Tingshusets gamla huvudentré mot Kaplansgatan. Här är bl.a. ingången till rättssalen. I övervåningen håller hyresnämnden till.

Foto 1985: Leif Jäderberg,      Gefle Dagblad.

Tingshuset I Gävle kommer troligen att bli byggnadsminnesmärke (den statliga motsvarigheten till byggnadsminne). Huset invigdes år 1900. Arkitekt var E A Hedin.  Om honom har sagts, att han var en "receptiv personlighet, mottaglig för allehanda idéer som han snabbt gör till sina och i viss min omformar efter sitt sinne".

Det putsade ljusa tegelhuset med sina gesimser under taklisten samt de vackra fönsteröverstyckena i övervåningen skiljer sig till det yttre från de småskolebyggnader som Hedin ritade. Tingshusets puts är mera påkostad. Portalen mot Kaplansgatan kröns av ett akroterion (skulpterat ornament). I dörrarna finns vackert smide.

I stora hallen är de gamla träbänkarna längs väggarna kvar sedan byggnadsåret. Två vackra gjutjärnspelare med korintiska kapitäler pryder hallen.

Taket är indelat i sex fält. Med direkt anslutning från hallen kommer man till rummen för åklagare, vaktmästare, advokater, vittnen, garderob och tingssal.

Mäklig ljuskrona

Tingssalen är två våningar hög. I taket hänger en ljuskrona som till omfånget och även längden kan tävla med Trefaldighetskyrkans ljuskronor. Salen har nio fönster. Trots att fyra fönster har igensatts genom en ombyggnad, gör lokalen ett ljust och luftigt intryck. Taket i salen är välvt och målat i himmelsblått.

Väggarna pryds med oljemålningar av lagmän och häradshövdingar som tjänstgjort på tinget.

Del äldsta porträttet är av lagmannen friherre Johan Magnus af Nordin som tjänstgjorde vid tinget i Gävle 1774—1777.

Under riksdagen i Gävle 1792 tjänstgjorde han som t f landshövding i Gävleborgs län. samtidigt som han även var landshövding i Kopparbergs län 1790—1812. De häradshövdingar man särskilt minns och som tjänstgjort i nuvarande tingshus är O D Krook och Folke Dranget. Den sistnämnde verkade i Gävle under andra världskriget.

Hovrätten för Nedre Norrland sammanträder numera i tingshuset, då man har ärenden i Gävle.

Tillbyggnad

1964—65 gjordes en tillbyggnad till det gamla tingshuset. Arkitekt för tillbyggnaden var Sten Dalén. Tillbyggnadens portal är märklig. Där finns åtta vapensköldar. Den översta upptar Gästriklands vapen. De sju övriga vapnen är släta. Meningen var all man i vapensköldarna skulle sätta socknarnas vapen. En del socknar hann emellertid ej skaffa sig vapen — kommunsammanslagningen kom emellan. Man har därför valt att icke ge sköldarna något innehåll.

Munspels-August

Den som för första gången kommer in i tingssalen blir imponerad. Det blev också August Johansson, allmänt känd som Munspels-August. August Johansson hade varit sjöman under många år men mönstrat av. Han stod ofta på torget och spelade munspel och visade sina tatueringar på bröstet. En trogen publik hade han i skolbarnen. Han blev högljudd och störande, då han fått i sig ett par pilsner, och kom då i klammeri med polisen.

I staden och på ridhuset kände man honom väl varför han ej blev inkallad till rådhusrätten. På 1950-talet bytte han bostad och flyttade till Forsbacka. En gång i veckan reste han in till stan och tog då oftast en pilsner för mycket.

Eftersom han nu var bosatt i Valbo, måste han dömas av tingsrätten. Munspels-August infann sig på utsatt tid i tingshuset, iklädd en sliten blå kavaj och rutig skjorta samt keps som satt på sned. Han såg sig omkring, på häradshövdingen och nämndemännen, och imponerades av lokalen.

Häradshövdingen frågade varför han drack för mycket och fick till svar:

- Jag vill ju gärna se min födelsestad en gång i veckan. Då jag kommer till torget blir jag ofta bjuden på en pilsner och strax skjuter en pilsner till på, och så går det som det går.

Då domen, som löd på böter, avkunnats gick August upp på podiet, där rätten satt, tog var och en av nämndemännen och häradshövdingen i hand och tackade för en mild dom.

Munspels-August blev, vad jag vet, aldrig mer inkallad till tingshuset.

Munspels-August tyckte mycket om blommor och uppvaktade alltid sin mor, då han kom till stan. Han var både arbetsam och hjälpsam. Det var bara det där med pilsnern, som blev hans öde. Han hörde på något sätt ihop med staden. Original behövs. August omkom vid en trafikolycka i oktober 1959. Många minns honom med saknad.

Tv i denna tillbyggnad ligger huvudingången till tingsrättens kansli. I bottenvåningen hanteras lagfarter och inteckningar, och en trappa upp registreras bouppteckningar, förmyndarskap, godmanskap, testamenten och äktenskapsförord. Östra domsagans häradsrätt höll till här tidigare.

Foto 1985: Leif Jäderberg, Gefle Dagblad

Heliga Trefaldighets kyrka och tingshuset, med Gammelbron i förgrunden. Kyrkan bar spåntak. Det byttes på 1940-talet mot koppartak, som skulle bli billigare att underhålla.

Okänd fotograf, troligen 1890-talet. Ur Gävle kommuns centralarkiv samlingar.

Reprofoto: Ingrid Landberg.

Även Munspels-August imponerad av tingshuset.

Gefle Dagblad 27 april 1985.

Barbro Sollbe.