Ria (Rådgivning i alkoholfrågor) har sedan 1979 sina lokaler i det hus som ursprungligen byggdes för Frälsningsarmén i Gävle.

 

En frälsningssoldat från Alunda, lantbrukare Eriksén, som flyttat till Gävle, blev initiativtagare i lokalfrågan och lät på egen risk bygga templet, som uthyrdes samt sedermera inköptes av Fräls­ningsarmén. Stadsarkitekten EA Hedin torde ha ritat huset.

 

Pingstdagen 1888 invigdes lokalerna. Kommendören Hanna Ouchterlony ledde högtiden och assisterades av kapten Konrad Zandin.

 

Zandin utnämndes till kårens första chef i Gävle. Själv skriver Frälsningsarmén i en jubileumsskrift: "Man öppnade eld i staden på Pingstdagen" — och kriget kunde börja.

 

 

Trappstegsgavel

 

Templet var byggt i nyklassisk stil med trappstegsgavel mot Boothsgatan. Där var två mindre torn placerade samt därunder tre vackra fönster i nygotik. Huvudentrén låg mot Boothsgatan. Den hade dubbelportar och en stentrappa som sköt ut i gångbanan. Åt Södra Fältskärsgatan fanns även en ingång.

 

Över fönstren i armélokalen fanns dekorativa små runda fönster som släppte in ljuset till läktarna. Det var även en trappstegsgavel med torn mot Södra Fältskärsgatan. Denna gavel revs tyvärr på ett rätt tidigt stadium. Bostad åt kårens officerare fanns en trappa upp i husets norra del. En stor plattform för kårens soldater, musikanter och sångare fanns i fonden samt på fondens vägg devisen "Blod och eld". Lokalen var omgiven av läktare på tre sidor.

 

Frälsningsarmén möttes i början av viss misstänksamhet. Vid taklagsfesten inträffade ett missöde: taklagskransen blåste bort och drog med sig ett regn av bräder och plankstumpar. För arméns ovänner lär händelsen ha framstått som "ett tecken på Guds misshag med Frälsningsarmén".

 

 

Mötesförbud efter 22

 

Det såg ut som om olycksprofetiorna skulle gå i fullbordan. En mötesbesökarc ställde till bråk 1889, under kapten Thunells tid vid kåren. Myndigheterna grep in med mötesförbud efter klockan 22. Kapten Thunell kunde icke alltid avsluta sina möten vid den tiden, varför han blev anhållen och dömd till 14 dagars fängelse. Han gick, heter det i arméns minnesskrift, "salig in och salig ut genom fängelsets portar".

 

Det första halleluja-bröllopet hölls 1889. Det var pastor Vilhelm Mårdberg, då präst i Morkarla, som förrättade den kyrkliga vigseln. Mårdberg, som varit bokhållare vid Axmars bruk, läste till präst och fick komministertjänst i Heliga Trefaldighetskyrkan.

 

Stadens kyrkoråd tycks inte ha accepterat Mårdbergs förbindelser med Frälsningsarmén, som ansågs inkräkta på hans tjänst.

 

Mårdberg var pionjär då det gällde cykling. Hans velociped bestod av ett stort framhjul, på vilket tramporna satt, samt ett litet bakhjul. Cyklingen misshagade en del församlingsbor — liksom att han högg sin ved själv. Då han fick anmärkning för det svarade han: — Förskinnet i vedboden och prästkappan i kyrkan.

 

Till sist bytte han ut komministertjänsten i Gävle och gick över till Frälsningsarmén, där han blev kapten.

 

Många kända gävlebor har passerat genom Frälsningsarmén, t ex generalen Erik Wickberg, senare bosatt i Stockholm. Han var chef för hela Frälsningsarmén.

 

Rudolf Nordqvist, som var född i Skåne, tjänstgjorde som löjtnant vid kårens första år i Gävle för att 1891—92 befordras till befälhavande officer och kapten för kåren. Nordqvist lämnade för en tid Frälsningsarmén och blev grosshandlare i handskar. Han drev även minutaffären Gefle Handskmagasin på Drottninggatan 26. Nordqvist var styrelseledamot i KFUM samt senare ordförande för Kyrkobröderna i Gävle. Han ägde den stora villan på Strömsborgsvägen 4. Nordqvist återgick till Frälsningsarmén på äldre dagar.

 

 

Fick en dagsedel

 

Då jag var pojke berättade han för mig att han som frälsningssoldat sålt tidningen Stridsropet på ett ölkafé i Stadsgården i Stockholm. Då han erbjöd en "sjåare" tidningen fick han en dagsedel, så hatten och tidningarna kastades i golvet.

 

Jag samlade ihop tidningarna, berättade han, och gick fram till min vedersakare och frågade: Ska det inte i alla fall vara en tidning?

 

En annan gävlebo, författaren och politikern Fabian Månsson, har även skrivit frälsningshistoria. I Stridsropet den 22 januari 1895 är en religiös sång införd. Under sången står "Fabian — dubbelsoldat". Fabian var, då han skrev sången, 23 år och stamanställd samt soldat i Frälsningsarmén. Se även...

 

Där Statens institut för byggnadsforskning nu ligger, (1985)  låg till i början av 1950-talet Frälsningsarméns vedgård. Arbetslösa och frigivna fångar kunde få mat och husrum genom att arbeta i vedgården.

 

1904 övertogs Sjömanshemmets verksamhet som då låg på Norra Fiskargatan 6. Första tiden kallades hemmet för Frälsningsarméns sjömanshem. Verksamheten flyttades senare till Waldenströmsgatan 8 och kallades då för Frälsningsarméns hospits. På den platsen drev man hotellverksamhet till 1973. Frälsningsarméns nya tempel på samma plats invigdes 1979.

Kommunalråd var scoutledare

 

Förre kommunalrådet och stadsfullmäktigeordföranden i Gävle, Bertil Rehnqvist, var en mycket framgångsrik scoutledare i Frälsningsarmén. Förre nykterhetsvårdskonsulenten i länet Sven Simonsson, som även satt i stadsfullmäktige, var chef för kåren i Gävle 1935—1936 samt senare föreståndare för Frälsningsarméns alkoholistanstalt Kurön.

 

Låt mig berätta en sann historia. Det var trängsel på en spårvagn En man som hade svårt att hålla balansen och på vilken alla passagerarna stirrade, vände sig till en medpassagerare, en frälsningssoldat, och sa, till mångas förvåning:

— Du är den ende i den här vagnen som vet hur det känns att vara full.

 

Frälsningssoldaten förstod, menade han, hur svårt alkoholisterna hade det.

 

I de gamla lokalerna på Boothsgatan har Ria dragit in. Till det yttre är det gamla huset mycket förändrat. Entréerna från gatorna är igensatta. Fönstren är delvis igenmurade. Enda sättet att komma in i huset är från gården. Interiören är helt ombyggd för Rias verksamhet.

 

Frälsningsarmén öppnade eld på pingstdagen 1888

Gefle Dagblad 13 april 1985