Sedan 1947 har gävleborna kunnat se konstnären Olof Ahlbergs staty "Löparen" till vilken Gunder Hägg stått modell. Den tillkom efter en namninsamling varvid 3 000 gävlebor lämnade bidrag. 1943 hade Gunder Hägg gjort en bejublad turne i USA Vid hans hemkomst ordnades ett hyllningsmottagande på Strömvallen. Vid detta tillfälle insamlades pengar, som så småningom bekostade statyn.

Foto: anonymt vykort.

Den här porten leder in till en av landsortens vackraste idrottsplatser - Strömvallen i Villastaden. Den som ritade läktarna var Erik Vestergren, född i Gävle 1885 och död i Stockholm 1968. Han var en utmärkt 20-talsklassicist. Förutom Strömvallen har han ritat flera villor i Villastaden.

Gävle har till stor del lsaac Westergren att tacka för tillkomsten av Strömvallen. Han var innehavare av firma Isaac Westergren & Co och Gävle Såpfabrik, som grundats av fadern 1872. Isaac var i början av seklet Sveriges bästa sprinter med revolutionerande träningsmetoder. Han brukade, inte utan fog, kallas för Sveriges första moderna idrottsman.

Tränare för olympier

Isaac Westergren gjorde sin största insats som ledare omkring 1920, då han ledde den svenska olympia- truppens träning. Han fick hjälp med finansieringen av läktarbygget inte endast av stadens idrottsmän utan även av hundratals skolungdomar som sålde tegelstenar till läktarbygget. På insamlingslistorna fanns kuponger i form av små tegelstenar. Kupongerna kostade 25 öre stycket.

Den 3 juni 1923 kunde den nya idrottsplatsen invigas. Hälsinge regementes musikkår under ledning av musikdirektör Ivar Widner spelade, 200 sångare sjöng, idrottsmän och scouter defilerade, konsul Isaac Westergren höll högtidstalet och stadsfullmäktiges ordförande, linjemästare A J Andersson, mottog idrottsplatsen på stadens vägnar.

Statsrådet Sven Lübeck invigde idrottsborgen. och sedan följde idrottstävlingar i vilka deltog den tidens främsta idrottsmän med löparen Edvin Wide i spetsen.

Den "nya" idrottsplatsen var en gammal från 1903 som hade moderniserats och försetts med läktare samt utvidgats.

Gefle Idrottsförening hade från sin start 1882 fått nöja sig med provisorier. I dåvarande kaptenen, sedermera majoren Gustaf Nyström, som var stadsfullmäktig, fick föreningen en intresserad förespråkare för idrottsplatsens ordnande i Gävle. Han motionerade om anläggandet av en idrottsplats i Stadsträdgården. Denna motion avslogs emellertid, Sin slutgiltiga lösning erhöll frågan i september 1900 då stadsfullmäktige beslutade att de Mattonska vretarna kostnadsfritt skulle upplåtas åt Gefle Idrottsförening.

Svenska mästerskap

1903 kunde idrottsplatsen vid Strömdalen tagas i bruk. Först år 1915 anordnades svenska mästerskapen i allmän idrott där. Gefle Dagblad skrev:

"De i går härstädes hållna tävlingarna om 1915 års svenska mästerskap i allmän idrott voro ett gott bevis för att Gefle som idrottsstad bör räknas som en av landets främsta. Vi äga en idrottsplats som ej står tillbaka för någon, Stadion undantagen". Av referatet: framgår att tävlingarna bevistades av 5.000 åskådare.

Frivilliga krafter administrerade idrottsplatsen från början. För skötseln tillsattes år 1903 en kommitté bestående av kamrer Otto Säfwenberg, revisor Robert Carrick och banktjänsteman A Hammar. GIF. IFK och GSGF uppförde var sin paviljong för idrottsmaterial.

En redan befintlig lada på idrottsplatsen inreddes till omklädnings- och duschrum. Rummet sköttes av en kulla. Hon torde ha varit den enda avlönade befattningshavaren på idrottsplatsen. GIF:s idrottspaviljong finns kvar och tjänstgör nu som sommarstuga i Djuphamnsviken på Norrlandet. Sedan läktarbygget kommit till stånd och namnet ändrats från Strömdalen till Strömvallen, bildades föreningen Strömvallens vänner 1926 som ekonomiskt stödde idrottsplatsen. Denna förening avvecklades 1962.

Spänning, dramatik, glädje

Det finns väl ingen plats i staden som skänkt gävleborna  så mycket spänning, dramatik och glädje som Strömvallen. Jag tänker då på 1920- och 1930-talen. På Svenska flaggans dag marcherade skolorna, olika föreningar och korporationer upp till Strömvallen, defilerade framför hedersläktaren samt ställde upp sig i led på fotbollsplanen medan I 14:s musikkår spelade. Nationalsången sjöngs och flaggor utdelades. Gymnastikuppvisningar och tävlingar avlöste varandra.

Fotbollsspelarna hade smeknamn som "Hogga" (Holger Karlsson), "Kusken" (Ture Svensson) och "Romjanne'' (Gunnar Jansson) som var uttagen i landslaget till en match i Rom men ej kom iväg. Friidrottarna hade även smeknamn, exempelvis "staverik" (Erik Nilsson) som blev svensk mästare i stavhopp 1927 på 3,70 meter och återupprepade bragden 1929 på 3,90 meter. 43 år gammal satte han nytt distriktsrekord 1942 med 3,92 meter.

Ja, det här var endast ett axplock. Idrottsstjärnor som Gunder Hägg, Henry Eriksson, Gösta Bergkvist, Olle Åberg tillhörde vår generation och har därför ej medtagits.

Strömvallen i fågelperspektiv. Gavleån gör en mjuk krök runt idrottsanläggningen och skogsmuseet Silvanum bortom denna. I övre vänstra delen av bilden ses ett stycke av Villastaden.      Foto 1982: Leif Jäderberg, Gefle Dagblad.

Tacka sprintern för Strömvallen!

Gefle Dagblad 7 september 1985

Utgiven 1988.

Barbro Sollbe.