vid PUG 2008-10-02.
Cynthia Zetterqvist - varför är det så ont om kvinnliga
tonsättare?
Cynthia Zetterqvist räknar inte får när hon har svårt att sova, hon räknar tonsättare och har musik i huvudet hela dagarna. Man kan undra över anledningen till att det finns så få kvinnor som sysslar med musik, saknar de begåvning, skaparkraft eller är det genetiskt betingat? Självklart inte. Några tonsättare presenteras dock här.
1) Hildegard av Bingen (1098-1179)
Hildegard av Bingen är känd som en i alla
avseenden ovanlig person med mycket hög integritet och har på senare tid blivit
betraktad som en feministisk förgrundsgestalt. Orsakerna till detta är
intressanta ur feministisk synvinkel. Det har mycket att göra med kvinnors
möjligheter på hennes tid att vara självständiga och få utbildning...
Hon föddes som det tionde barnet i en adelsfamilj i Bermersheim (i Rhenlandet).
Vid åtta års ålder sändes hon av sin far till benediktinerklostret i
Disibodenberg där hon fick tillbringa den första tiden i en isolerad cell utan
intellektuell stimulans, möjligen litet undervisning i handarbete.
Hon hade haft religiösa uppenbarelser redan vid fem års ålder men vågade inte
berätta om dem förrän hon blivit vuxen. En natt fick hon en uppenbarelse i form
av en befallning, ” berätta om det du ser och hör”.
Hon blev inspirerad av ljuset och skapade melodier till Guds och helgonens ära helt utan utbildning. Då hon vände sig till påven Eugenius III och lät honom ta del av det hon skapat fick hon av honom lov att offentliggöra heliga andens budskap men hon var mycket noga med att poängtera att hon enbart var en förmedlare och ingen skapare. Hon kände att orden strömmade fram som moln eller flammande lågor. Själv ansåg hon sig sakna denna förmåga.
----------------------------------------------------------------
2) Fanny Hensel (Mendelson-Bartholdy)
(1805-1847) 
Fanny Hensel var en tysk pianist och kompositör, syster till Felix Mendelssohn-Bartholdy som hon både konstnärligt och mänskligt stod mycket nära. Hennes bror uppmuntrade hennes tonsättande men var emot publicerande av hennes verk. De två syskonen fungerade som bollplank och rådgivare åt varandra. Vid 24 års ålder 1829 gifte hon sig med målaren Wilhelm Hensel och fick året därpå parets enda barn Sebastian. På 1830–talet blev hon huvudfiguren i en blomstrande musikalisk salong till vilken hon skrev de flesta av sina kompositioner. Hennes sista komposition, sången Bergeslust skrevs den 13 maj 1847, dagen innan hennes plötsliga död till följd av en stroke.
----------------------------------------------------------------
3) Clara Schumann
(1819 – 1897) 
Lyssna
Clara var en av sin tids mest framstående pianister och konserterade över hela
Europa från 9 års ålder fram till sin död. Hon komponerade också pianomusik,
kammarmusik och sånger.
Hon fick en målmedveten utbildning av sin pappa, Friedrich Wieck, berömd
pianopedagog i Leipzig och hon blev en framgångsrik artist vid 11 års ålder.
Han samtyckte dock inte till dotterns giftermål med Robert Schumann då han själv
ville lägga beslag på hennes inkomster som kompensation för att han hade
utbildat henne samt skötte hennes turneer. Giftermålet kunde äga rum först efter
en långdragen process i domstol. Clara födde 8 barn, och var familjens
försörjare under deras innehållsrika 16 år tillsammans, innan maken Robert dog,
46 år gammal. 3 år tidigare kom Johannes Brahms in i makarna Schumanns liv som
en själsfrände och vän. Han var sen ett stort stöd för Clara som änka. Mot
slutet av sitt liv grundade Clara en pianopedagogskola i Berlin som fick högt
anseende.
----------------------------------------------------------------
4) 
Elfrida Andrée (1841 – 1929) .
Andrée var en medveten kvinnlig pionjär som professionell musiker och tonsättare. Hon avlade organistexamen som privatist 1857 och drev på en lagändring så att kvinnor kunde få bli organister. Under åren 1861–1867 var hon anställd som organist i Finska och Reformerta kyrkan och redan 1867 fick hon tjänsten som domkyrkoorganist i Göteborgs domkyrka, vilken hon hade till sin död. Hon studerade komposition privat för den danske tonsättaren Niels W Gade och svenske Ludvig Norman, men som kvinna fick hon inte studera vid något musikkonservatorium.
Som tonsättare hade Andrée vissa framgångar, men fick utstå att upprepade gånger bli förbigången på grund av sitt kön. Många av hennes verk framfördes aldrig eller bara någon enda gång under hennes livstid.
----------------------------------------------------------------
5)
Kaija Saariaho (1952 - )
Kaija är född i Finland och tjänstgjorde från början som organist i en bykyrka för att klara sin försörjning. Efter en livskris kände hon dock att hon måste få komponera. Finland är ett patriarkaliskt samhälle och hon upptäckte att det fanns förebilder inom litteraturen men ej inom musiken. Hon fick höra att kvinnor ej kan tänka abstrakt vilket resulterade i att hon reste till Paris och är nu gift med en fransman. Idag betraktas hon som en av de främsta tonsättarna bland alla, inte bara bland kvinnorna.
----------------------------------------------------------------
6) Sofia
Gubaidulina (1931 - ) 
Sofia hade en grå och trist uppväxttid. Hon har komponerat från 6 års ålder då hon lovade att uthärda vilken prövning som helst om hon fick bli tonsättare.
Hon har många gånger kallats "världens främste kvinnlige kompositör" som om kvinnliga kompositörer nödvändigtvis skulle bedömas separat från manliga. Gubaidulina är en av de mest särpräglade tonsättare som lever idag och använder sig ofta av ovanliga instrument som elbas, dragspel, koto eller sitar
.
----------------------------------------------------------------
Varm avtackning!
Efter att ha lyssnat på Cynthias spännande föredrag och underbart vackra musik blev jag själv stimulerad att göra en research på dessa tonsättare. En del av informationen har jag själv fyllt på efter att ha hittat den på internet.
Tack Cynthia för en mycket givande eftermiddag!/ Sammanfattat av Lisse-Lotte Danielson
------------------------------------------------------
Gå till Gävledragets Startsida Senast uppdaterad: 2008-10-02