JACOB FLEMING tycks, i motsats till de flesta av företrädarna, icke ha varit krigare innan han blev ämbetsman, utan börjat sin bana inom civilförvaltningen. Innan trettio års ålder var Fleming kommissarie i Kammarrevisionen och kort därpå rikskammarråd. Både Carl X och Carl XI satte värde på nitiska medhjälpare i administrationen och räkenskapsverket och belönade dem i regel med en landshövdingepost.

Under den tid som Fleming såsom landshövding bebodde slottet förekom långvariga förhandlingar mellan kronan och Gefle stad angående fisket i Gavleån. Då kronan efter 1640 inte längre underhöll eget gårdsfolk därstädes överläts fisket åt landshövdingen, när kungen inte själv vistades på stället och behövde det för sin hovhållning. Saken kom upp vid 1675 års riksdag och stadens ombud fick då det beskedet att ärendet var hänskjutet till reduktionskollegium, som ägde att besluta därom. Det skickades fram och åter och trots förbehållet om "12 alnars kungsådra", förblev dock själva tvistefrågan lika oavgjord, till dess K. M:t behagade "efterlåta landshövdingen att nyttja laxnotvarpet i Gavleån". Efter fortsatt dragkamp fastslogs att fisket var Kronans egendom, varom K. M:t ägde disponera, vadan, såsom en särskild nåd, tilläts d. v. landshövding Cronstedt att under sin tjänstetid behålla fisket på sin lön. Riksens ständer beslöt 1823 att staden skulle få rätt inlösa laxfisket mot en skattelöseskilling av 333 r. dr. banko och  en årlig ränta till Kronan av 1 tunna lax. Sedan dess har givetvis förändringar skett.

Handlingar från Flemings jämförelsevis korta tid - två år - som länsstyrelsens chef - visar, att de långvariga stridigheterna fortsatte mellan de båda borgmästarne i Gefle, Falck och Christiernin. När den senare uttröttad av allt bråket avgått, fortsatte Falck sin kamp med den nye innehavaren Salin.

Christiernin, Falck, Salin.     Klicka på Stor fil för att underlätta läsbarheten.

Ingen medling tycktes hjälpa, icke ens ett Kongl. brev, där Carl XI "förmanandes dem bägge att leva med varandra i god enighet och förtrolighet och söka Stadens och det gemena bästa med all vederbörlig flit, trohet och rättrådighet, havandes de att förvänta, om annat spörjes, straff och onåd".

Fleming framförde på rådhuset sin försäkran om att han funnit av åtskilliga publika akter att borgmästare Falck "var satt från sin tjänst", samt visste ej på vad sätt han fått den igen, utan yrkade på att en undersökning skulle företagas. Någon sådan kom dock tydligen aldrig till stånd. Sista gången Falck förekom på rådhuset var strax före sin död i början av år 1689.

Efter sitt avsked från Gefleborgs län 1679 utnämndes Fleming till landshövding i det år 1668 nyordnade Västerbottens län.

Jacob Flernings första hustru var Beata Margareta Bååt, den andra Sophia Bonde. Hans porträtt målades av den berömde konstnären M. Mijten