Navigationsskolan sedd från Åkargatan- På samma tomt i kvarteret Neptunus låg en husmodersskola i den villa som syns tv. Bilden kan dateras till senast 1957 — då revs Navigationsskolan.           Foto: Carl Larsson

 

Gävle har under de tre senaste decennierna inte endast ändrat sin stadsmiljö. Även vi som lever och bor här har fått helt andra yrken och uppgifter.

 

En liten gatstump i Gävle, Södra Köpmangatan som går från Brunnsgatan upp till Åkargatan kan berätta för oss om sjöfartsstaden Gävle. Gatan avslutas söderut av Polhemsskolan. På dess plats låg förut Navigationsskolan. Södra Köpmangatan var min "pappas gata". Han flyttade dit efter 1869 års brand med sina föräldrar, fullkomligt utblottad.

 

Hatten räddad men förstörd

Före branden bodde de på Öster. På en dragkärra försökte de rädda det som räddas kunde. En fin hög hatt hade min farfar. Den måste räddas till varje pris. Farmor lade hatten i en strömmingsfjärding — och så var den dyrbara hatten förstörd. Några möbler fick man inte med sig. Min farmor fick sedan i åratal höra av sin man:

—    Minns du hur du förstörde min hatt och la den i strömmingsfjärdingen?

Min farmor sade ofta till sin son:

Kom ihåg att Köpmangatan har det bästa läget i hela staden. Då jag slår slasken från köksfönstret ut på gården, så rinner det från gården ut på gatan ned mot ån, så vi har alltid fint på vår gård.

 

Alla gårdar som ligger på den västra sidan på Köpmangatan sluttar åt öster, så alla på den sidan kunde slå sin slask på gården och smörjan kunde rinna ut i gatan. Gud nåde den som skulle försöka göra det i dag!

 

Södra Köpmangatan ser ut som en lång svart utsträckt orm med flera pucklar på. På 1920-talet var gatan belagd med röd makadam. Det är först senare som man haft asfalt på gatan. Min far berättade att då han som pojke såg ut på gatan (slutet av 1870-talet), fäste han sig vid alla män med skägg och matrosmössor. I hans ögon var de hemskt gamla. I själva verket var det pojkar i 20-årsåldern som läste på styrmans- och kaptens­examen i Navigationsskolan.

Tidig skola

Navigationsskolan kom till 1841, samtidigt med de första skolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Kalmar. År 1912 drog staten in skolan i Gävle. Kommerskollegium i Stockholm hade under hela den tid skolan existerade betalt lärarlöner och andra utgifter. Skolundervisningen ägde första tiden rum i Ateneum, en föregångare till Borgarskolan.

År 1862 flyttade man till egen byggnad i kvarteret Neptunus - där Polhemsskolan nu ligger. Byggnaden hade uppförts med bidrag från Skepparsocieteten och Gävle stad.

Det var en vit träbyggnad. Vid sidan om byggnaden på en höjd låg en sexsidig envåningsbyggnad med fönster på samtliga sidor. Byggnaden kallades för observatorietornet. Härifrån fick de blivande styrmännen och kaptenerna lära sig att ta ut solhöjden och göra andra nautiska beräkningar. Byggnaden ersattes emellertid senare med ett fyravåningstorn som innehöll trappuppgång till Navigationsskolans övervåning och vind samt högst upp ett observationsrum. Tornet hade en lång stång i vars topp en kula var fästad.

Examensreferat

I Norrlands-Posten den 13 maj 1870 meddelades:

"Examen vid härvarande Navigationsskola förrättades den 9, 10 och 11 dennes av inspektören för rikets Navigationsskolor, Kaptenen vid Kongl. Flottans nya reservstat, herr B af Klint.

 

Sedan skolan första gången öppnades, den 10 november 1841, hava blivit inskrivna 1 046, av vilka blivit utexaminerade: "Såsom kaptener av första klassen 268. Såsom kaptener av andra klassen eller styrman av första klassen 281. Såsom styrman av andra klassen 318. Summa 867 samt har dessutom blivit examinerade såsom ångfartygsbefälhavare 165."

 

På 1870-talet hade Navigationsskolan sina glansdagar, men början hade varit bekymmersam. Så skrev föreståndare SP Schnell i en inlaga till navigationsskoledirektionen, att "i härvarande ögonblick det endast är Gefle stad som ingenting gjort för sin navigationsskola mera än upplåtit tvenne tomma rum". Han framhöll det märkvärdiga beträffande detta, "då Gävle som sjöstad i lästetal (läs registerton) är den andra i riket". Gävle var även beträffande antalet varv nummer två i landet, endast föregånget av Göteborg. Här i staden fanns som mest fem varv samtidigt.

 

Annan användning av huset

Vid skolans indragning år 1912 överlämnades elevernas nödhjälpskassa till Sjökaptensföreningen i staden, en direkt efterföljare till Skepparesocieteten. Huset kom sedan att användas som församlingshem åt Staffans församling och Föreningen Mjölkdroppen. Denna förening idkade social hjälpverksamhet och avsåg att skapa ett vapen mot spädbarnsdödligheten genom uppfödning av så kallade flaskbarn. Man gav även råd och upplysningar till stadens mödrar. En uppgift som numera övertagits av barnavårdscentralerna.

 

Husmorsskola

Vid sidan om Navigationsskolan och i en särskild byggnad på samma tomt låg Gävle husmodersskola. Två legendariska lärarinnor på slutet av 1920-talet var Ida Flensburg och Margit Geselius. Ordning och hyvs fick flickorna lära sig precis som pojkarna fått göra på navigationsskolan. De båda lärarinnorna bodde på skolan. Ett av övningsmomenten var att eleverna fick turas om att bädda och städa i fröken Flensburgs sovrum. Gjordes det bra så blev det även ett fint slutbetyg.

 

Högst uppe på stadens högsta höjd tronade Navigationsskolans byggnad, omgiven av lindar. Från Södra Kungsgatan och som slutpunkt för Södra Köpmangatan var den storstilad. 1957 kom grävskoporna och jämnade kullen med marken. Den sista som lämnade skutan var Husmodersskolans föreståndarinna Anna-Lisa Fahlstedt.

 

Där Navigationsskolan stod finns nu Polhemsskolan. Gården utanför skolan är belagd med asfalt — så även den så kallade Södra Esplanaden som gick mellan Navigationsskolan och Södra Kungsgatan.

 

Utgiven 1988.

Barbro Sollbe.