Denna pompösa entré tillhör ett av de mera omskrivna husen efter Staketgatan. Huset, Staketgatan 3, ligger granne med den så kallade Krusenstjernska villan i hörnet av Staketgatan och Engelbrektsgatan.

Ägare till huset är sedan 1971 köpmannen Bertil Östblom. Tidigare ägdes huset icke mindre än 41 år av familjen Josef Porrvik och hans arvingar. De bodde dock ej själva i huset.

 

 

Som Östermalm

 

Gävleförfattarinnan Barbro Widebäck säger i en av sina romaner, "Terapeuterna", att den enda av Gävles gator som kunde ha legat på Östermalm i Stockholm är Staketgatan. Staketgatan 3 är byggd i sekelskiftets nationalromantiska anda och ingår i en miljö som vi i Gävle inte har råd att mista.

 

Balkongen över porten uppbärs av två gjutjärnskolonner med vackert utformade kapitäler. Dessa uppbär en balkong med en fin krenelering. Går man sedan in genom porten och stannar i förstugan tror man sig ha kommit till Österlandet. På väggfält har man målat tre egyptiska pyramider, ett ökenlandskap och floden Nilen samt en oas med palmer. Ser man upp i taket, får man en illusion av en persisk matta. Takmålningen harmonierar väl med målningarna på väggarna. I denna märkliga förstuga är färgen densamma som då huset blev byggt. Målningarna är signerade "1901 Bång". (Johan August Bång 1831-1912).

 

 

Stora bostäder

 

Huset är uppfört i fyra våningar med två lägenheter i varje våningsplan. Lägenheterna är på 5-6 rum och kök. En särskild trappuppgång för varubud och tjänstefolk finns, med ingång från gården.

 

Lägenheterna består av kök, jungfrukammare, serveringsrum, matsal och tre till fyra större rum. Jungfrukamrarna är stora, med plats för flera tjänsteandar. I huset finns många vackra kakelugnar, bland annat i nyrokoko. I risaliten, alltså utbyggnaden över entrén som går ända upp till taket, finns två balkonger med gjutjärnskolonner och kvadratiska kapitäler.

 

Huset har under årens lopp ej genomgått några större förändringar, om man undantar de sanitära anordningarna samt köken. Till varje lägenhet hörde från början en torrtoalett som tömdes på så sätt att de fyllda buttarna genom en särskild trumma hissades ned i källaren. Hisstrumman med toalettutrymmen har omvandlats till garderober.

 

På gården fanns uthuset inrymmande åtta toaletter för tjänstefolket och längst ner i huset finns åtta vedkällare och åtta matkällare.

 

                                     

Den vackra portikeln till Staketgatan 3 i kvarteret Gyllenstjärna. Den vänstra bilden är från 1984, den högra från 1983.

Foto: Lasse Johansson, Gefle Dagblad.

 

  

 

Lökkupoler ströks

 

Husets arkitekt hette E Hjelm och ritningarna är i vanlig ordning granskade av stadsarkitekten E A Hedin. Ursprungsritningarna såg något annorlunda ut. De två tornliknande trapphusen på baksidan kröntes av två lökkupoler med var sin halvmåne på en tornspira. Detta ströks tydligen och kom ej till utförande.

 

Så ströks även en väggtavla i ett blindfönster på vilken det stod: "Den som ej bygger som alla andra får ej bry sig om då andra klandra". Det hela är mystiskt. Kunde det vara den religiöse stadsarkitekten E A Hedin som övertalat byggherren att stryka bort den icke kristna symbolen — halvmånen?

 

 

Husets underhåll har varit eftersatt. Meningen är emellertid att man, i likhet med fastigheten Staketgatan 9, ska bibehålla al1 fin stuck i taken och nedanför taklisterna samt de gamla kakelugnarna. De stora lägenheterna ska delas upp i mindre sådana och huset rustas upp.