Regementspastor Ivar Hultin var den som tog initiativet till Soldathemmets tillkomst. Det var också han som tiggde ihop erforderliga medel; 36.941:85 kronor. Sotdathemmet är den högra huslängan, sammanbyggd med kyrkan tv.

Foto 1982: Kurt Elfström, Gefle Dagblad

Den här portalen med det långa svepande taket och den vackra sandstenstrappan tillhör Hälsinge regementes soldatkyrka i Villastaden i Gävle. Den 15 juni 1907 anhöll överste W E von Krusenstjerna - innan man ännu börjat uppföra kasernerna - hos Kungl Maj:t att "plats å Kronans område måtte upplåtas för ett soldathem". Hemmet kom att ligga utanför kaserngården men inom kasernområdet. På så sätt vanns två fördelar: regementets personal fick tillträde till Soldathemmet utan permission, och civilbefolkningen kunde besöka det utan särskilt tillstånd. Byggmästare C A Eklund i Gävle ritade, och byggmästare var Anders Nisser (1872-1945) i Söderhamn.

Ärkebiskopen invigde

Soldathemmet stod färdigt 1911 och invigdes av ärkebiskop J A Ekman. Till hemmet hörde en samlingssal i vinkel mot Kungsbäcksvägen. Den inreddes, på initiativ av överste T G Nyström, (chef 1915-1923) till kyrka. Hans företrädare C A Fock, som var regementschef 1909-1915, svarade för större delen av kyrkans utsmyckning. 1916 invigde ärkebiskop Nathan Söderblom kyrksalen till kyrka.

En exerciskamrat till ärkebiskopen, som var från Gävle och född samma år som ärkebiskopen, 1866, har berättat att de fick exercera på Mohed som "herrbeväringar". Det betydde bland annat att de fick sova på madrasser och inte på halm. Söderblom, som hade en vacker röst, inbjöds några gånger till officersmässen för att sjunga.

Religiös väckelse

Under Oscar II:s tid gick en religiös väckelse bland de högre officerarna. Drottning Sofia inspirerade många till religiöst tänkande och ordnade kristna syföreningar på Stockholms slott. En son, prins Oscar Bernadotte, som sedan blev KFUMs förbundsordförande, blev även en aktiv kristen.

Denna religiösa väckelse satte även sina spår i Gävle. Ett av de första inventarierna som Soldatkyrkan erhöll var ett krucifix - skänkt av överste Nyström.

Nu är krucifixet, tillsammans med två ljusstakar, placerat på altaret. I spetsbågen ovanför altaret står: "Frukten Gud, ären Konungen, hedren alla". Spetsbågen harmonierar med några nygotiska fönster på kyrkans nordsida. De tre mellersta fönstren på nordsidan, de med vapensköldarna, tillkom 1916 och är utförda av Hermann & Vogel i Stockholm. Korfönstret på norra sidan domineras av bilder av Moses med lagens tavlor. Det andra fönstret från koret visar regementets vapen, nästa fönster återger riksvapnet och sedan kommer friherren och översten C A Focks eget vapen. Det femte fönstret föreställer de fyra evangelisterna.

Fanor berättar

Regementsfanorna bidrar till Soldatkyrkans speciella karaktär. Med segernamnen i guld, landskapsvapnen och riksvapnet ingraverade berättar de något om regementets historia. Genom fönstrens glasmålningar får kyrkorummet sin karakteristiska dager.

Bland inventarierna i övrigt kan nämnas ett antependium som tillhört överste Focks huskapell. Det är av röd sammet och har en riklig ornamentik i guld som levererades av hovjuvelerare A Hildebrand efter ritningar såsom gesällprov av E Mattsson. Kronan är i förgyllt silver. I ornamenteringen ingår tre fält med Hälsingebocken som huvuddel i regementets vapen och kulor som symboliserar försvarsberedskapen.

Till kyrkan hör klockstapeln som utgör ett vackert inslag i miljön i Regementsparken. Klockstapeln byggdes av regementets personal 1915. Den är en förminskad kopia av den stapel som finns vid Ljusdals kyrka.

"Skansen" med rävar

Mycket av det som finns i Soldatkyrkan bär överste Focks prägel. Det var han som ville göra ett litet

Skansen i Regementsparken. Det lilla soldattorpet vid klockstapeln är till inredning och utseende en prototyp av hur soldattorpen brukade se ut. Se även inhägnaden, gärdesgården och det lilla kökslandet. Fock lät även uppföra djurburar med djur från vår egen fauna i parken.

Själv kommer jag ihåg bassängen bakom torpet med sälarna samt buren med rävarna. Rävarna åstadkom rabalder på sin tid. På Lilla Vall, längre västerut, hade en kapten sin hönsgård. En djurskyddsvän släppte ut rävarna en natt och dessa gick direkt till hönsgården och åt upp hönsen. På morgonen, då djurskötaren skulle se till sina skyddslingar, låg rävarna nöjda och belåtna med hönsfjädrar spridda i buren. De hade frivilligt gått tillbaka till burarna. En skriftväxling följde mellan den kapten som ägde hönsen och regementet. Kaptenen ville nämligen ha ersättning. Något Skansen blev det inte av Regementsparken.

Stadsdelskyrka

Soldatkyrkan höll för ett par decennier sedan på att bli ett museum. Den kyrkliga verksamheten upprätthölls av ett fåtal intresserade. Genom ekonomiskt stöd från Heliga Trefaldighets församling och kyrkorådet samt framför allt genom Soldathemmets tidigare föreståndarepar, Lili-Ann och Gunnar Lindgren, fylldes kyrkan med aktiviteter och blev ett slags stadsdelskyrka.

Sånggruppen Prästkragarna, 5-12-åriga barn, kom till genom föreståndarparets försorg, så även kyrkans barntimmar. En miniorverksamhet togs upp och pensionärsträffar hölls.

Gunnar Lindgren och prästerna i Heliga Trefaldighets församling håller gudstjänster på söndagarna. Kyrkan med Soldathemmet har blivit en fast punkt, inte endast för militären utan även för allmänheten i området.

Hälsinge regemente är det enda svenska regementet med egen kyrka. Det har dessutom en egen gravplats, på Skogskyrkogården.

I Ljusdal står förlagan till Soldatkyrkans klockstapel i Regementsparken. Både stapeln och regementet har alltså en hälsingebakgrund.

Foto 1987: Lasse Johansson, Gefle Dagblad

Soldatkyrkan - en fast punkt för militär och allmänhet

Getle Dagblad 8 september 1984

Utgiven 1988.

Barbro Sollbe.