Gå till  Startsidan   Senast uppdaterad:  2010-11-30

Nedre Bergsgränd 1

Gatläggare Erik Palmén och Baggarkarl  Johan Westbom

  Gårdsinteriör från Bergsgränd 1.

I hörnet av Bergsgränd och Nedre Bergsgatan ligger en gård, vars historia liksom så många andra fastigheters i kvarteret Mästaren går tillbaka till mitten av 1700-talet. Det var den 28 maj 1746, som baggarkarlen Johan Persson Westbom (f. ca 1713, d. 1760) fick tillstånd att bebygga denna tomt, varvid han bestods fyra frihetsår, så att han först fr.o.m. 1750 skulle till staden erlägga tomtöresavgift.

Varifrån Westbom härstammade är icke bekant – han tycks i varje fall inte ha varit infödd gävlebo, men torde ha varit bostatt i staden åtminstone 1744, då han gifte sig med Anna Larsdotter. Han var vid denna tidpunkt knuten till stadens baggare, men övergick med tiden till timmermannens yrke, och efter hans död innehades gården åtminstone något år av hans efterlämnade hustru.

Omkring 1780 nämnes en gatläggare, sedermera gatläggareålderman Eric Pallmén (f. ca 1733) som gårdens innehavare. Vissa tecken tyder på att han inflyttat till staden från Valbo och att han någon tid arbetat även som järnbärare. Andra uppgifter åter pekar här mot att han var bördig från Arbrå i Hälsingland. Sannolikt var han gift, då han slog sig ned i Gävle och tycks ha haft åtminstone två döttrar. Den äldsta hette Christina (f. ca 1761) och blev maka till borgare och fiskaren Eric Lindgren (f. ca 1755), vilken med hela sin familj, bestående av hustru och fyra barn i åldern 5-16 år, drunknade under fiske vid Åland i oktober 1802.

Pallméns yngre dotter Catharina (f. ca 1765, d. 1806) var gift med brädbäraren Anders Bäcklin (f. ca 1755) d. 1806) som efterlämnade endast dottern Cajsa Greta, vilken kom att ärva halva gården efter sina morföräldrar.

Den andra gårdshälften ärvdes av kronolänsman Johan Eric Pallmén i Hille och hans syskon, vilka i december 1810 fick rådhusrättens tillstånd att avyttra sin arvedel, bestående av ”en byggnad till höger om portlidret med kök och kammare, portlidret och visthus samt hälften uti en källare och en gammal fähusbyggnad jämte rättighet att till nödigt behov nyttja bakugnen i den å västra sidan om porten varande stuvan ”.  Nämnda gårdshälft gick alltså på auktion  och inropades därvid av kofferditimmermannen Petter Pettersson (f. 1781) för det facila priset av 101 rdr. Den stannade sedan i den Petterssonska släktens ägo ända till 1857, då de två gårdshälfterna återförenades under samma ägare. Den Pallménska gårdshälften hade redan 1835 inköpts av repslagaregesällen Ljunggrens hustru Ulrika Elisabeth Boije, och det var också hon, som 1857 övertog den Petterssonska fastigheten, vars pris nu stigit till 1900 rdr.

Först 1893 gick gården ur släkten Ljunggrens händer, efter att ha gått i arv på spinnsidan. Nya ägare av andra släkter följde sedermera, tills gården 1847 inlöstes av Gävle stad för 24.000 kr.

  Ägarelängder.

F.n. bor Birgitta och Lars i huset som ligger högt och fint med ljusinsläpp från alla håll med mycket personlig charm

  Källa.

----------------------------------------

/Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson

Gå till  Startsida   Senast uppdaterad:  2010-11-30