En hel del ny information har strömmat in sedan vi senast publicerade den här flygbilden.

Det här är en bild som Nisse Frölander lämnat in. Den är sannolikt tagen omkring 1957 och visar fastigheten Södra Kungsgatan 2-4 från andra hållet. Originalet finns troligen i Gävle stadsarkiv.

För ordningens skull tar vi med även tidigare kända fakta.

1) Brodéns slakteributik.

Den gamle hockeydomaren och rocksångaren Christer Carlsson har hört av sig angående bilden, och han minns att han som barn ofta sneglade på det spännande skyltfönstret där det rann vatten på insidan.

Dessutom bekräftar Christer att Norborgs Radio tog över lokalerna när slaktarbutiken lades ner.

"Där köpte jag 1956 min första egna grammofonskiva alla kategorier. Det var en stenkaka, en 78-varvare, på Decca, och etiketten var i rött och guld.

Faktum är att det inte hänt så mycket inom rockmusiken sen dess..  Helt underbara inspelningar som står sig fint ännu. Tänk om man har haft skivan kvar bara...", skriver Christer. Little Richards Tutti Frutti

och Long Tall Sally .

(Christer - du kanske kan lyssna här - Hoppas du har ljud att sätta på   - Lisse-Lotte)

2) Brodéns charkuterifabrik.

3) Zettergrens cykelaffar.

4) Café Hörnan.

5) Betty Söderbergs garnaffär.

6) Bergii Tobakshandel.

7) Petterssons Herrekipering.

Butiken hette från början, för ungefär 100 år sedan, Nya Beklädnadsaffären och ägdes av Axel Lidholm. En av hans anställda, Knut Pettersson, född 1893, köpte butiken då Lidholm senare öppnade butik på Drottninggatan, och i samband med det ändrade han namnet till Pettersons Herrekipering.

När Böndernas Hus skulle byggas erbjöds Petterson lokaler där, vilket han accepterade. Men i väntan på att bygget skulle bli klart fick han tillfälliga lokaler tvärts över Södra Kungsgatan, på västra sidan.

En dag kom hälsingen Gustaf Andersson (enligt uppgift hade han butik i Järvsö) in och frågade om han fick köpa företaget. Knut Pettersson var då över 70 år gammal och nappade tacksamt på erbjudandet. Så när butiken flyttade in i Böndernas Hus stod det Andersson i stället för Pettersson över dörren.

Detta meddelas av Inger Ahlqvist, som för säkerhets skull ringt sin kusin Ingrid Hedin, Knut Petterssons dotter, och kollat.

8) Folkrörelsernas begravningsförening.

Begravningsbyrån låg  på Västra Islandsgatan och den hade åtminstone två olika ägare.

- Visst låg den åt norr, säger Sven-Erik Svanberg. Man anar till och med skylten där bakom skåpbilen på bilden.

Han är alldeles säker på platsen, för han jobbade där under några år på 40-talet.

- Han som drev byrån på den tiden hade budfirma också, och jag cyklade omkring och levererade varor över hela stan.

Sven-Erik minns att ägaren hette Esbjörn i förnamn, efternamnet hade fallit i glömska. Men enligt Gävle stadsarkiv så hette företaget på den tiden J Bengtsson Begravningsbyrå och föreståndaren A Jerner.

Hur det nu var med det så minns Sven-Erik att det i denna svåra tid i krigets skugga inte var ovanligt att Chefen skickade honom upp till sjukhuset med en barnkista på cykelsläpet.

Det fanns en speciell byggnad där man skulle ställa ifrån sig kistan, och det var rätt kusligt att gå in där. En gång då jag precis hade skjutit in den på hyllan där den skulle stå slog dörren igen bakom mig och det blev kolsvart därinne. Gissa om jag fick bråttom iväg!

Från 1950 hette företaget Folkrörelsernas begravningsbyrå, vilket Lennart Hillborg i Hedemora mycket väl minns.

Föreståndare var under en tid Ragnar Efverström, som med tiden öppnade byrå i Skutskär där han också startade ett hotell som fanns kvar i många år.

- Jag minns att Efverström kalllades Range, säger Berit Nylén vars mamma Sigrid Renard arbetade där.

Per-Olof Ernlund kände Efverströms son Karl-Ragnar redan som barn och vill minnas att han tog över pappans rörelse i Skutskär.

- Jag har också för mig att Karl-Ragnar hade en vass motorbåt i Bodaån.

Det låter rimligt och skulle kunna vara en god förklaring till att Efverström med tiden skulle bli ett aktat namn i vattenskidkretsar.

Begravningsbyrån i Gävle flyttade till Sörmans gamla möbelbutik på Drottninggatan när fastigheten på Söder revs och kom så småningom att ingå i Fonuskedjan. Den bildades 1970, men den kooperativa idén fanns alltså i begravningsbranschen i Gävle redan 20 år tidigare.

9) Hattaffär.

10) Kappaffär.

11) Kristidsnämnden.

En trappa upp i Rettigska palatset fanns under krigsåren Kristidsnämnden. Dit fick man gå för att hämta ut sina ransoneringskuponger som berättigade till köp av kött och smör och andra matvaror som det var brist på.

Kupongerna var avsedda att garantera en rättvis fördelning av varorna och skulle skydda mot svartabörshandel.

- Jag jobbade som springgrabb på Engwall & Hellberg och fick ofta ta mig uppför de där trapporna för att redovisa de kuponger som firman fått in, berättar Rolf Karlsson.

Engwall & Hellberg var ett lokalt grossistföretag som någon gång på 1970-talet köptes upp av Dagab och försvann från Gävle.

Lennart Sandberg, som under många år arbetade på Lundhs Foto lite längre upp i kungsgatsbacken, minns också Kristidsnämnden.

- Jag kommer ihåg att jag fick knalla uppför de där trapporna när jag lade in om att fä köpa cykeldäck, berättar han.

I samma uppgång låg för övrigt Gävleborgs läns hemslöjdsförening, som senare flyttade till Böndernas hus och nu finns i Berggrenska gården under namnet Hemslöjd Gävleborg.

12) Statspolisen.

På tiden när bilden togs, och ett antal år därefter också, var polisen uppdelad i en statlig och en kommunal enhet och statspolisen fick alltså lokaler i det då nybyggda huset på Hamiltongatan.

- Lite skraj var man väl som cykelbud, säger Sven-Erik Svanberg. Fast inte brydde dom sig om oss, dom sysslade med andra saker.

13) Möbelproduktion.

Denna anrika möbelfabrik, startad 1899, hade länge sina lokaler just här. Men när bilden togs hade huset rivits och i stället var det en kanske något spontan bilparkering på platsen.

Så här såg det ut innan Möbelproduktions hus hade rivits. Till vänster sons Herrekipering. Knut Petterssons herrekipering och till höger Betty Söderbergs garnaffär.                            

foto: carl larsson/lansmuseet