgar ett hus före sin tid
Kyrkliga symboler och exteriör
Vad kostade det att hyra S:t Ansgars hus 1931…
Den kyrkliga utställningen 1946
Gävle Kyrkliga scoutkår - Gävle sjöscouter
S:t Ansgars hus i kvarteret Magistern intill Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle byggdes åren 1929-1930.
Ända sedan Gävle stads församling år 1916 delats i Heliga Trefaldighets och Staffans församlingar, hade önskemål funnits bland de kyrkligt intresserade i Heliga Trefaldighet om inrättande av ett församlingshus.
Till kyrkostämman 1926 lades ett förslag om att uppföra ett församlingshus med hjälp av allmänna medel. Stämman avböjde förslaget av ekonomiska skäl och efteråt samlades ett antal personer och diskuterade möjligheten att bygga ett församlingshus med hjälp av insamlade medel. För ändamålet bildades Heliga Trefaldighets Församlingshusstiftelse, vilken konstituerades den 20 februari 1927.
Och många ville bidra till uppförandet av församlingshuset. En anonym bidragsgivare skänkte två poster om 10 000 respektive 40 000 kronor och sedan kom flera hundra givare med bidrag från 5000 kronor och nedåt. En tomt med förnämligt läge vid Drottninggatan och alldeles intill Heliga Trefaldighets kyrka skänktes av läderfabrikören Emil Matton.
Drivande krafter i församlingshusstiftelsen var rådmannen Knut Lindberg och komminister Bengt Jonzon. Församlingshuset kostade 175 000 kronor att bygga varav 115 000 kronor insamlats och 60 000 kronor lånats upp.
I juli 1929 påbörjades arbetet och i oktober lades grundstenen. Byggnaden uppfördes sedan i rask takt efter ritningar av stadsarkitekten Gunnar Wetterling och invigdes den 31 oktober 1930 av ärkebiskop Nathan Söderblom.
Byggnadsentreprenör var Praktiska byggnadsaktiebolaget i Gävle
(Källa Gävle dagblad 31 oktober 1930)
S:t Ansgars hus Foto i Gävle Dagblad 31 okt. 1930 Stadsbiblioteket Gävle
Ansgar har fått ge namn åt ett mängd kyrkor och församlingshus landet runt, samt en resebyrå och finns t.o.m. i titeln på en poplåt med rockgruppen Kent. (Ansgar och Evelyn)
Namnet Ansgar betyder ”Guds spjut” och framstår som ett omen för vad Ansgar skulle bli, nordens apostel.
Allt vi vet om Ansgar har vi hans elev och efterträdare, den helige Rimbert att tacka för som i sitt verk, ”Vita ansgarii” har skrivit om Ansgars liv, verk och död.
Ansgar föddes år 801. Vi vet inte var han föddes eller något om hans härkomst. Däremot vet vi att hans mor dog när han var fem år och att hans far lämnade honom hos Benediktinmunkarna i klostret Corbie i norra Frankrike för att han skulle få en bra uppfostran och utbildning. Ansgar växte upp i klostret tillsammans med flera sachsiska pojkar.
Två händelser fick honom att själv vilja bli munk. I en vision visade sig jungfru Maria och uppmanade honom att inte leve ett lättsinnigt och ytligt liv.
Den romerske kejsaren Karl den store besökte klostret flera gånger och han gjorde stort intryck på Ansgar. Efter kejsarens död beslöt sig Ansgar för att bli munk.
När den danske kungen Harald blev omvänd till kristendomen och bad den nye kejsaren Ludwig den fromme att sända missionärer till hans land, var Ansgar en av de utvalda.
Danskarna var inte intresserade av det nya budskapet, men Ansgar och hans följeslagare lyckades starta en liten skola där de undervisade pojkar som de ville förbereda för att bli missionärer.
Ansgar etsning av Hugo Hamilton 1830 Källa: Wikipedia
År 829 kom sändebud från sveakungen till kejsar Ludwig med bud om att det var många som ville övergå till den kristna tron. Ansgar och hans medhjälpare munken Vitmar fick uppdraget att sprida tron bland svenskarna. De bildade en liten församling i Birka under ledning av hövitsmannen Herigar. Ansgar predikade i Birka under åren 829-831och reste därefter till Bremen där han utnämnts till biskop. Efter en tid kom den kristna församlingen i konflikt med den hedniska befolkningen och den svenska pionjärkyrkan upplöstes.
År 851 bestämde sig Ansgar för att återvända till Sverige. Vid framkomsten till Birka sökte han upp kung Olof. Kungen visade sig beredd att tillåta honom att predika evangeliet och efter att även Tinget gett sitt bifall kunde missionärerna bygga kyrka och döpa dem som ville bli kristna. När allt var ordnat återvände Ansgar till Bremen, där han dog den 3 februari 865.
Citat Ansgar ”Om jag vore det värd skulle jag be Herren om endast en sak: att han i sin nåd måtte göra mig till en god människa”.
Att Heliga Trefaldighets kyrka ligger i kvarteret Martin Luther låter logiskt, men varför ligger S:t Ansgars hus i kvarteret magistern?
Den 9 juni 1557 utnämnde Gustav Vasa prosten i Gävle Nils Olavi Helsing till ordinarius (biskop) över hela Norrland. I fullmakten ber han Nils att övervaka att guds ord predikas rent och oförfalskat i det nya stiftet. Samma år tilldelas skolmästaren i Gävle, Laurentius Olai Gestricius spannmålslön, vilket visar att stiftet då också fått en prästskola i Gävle.
Gustav Vasas skola låg strax öster om kyrkan.
Den var enligt räkenskaperna en tvåvånings timmerbyggnad, med nävertak under bräder, en skorstensmur som ofta måste lagas, samt ett tornur högst upp.
År 1669 flyttade Stockholms gymnasium till Gävle. Nu behövdes en ny och större skola och en timmerbyggnad i två våningar uppfördes och togs i bruk år 1671. (Se skiss nedan)
(Källa: Alf Uddholm, från prästskola till jazzmusik)
Gymnasiebyggnaden 1671-1838
Förebilden till S:t Ansgars hus är den skolbyggnad som låg i kvarteret mellan 1671 och 1838, vilket är upphovet till kvartersnamnet magistern. I byggnaden bedrevs undervisning fram till 1817. Därefter användes byggnaden till auktionskammare och gymnastiksal. År 1838 såldes huset till skomakare Jonas Tellbom för 166 riksdaler banko. Tellbom sålde huset vidare till en bonde i Hemlingby. Denne lät sätta upp byggnaden på sin gård intill landsvägen, men ändrade byggnadens längd och sänkte taket. Byggnaden står fortfarande kvar i Hemlingby.
Skomakare Tellboms släktschema. OBS, stor fil för att underlätta
läsbarheten. Ur: Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter".
Protokoll i samband med rivningen av det gamla skolhuset.
När stadsarkitekten Gunnar Wetterling ritade S:t Ansgars hus använde han den gamla skolbyggnaden som förlaga. Han ville anknyta till platsens historia och det nya huset fick därför exakt samma yttermått och taklutning som det gamla skolhuset. Det som skiljer exteriört är att S:t Ansgars hus vänder gaveln mot kyrkan och att huvudingången flyttats från långsidan till gaveln.
Del av stadskarta 1706 Christoffer Stenklyft Georeferering Bygg & Miljö Gävle
På stadskartan från 1706 finns gymnasieskolan vid bokstaven f. Den moderna stadskartan har georefererats på den gamla. Det streckade området högst upp i bilden är platsen för nuvarande S:t Ansgars hus. Den röda fyrkanten norr om skolan är troligen ”proban” skolfängelset där eleverna kunde få sitta i timmar eller dagar beroende på arten av förseelse.
Källa: Alf Uddholm, från prästskola till jassmusik
Gymnasiebyggnaden idag i Hemlingby Foto: Sten Hillman 2009
|
|
Bilden ovan visar gymnasiebyggnaden som den ser ut idag. Taket har sänkts och byggnadens längd har ändrats något, fönstren har bytts och troligen även panelen.
Det som återsår av 1600-talshuset är timmerstommen och porten på bilden till vänster. |
Foto: Sten Hillman
Årtiondena runt sekelskiftet 1800-1900 -tal genomgick kyrkan en kris. Det glesnade i kyrkbänkarna och många präster kände maktlöshet inför den utveckling som de inte kunde bemästra. Kyrkans kris var samtidigt frikyrkorörelsernas stora tid.
Frikyrkorörelsen och andra folkrörelser, den praktiska materialismen och det demokratiska genombrottet mot slutet av 1800-talet samverkade för att bryta den kyrkliga seden. Kyrkan var överrumplad av den nya tiden och hade svårt att i all hast hitta nya vägar.
På initiativ av kyrkoherde Nils Lövgren byggdes år 1896 Staffans hus i stadsdelen Brynäs. Staffans hus var Sveriges första församlingshus. Lövgren förstod att det vid sidan av högmässogudstjänsten måste skapas möjlighet till andra former av kristen påverkan och kristen gemenskap. Barn och ungdomar måste tas om hand, människor beredas tillfälle att samlas i grupper för missions, diakoni och andra kyrkliga ändamål. Därmed uppstod frågan om användbara samlingsrum. Kyrkorna lämpade sig inte för ändamålet, det behövdes församlingshus där människor kunde samlas i en mera hemliknande miljö.
Lövgren valdes till biskop i Västerås år 1900 och lade ett förslag till kyrkomötet 1908 som 1910 resulterade i bildandet av Svenska kyrkans diakonistyrelse, ett centralorgan för det frivilliga församlingsarbetet i Sverige.
Till en början löstes lokalfrågan mera provisoriskt, om man bortser från Brynäs. Staden växte och delades år 1916 i församlingarna Staffan och Heliga Trefaldighet.
I Heliga Trefaldighets församling blev församlingshusfrågan akut på 1920-talet. Drivande i frågan om byggande av ett församlingshus var komministern i Heliga Trefaldighet, Bengt Jonzon. Han hade tidigare tjänstgjort som sekreterare i Svenska kyrkans diakonistyrelse. Intresset för att få tillstånd ett församlingshus var stort även på lekmannanivå.
På kyrkostämman den 9 november 1926 väcktes en motion om att på församlingens bekostnad uppföra ett församlingshus, på en centralt belägen tomt, som kostnadsfritt ställts till förfogande av Emil och Ottil Matton. Samtliga talare som yttrade sig i debatten ansåg att behovet fanns, men motionen avslogs ändå av ekonomiska skäl.
Direkt efter mötet samlades några församlingsmedlemmar och diskuterade möjligheten att uppföra församlingshuset med insamlade medel. Den 20 februari 1927 konstituerades Heliga Trefaldighets församlingshusstiftelse. Ordförandeklubban fördes av ingen mindre än ärkebiskop Nathan Söderblom.
Tiden som följde präglades av ett intensivt arbete med byggnadsfrågans lösning och anskaffande av ritningar. En stor mängd gåvor, små och stora penningbelopp strömmade in till församlingshusstiftelsens kassör från givmilda församlingsbor. När huset stod färdigt i oktober 1930 var det Sveriges största församlingshus. Huset möblerades och smyckades till stor del med föremål och konstverk som tidigare prytt enskilda hem i församlingen.
Grundstenen till S:t Ansgars hus
Av personerna på bilden har identifierats: nr, 2 från vänster prosten Högfors nr. 3 Ottil Matton,
nr. 4 Maria Säfvenberg, nr. 7 byggnadschefen Zacco nr, 8 rådman Knut Lindberg
nr, 9 Bengt Jonzon nr. 10 läderfabrikören Emil Matton, samt längst ut till höger
prosten Henrik Ekman Foto i Gävle dagblad den 12 okt. 1929
Övriga närvarande är enligt protokollet av den 20 november 1930 Oscar Carlsson, Birger Fogelberg, Anna Thunborg, Ingegärd Ekman, E. Hallgren och Britta Hermelin
Vid en högtidlig ceremoni klockan åtta på morgonen fredagen den 11 oktober lades grundstenen. Närvarande vid grundstensläggningen var flertalet av församlingshusstiftelsens ledamöter, samt andra intresserade. Bön förrättades av prosten Högfors. Under stenen lades en hoplödd blylåda, innehållande ytterligare en låda av tjock zinkplåt, i vilken placerats diverse gångbara mynt, samt ett exemplar vardera av stadens dagstidningar för torsdagen. Vidare innehöll lådan ett dokument med följande lydelse,
”Denna byggnad är av Heliga Trefaldighets församlingshusstiftelse i Gävle, uppförd till Guds ära och Gävle Heliga Trefaldighets församlings tjänst. Grundstenen till byggnaden lades den 11 oktober1929. Byggnaden, som beräknas bliva färdig under loppet av år 1930, har till hugfästande av 1100-årsminnet av den helige Ansgars ankomst till Sverige, givits namnet SANKT ANSGARS HUS”. Källa: Gävle Dagblad 12 okt. 1929 Stadsbiblioteket Gävle
Styrelsen konstituerades den 20 februari 1927
|
|
|
|
|
||
|
Ordf. J. F. Högfors |
Vice ordf. Bengt Jonzon |
Ledamot Ottil Matton |
Ledamot Birger Fogelberg |
||
|
|
|
|
|
||
|
Ledamot Knut Lindberg |
Ledamot Oscar Carlsson |
Ledamot N. S. Norling |
Suppl. C. Y. Zacco |
||
|
|
Bilder saknas på suppleanterna Anna Thunborg och Gustav Hedman |
||||
|
Suppl. Alfred Roth |
|
||||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
||
Foton ur Gävle ett bildgalleri, Wilhelm Lindeberg 1924, samt
Bengt Jonzon, målning i Heliga Trefaldighetskyrkan. Foto Sten Hillman
Högfors avgick ur styrelsen den 3 september 1929. Orsaken var att han var oense med den övriga styrelsen om storleken på S:t Ansgars hus. De ursprungliga ritningarna som antagits i juni 1927 visade ett hus som var två meter smalare än det förslag som slutgiltigt antogs den 9 juli 1929. Högfors hade även synpunkter på den invändiga utformningen av huset. Dessa bestod främst i en ”lyxtrappa” mellan våningarna samt ”två” toaletter och ett tredje kök i jordvåningen. Vidare ansåg Högfors att församlingshusstiftelsen och dess styrelse endast var ”tillfällig” och att syftet med stiftelsen endast varit att skaffa församlingen ett församlingshus på frivillighetens väg. (Källa: Brev till församlingshusstiftelsen den 3 september 1929, kyrkans hus Gävle).
Dåvarande komminister Bengt Jonzon tog över ordförandeskapet efter Högfors Bengt Jonzon blev biskop i Luleå 1938 och efterträddes av pastor Henrik Ekman som ordförande för stiftelsen.
Enligt andra paragrafen i församlingshusstiftelsens stadgar var församlingens kyrkoherde, normalt självskriven ordförande för församlingshusstiftelsen.
Ottil Charlotta Oskara Matton tillhörde styrelsen från första början och till sin död 1978. Hon övervakade och hade ansvaret för den löpande driften vid S:t Ansgars hus. Vid 100 års ålder drev hon frågan om att montera in en hiss i S:t Ansgars hus och hon kom själv och provåkte den. Ottil tilldelades Illis Quorum* för sina insatser inom det frivilliga församlingsarbetet. Ännu sista kvällen hon levde ordnade hon med en minnesgåva efter en bortgången vän. Hon blev 102 år och 7 månader. (Käla: Familjenotiser, Gävle Dagblad den 30 augusti 1978)
Jonny Carolina Meurling var kamrer och ansvarade för stiftelsens ekonomi under många år, med början tidigt 40-tal. Hon avgick ur styrelsen 1968.
*Illis Quorum meruere labores (Åt dem vilkas verksamhet gjort dem därav förtjänta), kunglig medalj som instiftades av Gustav 111 år 1784 och som sedan 1974 delas ut av regeringen. Medaljen utdelas för medborgerlig förtjänst och finns i flera storlekar.
S:t Ansgars hus inreddes modernt. I källaren inreddes ett synnerligen modernt kök. Vidare inreddes ett pentry på bottenvåningen och ett tekök på andra våningen och de stod i förbindelse med varandra genom en handdriven mathiss. I nedre köket installerades en gasdriven varmvattenledare varigenom varmvatten kunde ledas till samtliga kök.
I källarvåningen inreddes två stora rum för scouternas verksamhet, samt utrymme för arkiv, pannrum, brygghus, tvättstuga och matkällare.
Stora salen på nedre våningen inreddes i ljusa färger och bortre väggen fick formen av en halvrundad absid. Här placerades ett enkelt kors, svartnat och grovt hugget ur stadiga bjälkar. Framför absiden placerades predikstolen. Intill stora salen inreddes ett modernt maskinrum, vilket gjorde det möjligt att visa film och skioptikonbilder.
På andra våningen inreddes två salar, den ena avsedd för syföreningen, läsbarnen o. s. v. Vidare uthyrdes lokaler på andra våningen till landstingets dispensär, (numera lungmedicinsk mottagning) med en särskild ingång från Drottninggatan. Det var fyra rum och kök som användes för detta ändamål.
Vindsvåningen lämnades oinredd att användas för kommande behov.
Källa: Gävle dagblad den 31 okt. 1930
Gunnar Wetterling stadsarkitekt i
Gävle 1922-1932 Foto i Gävle ett
bildgalleri Wilhelm Lindeberg 1924
Artikel i Norrlandsposten den 28 oktober 1930 Onämnd i texten betyder att givaren ville vara anonym.
I oktober 1930 anställdes som gårdskarl, ringaren i Heliga Trefaldighet Erik Klang. Hans uppgift var att sköta yttre renhållning och eldning.
Samtidigt anställdes fröken Stina Nöjd som städerska. Stina avancerade så småningom till vaktmästare och avgick med pension 1948. Hon fick 860 kronor i årlig pension från församlingshusstiftelsen. Erik Klang blev uppsagd från sin tjänst 1939 i samband med att en oljebrännare installerades vilket gjorde att eldaren inte behövdes längre.
Stina Nöjd efterträddes av fröken Magda Norrman som i början av 50-talet efterträddes av Augusta Eriksson som avgick med pension 1963. Augusta Eriksson efterträddes av Greta Sjöberg som anställdes tillsammans med sin man. År 1980 övertogs församlingshusstiftelsen av Heliga Trefaldighets församling och församlingens vaktmästare övertog skötseln av S:t Ansgars hus.
Alla vaktmästare vid S:t Ansgars hus fram till församlingens övertagande av stiftelsen år 1980 har varit kvinnor.
I dag finns en husmor på deltid anställd av församlingen
Kyrkliga symboler och exteriör
På taket till S:t Ansgars hus finns tre kulkors. Vad dessa symboliserar är oklart, men antalet kan tyda på att korsen ska symbolisera treenigheten, d.v.s. fadern, sonen och den helige ande. För övrigt är exteriören sparsamt utsmyckad med endast två s.k. ankarslut på fasaden mot Drottninggatan. Husets form med det höga taket, de tre kulkorsen och för övrigt sparsam utsmyckning, påminner om de kyrkor som uppfördes under tidig medeltid. Som exempel kan nämnas, Hille gamla kyrka som revs år 1863 och Trönö kyrka.
För helgon finns som regel symboler, som användes inom bildkonsten och arkitekturen, vid utsmyckning av byggnader etc. Den helige Ansgars symbol är en modell av en kyrka.
(Källa: John Foley, Tecken Märken och Symboler1995)
Fasad mot gården Foto: Sten Hillman
Grekiskt kors, kulkors. De fyra korsarmarna är lika långa. Det kallas också för crux immi´ssa
Quadra´ta. Detta kors var redan känt i de äldsta kulturerna (sumererna). I den kristna konsten kan det symbolisera Kristi ”fyra gärningar”. Han öppnade himlen, krossade helvetet, skänkte nåden och gav syndernas förlåtelse.
Enligt gammal tradition bör varje altarbord ha fem grekiska kors inristade på skivan, ett i mitten och ett i varje hörn. Dessa kors kan då symbolisera Jesu fem sår.
(Källa: De heliga tecknens hemlighet, symboler och attribut. Frithiof Dahlby 1977)
|
|
Ankarslut eller ankarjärnslut användes vid husbyggen för att ge stadga åt murverket.
Ankarsluten på S:t Ansgars hus har dock ingen praktisk funktion, utan har enbart tillkommit som en prydnad på fasaden mot Drottninggatan. |
Foto: Sten Hillman 2009
Staketet vid S:t Ansgars hus anskaffades på initiativ av dåvarande pastorn i
Heliga Trefaldighet, Olof Andrén år 1962 och ersatte då ett gammalt trästaket.
Staketet förband ursprungligen de två flyglarna på Rettigska huset vid södra
Strandgatan. (Källa: Olof Andrén, muntl.) Granitstolparna, ursprungligen
4 stycken, sattes upp på initiativ av Jonny Meurling år 1944.
Foto: Sten Hillman 2009
|
|
Bilden till vänster visar kolluckan. Fram till år 1938 eldades huset med kol som tippades in genom en lucka i fasaden mot gården.
|
Foto: Sten Hillman 2009
Landstingets dispensär, nuvarande lungmottagningen, hyrde lokaler på andra våningen i S:t Ansgars hus mellan 1930 och 1939. Därefter avdelades ett rum och köket till bostad för städerskan/vaktmästaren. Övriga utrymmen skulle användas för stiftelsens verksamhet. År 1940 planerades att inrätta ett skyddsrum i S:t Ansgars hus, men detta genomfördes aldrig.
I mars 1941 kom en förfrågan från chefen för Kungliga Hälsinge regemente om att för krigsmaktens räkning få hyra S:t Ansgars hus. I styrelsens svar angavs dels ekonomiska skäl samt att ”då härtill kommer, att S:t Ansgars hus utgör en central punkt för sådant arbete, som står i den andliga beredskapens tjänst och det sålunda med hänsyn till tidsläget är av mycket stor betydelse att verksamheten finge ostört fortgå, anser sig Styrelsen förhindrad tillmötesgå den gjorda förfrågan angående fastighetens upplåtande till krigsmakten”.
1942 insattes dubbeldörrar i Ansgarshallen mot trappan från Drottninggatan samt mot trappan till scoutlokalerna
År 1946 kom ett förslag om att inreda vindsvåningen. Ritningar utfördes av Arkitekt Sten Dalén och kostnaden beräknades till 40 000 kronor. Anledningen var att församlingarnas pastorsexpeditioner var tvungna att lämna sina lokaler på Bergsgatan 86. Tanken var att hyra ut mellanvåningen till pastorsexpedition och flytta upp församlingshusverksamheten till vinden. Av planerna genomfördes endast 4 takfönster mot gården. Sommaren 1958 genomfördes en omfattande restaurering av Ansgars hus. Nu byttes rör och elinstallationer och målnings och golvbeläggningsarbeten genomfördes samt ytterligare en toalett i nedre våningen. Vidare inköptes nya möbler. 1964 togs i styrelsen ett principbeslut om att inreda vinden som vaktmästare bostad. Dessa planer genomfördes aldrig. År 1976 installerades hiss och samtidigt anlades handikapprampen vid ingången från Kaplansgatan.
Gävle kyrkliga scoutkår har drivit sin verksamhet i källarvåningen sedan huset stod färdigt 1930. Lokalerna har slitits hårt och har därför varit föremål för reparationer ett flertal gånger sedan starten. En av de större reparationerna genomfördes 1960. Arkivrummet togs i anspråk och två nya fönster togs upp mot Drottninggatan. I övrigt gjordes reparations och ändringsarbeten till förmån för verksamheten. Vidare installerades en cirkulationspump för värmesystemet i lokalen och repstegar inköptes för att underlätta utrymning i händelse av brand, det sistnämnda på uppmaning från brandchefen. Även elledningarna besiktigades.
Källa: Protokoll och ritningar, kyrkans hus Gävle
Värmekällan i huset var två värmepannor som eldades med kol. År 1939 installerades en brännare för oljeeldning och samtidigt installerades en elektrisk varmvattenberedare i nedre köket i stället för den gasdrivna som ansågs osäker. År 1940 blev olja en bristvara på grund av de avspärrningar som orsakades av andra världskriget och en övergång till vedeldning blev nödvändig. Sommaren 1940 utökades värmeledningen till att omfatta även trapphusen. År 1975 anslöts S:t Ansgars hus till fjärrvärmenätet och den gamla pannan revs ut.
Fr.o. m. 1 juli 1980 övertogs stiftelsens samtliga skulder och tillgångar av Heliga Trefaldighets församling och stiftelsen förklarades upplöst.
Källa: Protokoll den 18 dec. 1980 kyrkans hus Gävle
.
Vad kostade det att hyra S:t Ansgars hus 1931…
Hyra Ansgarshallen mäster Olofs sal och köket i nedre våningen högst 30 kronor och lägst 20 kronor per gång, utan kök högst 25 och lägst 15 kronor per gång
För hela övre våningen jämte kök 25 kronor per gång
För Martin Luthers rum 10 kronor per gång
För S:ta Birgittas gemak 10 kronor per gång
För S:ta Birgittas gemak och köket i övre våningen 15 kronor per gång
För Rådskammaren 5 kronor per gång
För städning 3 kronor per gång
Vaktmästare 2,50 kronor per gång
Hela huset 2000 kronor per gång
Stora salen föreläsning m.m. 1000 kronor
Stora salen större arrangemang 1300 kronor
Birgittasalen 450 kronor
Lutherrummet 500 kronor
Olofsrummet 350 kronor
Samtalsrum övervåning 200 kronor
För kök och porslin tillkommer 400 kronor
1 krona år 1931 motsvarade 28,49 kronor år 2011
(Källa: SCB statistik, prisomräknaren)
Den kyrkliga utställningen 1946
År 1946 anordnades en stor industriutställning i Gävle med anledning av stadens 500-års jubileum. Samtidigt med industriutställningen visades i Sankt Ansgars hus en utställning om Gävles kyrkliga historia, samt om kyrkans liv och arbete i vår tid.
Utställningen invigdes av ärkebiskop Erling Eidem
|
Kronprins Gustav Adolf och kronprinsessan Louise i samspråk med ärkebiskop Erling Eidem under invigningen Foto i stadsarkivet Gävle |
Den kyrkliga delen av Gävleutställningen besöktes vid invigningen av kronprinsparet med uppvaktning som kom till Gävle med tåg.
Från stationen till Sankt Ansgars hus åkte kronprinsparet med sällskap i kortege bestående av en viktoriavagn och två landåer dragna av sex hästar som ställts till förfogande av godsägare Allan Söderhjelm på Tolvfors.
|
Banderoll vid Drottninggatan Foto i stadsarkivet Gävle
Från början var det meningen att den kyrkliga utställningen skulle visas i en särskild paviljong i utställningsområdet på Sätraåsen. Samfällda kyrkofullmäktige som anslagit 10 000 kronor för ändamålet, befarade att försäkringspremierna skulle bli betungande om de värdefulla föremål som ställdes ut förvarades i en enkel träbarack, där risken för stöld eller brand ansågs överhängande. Det vore därför lämpligare att utställningen förlades till S:t Ansgars hus.
Vid styrelsemötet den 27 november 1945 beslöt styrelsen för församlingshusstiftelsen att för ändamålet hyra ut S:t Ansgars hus mellan 1 juni och 31 augusti 1946 till en kostnad av 600 kronor inbegripet kostnad för värme och belysning.
I bottenvåningen visades situationsbilder ur Gävle kyrkliga historia målade i tempera. Målningarna gjordes av konstnärerna Jerk Werkmäster och Fredrik Henckelmann. Två av målningarna finns kvar att beskåda i nedre trapphallen i S:t Ansgars hus.
Vidare visades äldre kyrklig konst från Gästrikland. Utställningen bestod av 163 olika föremål, konst, textilier, bruksföremål och litteratur som lånats in från församlingarna i Gästrikland. Bilderna nedan visar exempel på konst och föremål som visades på utställningen.
Utställningskatalog
Bilden nedan visar, från vänster Gustav Vasas biblar från 1526 respektive 1541, Gustav 11 Adolfs bibel från 1618, Karl X11 bibel från 1703, samt 1917 års
kyrkobibel och en äldre psalmbok.
Biblarna finns i
Heliga Trefaldighetskyrkan.
Foto: Sten Hillman
På den övre våningen visades en utställning om Svenska kyrkans liv och arbete i
nutid. Bland utställarna fanns ärkestiftets stiftsråd och ungdomsråd, kyrkliga
frivilligkåren, svenska kyrkans diakonistyrelse och bokförlag, svenska kyrkans
sjömansvårdsstyrelse, svenska kyrkans missionsstyrelse m.m.
Dopfunt i Heliga Trefaldighetskyrkan Gävle
Foto: Sten Hillman
Dopfunt huggen i rödaktig sandsten omkring år 1150. Ornering påminnande om fabeldjursfuntarna. Möjligen tillhört en tidig medeltidskyrka. Fortfarande i bruk
Situationsbilder ur Gävles kyrkliga historia Foto: Sten Hillman
Gävle kyrkliga scoutkår flyttade in i det nybyggda S:t Ansgars hus år 1930. Huset var då nybyggt och i källaren anpassades lokalerna för scoutverksamhet. Redan då fanns det framsynta personer som förstod styrkan i scouting. Scoutkåren som grundades 1928 är fortfarande kvar i dessa lokaler. Från att ha varit en scoutkår med "land"-verksamhet har profilen ändrats till att i huvudsak arbeta med land- och i första hand sjöscouting. Dess nya profilnamn är därför Gävle sjöscouter.
Kajsa Wahlström som gick med i scouterna 1962 berättar. Jag var sex år och det var min mamma som tog med mig till scoutkåren i S:t Ansgars hus. Egentligen var åldersgränsen sju år för att få vara med i scouterna, men eftersom min äldre syster var med så fick jag börja ändå. På den tiden var scoutrörelsen uppdelad i flickor och pojkar där nybörjarna kallades blåvingar och vargungar för att sedan bli flick- eller pojkscouter.
|
|
Kajsa Wahlström 2010. Foto Sten Hillman
Som blåvingar blev vi omhändertagna av de äldre flickscouterna. Vi fick börja med enklare saker som att borsta skor och sy i knappar och successivt lära oss mera, (learning by doing).
Idag kan dessa kunskaper anses en smula udda, men på 60-talet var det kunskaper av största vikt. Vi hade möten på kvällarna, oftast i källaren men även i Ansgarssalen eller andra lokaler i huset. Vi övade in korta sketcher som vi sen spelade upp för gruppen för att lära oss att framträda inför publik. Mötena avslutades med sång.
Vår avdelning bestod av 4 patruller om 7 scouter i varje. På helgerna var det utflykter, ofta till Pålvikskåtan i Harkskär eller till Hästmuren på Norrlandet. Då tävlade de olika grupperna mot varandra i olika grenar i s.k. Woodcraft (vildmarkskunskap). Tävlingarna bestod bl.a. i att känna igen spårstämplar, göra knopar, lära sig orientera med kompass m.m. Tävlingarna var ofta utformade så att deltagarna måste hjälpas åt för att klara uppgiften och det viktiga var inte att vinna, utan att delta.
Vi fick lära oss scoutlagen som är en positiv lag. Den handlar bl.a. om att en scout ska vara ärlig, hjälpsam och visa hänsyn i kontakten med natur, djur och människor.
Inom scouterna fanns även stödföreningen GKS Vänner som till stor del bestod av scouternas föräldrar och andra intresserade. Scoutvännerna träffades och planerade basarer som hölls i S:t Ansgars hus, ofta i anslutning till olika högtider. Vid dessa tillfällen fick vi scouter hjälpa till med att ställa i ordning och att stå i de olika stånden.
På 70-talet gick de båda scoutrörelserna, pojk- och flickscouter, samman och indelningen ändrades till minior, junior, patrull- och seniorscouter. Idag år 2010, är indelningen densamma men med till verksamheterna anpassade namn såsom spårar- upptäckar- äventyrs- och utmanarscouter.
Scotrörelsen som grundades 1907 är än idag en modern världsomspännande rörelse som följer sin tids anda. I hela världen finns idag ca: 38 miljoner scouter.
Jag var aktiv scout och ledare fram till mitten av 80-talet. Som seniorscout fungerade jag som hjälpledare och fick utbildning i högre ledarskap, vilket jag ofta haft stor nytta av i mitt arbete inom förskolan.
Jag har många positiva minnen från tiden som scoutledare. Ibland kom det barn, företrädesvis pojkar, som var allmänt stökiga och egentligen inte platsade varken i skolan eller någon annanstans, men som efter en tid fann sig väl tillrätta i scouterna. Det har visat sig att dessa barn har klarat sig bra senare i livet.
Numera är jag scoutvän och hjälper till med den årliga julbasaren, så egentligen har jag aldrig slutat med scouting.
En gång scout, alltid scout
Wepo, lite historik
Woodcraft (vildmarkskunskap) är en verksamhetsgren inom scouting som till stor del handlar om att lära sig läsa naturen. Att träna iakttagelseförmågan är viktigt för unga människor och ger erfarenheter som man har nytta av hela livet. Detta påpekade redan scoutrörelsens grundare, den engelske officeren Lord Baden-Powell i sin bok Scouting for boys1908 (scout betyder spejare)
Vid sammankomster med scouter och under tävlingar av olika slag, exempel patrulltävlingar där man förflyttar sig mellan stationer och löser uppgifter, förekommer som regel alltid något moment med Woodcraft.
Scoutledarna i Gävle kyrkliga scoutkår, Claes Bengtsson och Bertil Ekendal tog på sig uppgiften redan i slutet på 1950-talet att vara ”specialister” och sammanhållande i scoutkåren för ”woodcraftverksamheten”.
För att kunna arrangera tävlingar i att läsa naturen, samt för att undervisa ungdomarna i de olika avdelningarna, byggdes samlingar upp av exempelvis spåravgjutningar, gnag, pressade växter, preparerade insekter, djurspillning etc. Snart rymdes inte samlingarna i det källarskåp som disponerades och en lokal ställdes i ordning som vildmarksmuseum i anslutning till scoutlokalerna i S:t Ansgars hus källare. När denna lokal, mera en skrubb, även den blev för liten väcktes tanken att inreda en lokal på vinden.
Kyrkoherde Olof Andrén som var kårchef för scoutkåren, med scoutnamnet Molnet ordnade tillstånd att bygga ett rum på vinden och inreda detta till vildmarksmuseum. Verksamheten växte och utvecklade sig snart till en egen klubb som fick namnet WEPO. W= woodcraft
E= education, P= patsfinder, O= organisation. Klubben hade mellan 5 och 15 medlemmar.
Vi kunde inte räkna med att få pengar från kåren till att köpa virke till bygget eller för att leja hantverkare. Det blev till att förlita sig på frivillighet och gåvor. Det mesta arbetet utfördes av klubbens medlemmar. Några ställningsplank som blivit över på ett bygge någonstans på Norrlandet fraktades hem med bilsläpvagn och fick bli takstolar. Från en rivning på Öster fick vi hämta diverse panelvirke och glasfirman Norelius och Thorsell skänkte stora emballage som kunde slås isär och spikrensas. Claes som var yrkesmilitär och för tillfället deltog i förarutbildning för tunga fordon lyckades övertala körläraren att övningskörningen med lastbil skulle göras tur och retur till fabriken i Karlholm, där någon hade tiggt till sig ett parti med porösa träfiberskivor (tretex). Körläraren var mindre lycklig över att han fick hjälpa till att lasta av skivorna på trottoaren utanför S:t Ansgars hus ”hade jag vetat det här så hade jag aldrig ställt upp”.
På vinden fann vi ett antal plyfaskivor med målade motiv från någon typ av utställning.* Molnet gav sin tillåtelse till att skivorna fick användas till bygget bara motivet kund synas även i fortsättningen. Ett par av skivorna sattes upp på reglarna på rummets utsida mot vinden.
*Den kyrkliga delen av Gävleutställningen 1946. Författarens kommentar.
Ett av de större äventyren med WEPO-bygget var att ordna isolering av rummet. Detta löstes genom att ett hyvleri lät oss fylla sopsäckar med kutterspån ur en spånficka på Näringen. Någon hjälpsam förälder ordnade transporten av säckarna till gården utanför scoutlokalen. På kvällen fick en avdelning med scouter bära säckarna till vinden.
Transporten skedde genom källaren, stora trappan, och genom samlingssalar på våningarna upp till vinden, och ”katastrofen” var ett faktum. Det tog ett par timmar att städa i stort sett hela huset från sågspån och damm efter detta och WEPO:s popularitet fick en tillfällig svacka.
Vi fick ett mindre bidrag från kåren, som användes för att ordna med el samt för att leja en snickare under en kort tid för en del viktiga moment. En snickare från regementet, Ferm, ställde upp på kvällarna och såg till att rummet blev färdigt. Han deltog i arbetet långt mer än vi kunde betala honom för. Arbetskvällarna brukade avslutas med fika på ett närbeläget kafé.
Rummet fylldes snart med diverse föremål, dels sådant som samlades under diverse utflykter i skogarna runt Gävle och vid olika scoutläger. Många föremål skänktes till klubben från välvilliga människor, bland annat en del uppstoppade fåglar och ett älghuvud.
Klubbens verksamhet var mycket intensiv, med aktiviteter ett par kvällar i veckan och i stort sett varje helg. Olika scoutgrupper besökte lokalen och även studerande vid lärarhögskolan. Gävletidningarna gjorde reportage vid två tillfällen.
På grund av arbete flyttade Bertil och Claes, som var de sammanhållande personerna till andra orter i mitten på 60-talet och verksamheten avstannade.
Valbo i april 2009
Claes Bengtsson
Kyrkoherde emeritus, Olof Andrén (Molnet) och Claes
Bengtsson 2009 Foto: Sten Hillman
Verksamheten i S:t Ansgars hus idag består av en mängd olika aktiviteter. Körverksamheten är omfattande med ett flertal körer för alla åldrar, såväl dag som kvällstid.
Vidare förekommer bibelstudier, dopkaffe, personalmöten och även föreningar som hyr S:t Ansgars hus för sin mötesverksamhet.
Gävle kyrkliga
scoutkår (GKS), bedriver verksamhet i källarvåningen, men även i andra delar av
huset. Sopplunchen på onsdagarna i samarbete med IFFI, Internationella
föreningen för invandrarkvinnor, är välbesökt.
Övervåningen hyrs ut till begravningskaffen och andra samkväm.
Lutherrummet, och Birgittasalen som båda ligger på övervåningen rymmer ca 50
personer vardera. På övervåningen finns också Mäster Olofsrummet, som är ett
sammanträdes- eller studierum för 15-18 personer.
Ansgarssalen, stora salen på nedre plan i byggnaden, är en stor sal, med en scen och en flygel att tillgå. Salen rymmer ca 100-150 personer sittande i "biografsittning" eller 50-80 sittande vid bord för konferens.
Vindsvåningen är bortsett från WEPO-rummet, fyra
takfönster och trots många planer på ombyggnad fortfarande oinredd.
För att hyra lokaler i S:t Ansgars hus vänder man sig till
församlingsexpeditionen, tel: 026-17 04 40.
S:t Ansgarssalen Foto: Sten Hillman 2009
Det enkla träkors som ursprungligen var placerat längst framme i absiden är numera ersatt av en bildväv skapad av konstnären Elisabetheba, Elisabeth Johansson.
Vid grävningarna för församlingshusstiftelsens nybyggnad i hörnet av Kaplansgatan och Drottninggatan, påträffades kopparslagareämbetets sigill och salutkanon. (Källa: Gävle Dagblad den 10 september 1929) Salutkanonen har senare försvunnit men sigillet finns numera i länsmuseets samlingar.
Kyrkoherde J. F. Högfors är morfar till de kända skådespelerskorna Christina Schollin och Helena Brodin.
Gävle dagblad
Norrlandsposten
SCB statistik, prisomräknaren
Protokoll och brev församlingshusstiftelsen kyrkans hus Gävle
John Foley, Tecken Märken och Symboler
Wilhelm Lindeberg, Gävle ett bildgalleri 1924
Frithiof Dahlby, De heliga tecknens hemlighet, symboler och attribut 1977
Wikipedia, Ansgar etsning av Hugo Hamilton 1830
Ritningar plan och fasad antagna i maj 1929
Ett varmt tack till personalen i kyrkans hus i Gävle, kyrkoherdarna emeritus Sture Rolfhamre och Olof Andrén, samt Claes Bengtsson, Arne Övrelid, Rickard Säfvenberg, Kajsa Wahlström och alla andra som på olika sätt bidragit med uppgifter för framställandet av denna skrift.
Författaren
-------------------------------------------------------------------------------------
Se även:
Kyrka och Kyrkfolk i Gamla Gefle.
Webbversionen av Sten Hillmans material är sammanställt av Lisse-Lotte Danielson
Gå till 
Startsida
Senast uppdaterad:
2011-04-06
