Gå till Startsidan Senast uppdaterad: 2011-03-08
Drottning uppgrävd i Gävle
Under hösten har vi kunnat läsa i tidningarna om märkliga fynd på Klintbergska gården vid Gammelbroplan i Gävle. Bosse Hedblom, arkivarie i Sandviken och specialiserad på sten i olika former, var den som slog larm om intressanta skärvor. Stadens keramiska historia blev ännu rikare, och än är inte allt utforskat. Men det har grävts även på andra håll i sommar.
En ny byggnad, avsedd för ett reservkraftverk, står på gården mellan stadshuset och förvaltningshuset. Innan man fick börja gräva där, krävdes en arkeologisk undersökning. Kanske fanns spår av Gävles medeltid under markytan?
Medeltidsarkeologen Ylva Roslund Forenius tillkallades från Uppsala, och i juli 2004 började man försiktigt schakta bort lager efter lager. Men efter bara några timmar avbröts hela projektet.
– Just
här finns inga medeltida lämningar, konstaterade Ylva. – Troligen
gick stranden ända hit. Vi hittade trä som kan ha hört till en
brygga.
Men hon fann ett blåmönstrat grötfat. Nästan hela botten var intakt, och flera skärvor av brättet följde med upp. Det centrala motivet, skålens botten, är en bröstbild av en pärlbehängd drottning med långt och lockigt utslaget hår, plus bokstäverna K, svårtytt – kanske G, V (som också kan stå för U) och B. Fatet lämnades i vanlig ordning till Länsmuseet.
Tursamt nog har Konstskolan i Gävle en lärare som är keramikspecialist, Lars Rune Larsson från Storvik. Han konstaterade att fatet är av fajans, dvs lergods, med täckande vit tennglasyr underst och med handmålad dekor. Med största sannolikhet är det från Holland, där verkstäder i bl a Delft försökte efterlikna det fina porslinet från Kina och producerade massor av gods för export bl a till Sverige. Fatet är, enligt Lars Rune, från sent 1600-tal eller omkring år 1700.
Och den vackra damen? Det torde vara Mary II (1662-1694) av England, menade han. I en katalog över holländsk keramik fann han en liknande bild av hennes make, Willem III av Oranien, med texten K WD 3. Men vad bokstäverna på drottningfatet betyder är oklart.
Sök vidare på internet, uppmanade Lars Rune. Jag började på stadsbiblioteket. Jo, Mary/Maria II av England var gift med sin kusin Willem/William, son till Maria Stuart och ståthållare över Holland. De regerade gemensamt över England, Skottland och Irland tills Mary dog av smittkoppor, bara 32 år gammal. Sen var han ensam regent men avled 1702 efter ett fall från en häst.
På nätet hamnade jag hos National Portrait Gallery i London, en motsvarighet till svenska statens porträttsamling i Gripsholm. Där finns ett par porträtt i olja av Mary II, gjorda av en holländare, William Wissing, som i vuxen ålder flyttade till England och som avled 1687.
På den ena bilden, gjord 1685, är drottningen avbildad sittande, nästan i helfigur. Ansiktet är lätt vridet åt vänster, hon är barhuvad med mörkt, lockigt hår som svallar ner bortom axlarna. Hennes röda klänning är generöst urringad och pärlbehängd. Hon bär pärlhalsband och – över axlarna – en hermelinsbrämad mantel. Armen t h på målningen vilar på ett bord, där hennes krona står. Åt vänster ses en utsikt över ett ett landskap med blommor och träd, åt höger anas en interiör med ett tungt draperi.
Mari II Wilhelm III
Likheter med Wissings porträtt av drottningen i röd klänning är frapperande, och det är mycket sannolikt att denna målning varit förebild för holländska keramikdekormålare – som förenklat motivet genom att placera kronan på kvinnans huvud. Den krona, som drottningen på fajansfatet bär, är mycket lik den krona som på målningen står på ett bord bredvid drottningen. Pärlsmyckena som dinglar på hennes bröst överensstämmer också, liksom halsbandet, medan fatets hermelinsvansar tycks ha reducerats till parallella streck längs ena överarmen.
Allsköns kungligheter, presidenter, ayatollor och luciakandidater når oss i dag ända in i våra vardagsrum. Men redan för 300 år sedan kunde Gävles goda borgare nås av fläktar från den stora, märkliga och avlägsna kändisvärlden – exempelvis varje gång de ätit till botten på grötskålen...
Barbro Sollbe
Källa: Hembygd Gävle nr 21, dec 2004.
-------------------------------------------------------------------------------
Webbsidan är sammanställd av Lisse-Lotte Danielson
Gå till Startsida Senast uppdaterad: 2011-03-08