Gå till Gavledragets Startsida      Senast uppdaterad:  2012-07-14

      Klicka på bilden.

Min Kinaresa 4-14/4 2007

(författare: Karin Fröjdman - medlem i Gävledraget)

4-5/4

Är det sant?? Ska JAG få åka till Kina?? Länge har vi planerat detta och nu är den plötsligt här. Tar min, rätt så tomma, resväska och anländer till Busstationen där flera av mina reskompisar redan finns, för avfärd till Arlanda kl 10.00. Möttes där av representant från Lotus samt från Norrtelje resebyrå. Lite strul emellan de två som inte verkade komma så bra överens men vi var glada och fick våra biljetter och checkade in. Vi skulle fira det nyblivna äkta paret, Lisse lotte och Daninge (igen. 30 år efter förra ggn de gifte sig) med Champange men det blev stopp från en restaurang där vi stod. ”Kunde äventyra deras tillstånd eftersom inte Champangen var köpt där”. Vi lät oss inte nedslås, flyttade bara lite på oss. Några av deltagarna hade diktat en sång till paret. Vilka diktare vi har!

Sen började färden till Peking. Där landade vi tidig morgon (lokal tid), ledbrutna och trött, det blev si och så med sömnen. Eftersom vi var grupp fick vi ställa oss i bokstavsordning för att komma genom tullen. Allvarsamma ,uniformerade män tittade bistert på oss, som nu blivit mer fnissiga av både trötthet och spänning. Men alla kom igenom och vi möttes av vår guide, Emily och de andra i sällskapet från olika delat av Sverige. Emily var noga med att vi nykissade skulle stiga ombord på vår buss, och vi gjorde som hon sa. Vi märkte under hela resan att det var bäst att lyda henne, kunde vara långt mellan toaletterna. Bussen tog oss till Sommarpalatset, som varit kejsarfamiljens sommarpalats. En stark kejsarinna Ci Xi bodde där större delen av sitt liv. Där var en handgrävd sjö och flera stenformationer som fraktats dit  Vatten och Sten är betydelsefullt i den kinesiska kulturen. Det såg vi på flera ställen.

Vi fick även vår första kinesiska lunch som naturligtvis skulle ätas med pinnar. Det var knepigt men man kanske lär sig med tiden.

Efter lunchen för vi till Himmelska fridens torg. En stor öppen plats med en jättebild på Mao i ena änden och Maosoleum i den andra, där han ligger på lit de parade i en kristallkista. Massor av folk, vi fick göra bekantskap med ettriga, påträngande gatuförsäljare som ville lura på allehanda varor som vi inte behöver ”Speciall price, just for you”. Drakflygning är populärt. Massor av sådana uppe i luften.

Sedan kom vi till vårt Hotell i Beijing! Äntligen! Utmattade duschade vi snabbt och tog en välbehövlig tupplur.

Middag, liknande den på lunchen, smårätter och ris på en roterande glasskiva mitt på bordet. Vi åt liknande mat nästan överallt på vår resa. Avslutade kvällen med en irish coffe i lobbyn på hotellet. Mona och jag delar rum och vi kommer helt säkert att samsas bra.

6/4

Sovit som grisar, tidig väckning och frukost som var helt OK. Kissade enligt order och sedan tog bussen oss till Himmelska fridens tempel. Templet låg i en vacker park och var en fantastiskt vacker byggnad. Kejsaren satt där i 3 dygn varje år och bad om goda skördar. Allt omkring är så vackert och håller på att målas och rustas inför OS som skall vara i Beijing 2008. Det blir dyrt för man använder färger gjorda på samma vis som då templen byggdes för flera 100 år sen. Jag för min del tycker att man kan rusta lite billigare och ge pengar till sjuk-och handikappvård som verkar vara obefintlig i detta land. För att få god sjukvård måste man vara statligt anställd eller ha en försäkring. På sjukhusen vårdas man av anhöriga som också får ta med mat till patienten. Och allt ska betalas av anhöriga. Detta gäller vad jag förstår de utan försäkring. Inte lätt i ett fattigt land! Man får skaffa ett barn, undantag kan göras om man bor på landet. Man måste begära tillstånd för att få bli gravid. Får man barn utan tillstånd blir det ett ”svart” barn som inte registreras och inte får några rättigheter. Men man kan muta sig till registrering. Att förlösas på sjukhus kostar 10.000yuan. Man ser massor av bilar av nyare och finare modeller, och naturligtvis massor av cyklar och mopeder som far fram var som helst. Och mitt i allt kan någon äldre, krum gammal dam stå och sopa gatan.  Helt oberörd om kaoset omkring sig.

Parken utanför templet var en stor enormt vacker park. Det finns många gamla, många arbetslösa och pensionärer som går dit varje dag. Man spelar kort och andra spel, har gymnastik och dans, sång och musik och även andra aktiviteter, och andra går dit enbart för att träffas och umgås. Det kostar så lite att de flesta har råd med det. Man såg ut att trivas bra tillsammans och jag kände att detta skulle även vara bra i vårt land där många sitter ensamma hela dagarna. Gymnastik av alla sorter och för alla åldrar är viktig i Kina. Också något som skulle vara bra i Sverige. Skulle önskat mera tid i den vackra parken, men vi har ett späckat program, så bussen tar oss till en sidenaffär där vi passade på att inhandla vackra sidensaker. Vackert, vackert. Emily ordnade så en skräddare skulle komma till hotellet och sy upp jackor och blusar till de som är intresserade.

Lunch, liknande de övriga måltiderna. 

Sedan bar det av till den Förbjudna Staden. Där levde kejsaren isolerad från omvärlden. Han hade en stab av ennucker, konkubiner, rådgivare och sin kejsarinna omkring sig. Den siste kejsaren avsattes 1911 men fick bo kvar i palatset till 1924.

Kvällen avslutades med Pekingopera på hotellet. Första hälften var mest skrik och trots det så slumrade jag av, men sen blev det lite akrobatik och det var sevärt. Men det var nog både min första och sista Pekingopera. Emily avstod och jag förstår varför.

Tittade lite i butikerna på hotellet innan jag intog sängen igen. Hård men skön, efter en lång dag är man glad att få vila. Den här resan verkar bli hektisk men fantastisk! Har blivit lite mer bekant med övriga resenärer i gruppen och alla verkar trevliga, så det här känns att det blir en bra resa.

7/4

Tidigt uppe igen och efter frukost gick bussen till en pärlfabrik. Där fick vi se hur man föder upp sötvattensmusslor och vi fick även möjlighet att handla. Och det gjorde vi. Vackra pärlor i olika nyanser.

På vår väg till Kinesiska muren stannade vi vid Andarnas väg, där ligger ett otal Kejsare begravda. Vaktade av Lejon, Elefanter, Kameler och hästar i sten. Vi fick oss en skön promenad där. Och fick kissa! Fina toaletter med kristallkrona i taket, soffa och TV och dessutom en barnsäng utanför. Annars var toaletterna inget vidare. Oftast var det bara ett hål i golvet. Hur de äldre kvinnorna kan utföra sina toabesök sittande på huk är mer än jag förstår.

Vi for vidare. Besökte en Cloissone´fabrik där man gör fantastiska emaljarbeten. Vi fick se hur man emaljerar kopparkrukor med koppartråd i konstfulla mönster, fylls med färg som bränns upp till 5 ggr tills ytan blivit slät och sen poleras. Helt fantastiska konstverk. Ungdomar satt och utförde detta. Dålig arbetsställning och pickelgöra. Inte optimal arbetsmiljö precis. Men vad är alternativet? Vem vet vad ungdomar annars är tvungna att utsätta sig för, för att försörja en fattig familj. Sedan tid för den bästa lunchen hittills, där fick vi även smaka risbrännvin som var 56% starkt. Sedan gick shoppingen som en dans!. Handlade lite smycken.

Sedan kom det jag sett fram emot mest. Den Kinesiska muren!! .Den började byggas för mer än 2000 år sen som skydd för fiender. Bygget pågick i många 100-tals år och många arbetare fick sätta livet till. Den är ca 640 mil lång.  Den är ett av UNESCOS världsarv. Ses inte från månen vilket myten säger. Vi åkte till Badaling, där vi även såg den Transibiriska järnvägen, och såg muren ringla upp på bergstopparna och fick sen gå en stund på den. Brant, och halt på nötta stenar. Mäktig och förunderlig känsla att få gå på ett så historiskt monument.  Under flera århundranden har muren byggts av otaliga slavar. Man fick märka varje sten och om den gick sönder straffades man med döden. Nu är delar av muren raserad, men i Badaling är den restaurerad och väldigt turistanpassad. ”Om man inte gått på Kinesiska muren är man ingen riktig människa” säger ett kinesiskt ordspråk, så nu är jag en riktig människa.

Middag som vanligt, lite enahanda men vi blir ialla fall mätta

Vi får lära oss mycket av Emily. Bland annat att man har höga trösklar som man inte får stiga på för då kan onda andar komma in i husen.

8/4.

Fri förmiddag! En del av gruppen åkte till Hutonger som är äldre kinesiska bostäder och åt även lunch där. Var trevligt sa de som deltog. Mona och jag tog det lugnt, åt frukost i lugn och ro och besökte därefter en närbelägen skoaffär. Hur billigt som helst. MÅSTE helt enkelt köpa några par sköna skor.

Skönt med en fm. som vi rådde om själv. Vi har haft en hektisk resa hittills, men vill ju passa på att se så mycket som möjligt på den här korta tiden.

Eftermiddagen: For till två marknader och handlade. Där kunde man pruta och blev riktigt bra på det. Köpte lite jackor åt döttrarna och lite andra småsaker. Lite obehagligt med försäljarna för de drar och sliter i en. Att fylla resväskan verkar inte bli något problem.

På kvällen var vi till en speciell restaurang som serverar Pekinganka. Riktigt gott. Man lindade in det i något som liknade mjuka tacobröd.

Vad tycker jag om Peking? En riktigt stor, 13 millioner invånare, och stressig stad med massor av bilar(3milioner), massor av cyklar som far kors och tvärs. Och mitt i myllret står någon och sopar gatan med all trafik runt om. Cyklarna är ibland så fullastade av saker att de ser ut som små lastbilar. Förstår inte hur de kan hålla balansen. Gatuförsäljare som är riktigt påträngande. Tiggare. Arbetslösheten är 11% i landet och det finns inga socialförsäkringar så folk måste ju försörja sig. Många bor i ruckel och man kan se usla bostäder precis bredvid lyxiga skyskrapor. Många minnesmärken från dynastierna som nu fräschas upp inför OS.

Hotellet vi bott på var utmärkt men förvånansvärt talar man dålig engelska. Bör nog bättras på inför OS. Man kan köpa det mesta. Bland annat bantningstvål! Men man har olika tvålar för magen, rumpan och brösten annars fungerar det inte.

9/4

Tidigt uppe och till flygplatsen och planet som på 2 timmar tar oss till Hangzhou som skall vara en av världens vackraste städer. Grönt och lummigt med vackra planteringar och parker. Vi besökte ett Buddatempel. I berget utanför var 300 Buddabilder uthuggna, bland annat den skrattande Buddan. I en sal var en 20 meter hög Buddastaty gjord av ekalyptusträd bestruken med bladguld. Så sent som 2000 tillverkades 500 Buddastatyer i koppar. Var och en väger 1 ton var. Återigen känner jag ett obehag i att så mycket kostas på, till och med i vår tid, fast så många i landet har det så svårt.

Vi fick sedan ta en båttur på Västra sjön. Massor av pagoder syns överallt.  Lite trassel blev det innan vi kom ombord för den lokala guiden gick så fort att halva gruppen inte hann med.

Kan nog tycka att just dessa två utflyktsmål hade vi kunnat vara utan och istället fått en guidad sightseeingtur i den vackra staden.( Det sägs att i himmelen finns Paradiset och på jorden finns Hangzhou och Suzhou)

Sedan blev det intressant. Bussen tog oss på vindlande vägar och genom vackra omgivningar till Drakkällans teplantage där man odlade buskar som gav ett grönt gott the. Detta the är så fint att man ger det till statschefer som besöker staden. Det skall vara bra till nästan allting. Köpte en liten burk.

Bor på ett fint 18-våningshotell. Middag, samma meny som vanligt. Börjar bli riktigt duktig på att hantera pinnarna men måste ibland ta hjälp av gaffeln. Lite enahanda men samma mat hela tiden men vi måste komma ihåg att vi måste anpassa oss till ett främmande land, inte landet anpassa sig efter oss. Vill jag ha korv och makaroner så borde jag stannat hemma.

10/4

Lämnar Hanzhou för 2 timmars bussresa till Sozhou. Det är intressant att åka buss på landsbygden för man ser så mycket. Husen ser annorlunda ut. Här är det rel stora flervåningsvillor med ett litet tempel högst upp. Kanske för att beveka andarna men kan även vara så att man förvarar avlidna släktingars aska där enligt Emily. Här finns många kanaler och man odlar ris och  grönsaker. Ser väldigt bördigt ut. Man får här två skördar/år på grund av det gynnsamma klimatet. Sötvattenspärlor odlas också på många ställen av privatpersoner. Vår Emily är en fantastisk person. Hon svarar på alla våra mer eller mindre konstiga frågor och verkar vara oerhört allmänbildad. Vilket fynd för Lotus! Hon berättade om sig själv, uppväxt i en by nära gränsen till Kazackstan och yngst av 8 syskon. Föräldrarna fattiga och analfabeter. Men Emily har fått studera och var i Göteborg i 8 år, därav den perfekta svenskan. Hon är även svensk medborgare. Gift med ”sin kines” och har en 5 månaders dotter som är född i Sverige.  Vi frågade Emily om Falungong. Den startade som en jättestor folkrörelse 1992. Hade som mest 70 millioner anhängare. Den förbjöds av regeringen i slutet av 1990-talet, ledaren Li Hhongzhi bor nu i USA.  Emily lärde oss även mamahoho, vilket betyder häst-häst-tiger-tiger som man kan säga då något är lite sisådär. Det använde vi oss ofta av. Annars är språket obegripligt. Tecken kan betyda olika saker beroende på i vilket sammanhang det står. Och kan betyda olika för olika personer. För oss räcker det just nu med ma-ma-ho-ho, resten får vi ta på engelska. Emily berättade också att kineserna inte går till tandläkaren och de flesta har riktigt dåliga tänder. Själv borstade hon tänderna först då hon var 17 år. Men Nu gör hon det två ggr dagligen. Konstigt, för hon har så vita jämna tänder.

Vi började med att besöka en Port Panmen, som försvarade staden mot fiender. Det fanns många portat förut men den här var den som är bevarad än. Vi såg många tiggare. Det finns ingen handikappvård och det var beklämmande att se hur svårt handikappade människor tvingas ut och tigga.

Lunch på en sidenfabrik, gott. Där visades hur larven åt upp sig av mullbärsblad och sedan lindade in sig i en kokong av silkestråd som kan bli 1800 meter lång (lite osäker uppgift) Den tar man vara på och lindar upp och väver fantastiskt tyg av. Man kan även göra silkestäcken av trådar som är lite trassliga. Inköptes av vissa i gruppen.  

Vi besökte sedan en gammal by Tong Li. Det är en kanalstad som var hur söt som helst. Vi tog en liten båttur på kanalerna, en man vickade sakta fram vår lilla båt och man fick se det vackra från den sidan. Lunch intogs på i ett gammalt thehouse och var riktigt gott. Gränderna små och trånga. Det här var en lugn by, försäljare fanns men inte alls påträngande. Gruppen stannade till vid ett apotek för att få köpa medikamenter av allehanda slag. Lite anmärkningsvärt var, att de tre Distriktssköterskorna som var med i gruppen, var de enda som stannade utanför apoteket! Tong Li var en så skön lugn kontrast till det häktiska livet utanför. Hade gärna stannat i den här oasen ett tag till.

Vi bor inatt på ett 29 våningar högt hotell. Lustigt nog saknades våning 3 och 13. Varför???

Vi var och shoppade lite i ett närbeläget köpcentra och sen drack vi vitt vin och åt skumgodis (kombinationen är ovanlig men fullt njutbar!), skrev några ord på korsorden innan vi lade oss.

Resväskan blir allt tyngre. Mona och jag hade lite svårt att hitta hem för vi kom inte ihåg vilken våning vi bodde på. Lite pinsamt då vi försökte komma in i fel rum men våra reskamrater från Uppsala räddade oss och talade om vilken våning som var vår. Hårda sängar men sov rätt bra i alla fall. 

11/4

Innan vi lämnar Suzhou besöker vi ett daghem för barn mellam 3-6 år. I Kina finns olika dagis, detta var ett statligt. Barnens dag börjar med gymnastik, sen lekte de och sedan har de lektioner 1-2 st/dag beroende på hur gamla barnen är. Man lär sig kinesiska tecken, lite engelska och de äldre lite data. Alla barn får tre mål mat om dagen. Och måste sova ett par timmar varje dag. Innan barnen är 3 år så hjälper anhöriga och vänner till att ta hand om barnen. I en av klasserna fyllde en flicka år. Det firade hon med att ge presenter till alla sina klasskamrater.

Suzhou är känd för sina vackra sidenbroderier och det fick vi verkligen se prov på. Helt fantastiska konstverk. En del var lika på båda sidor och en del hade olika motiv på var sida. Vilken skicklighet! Jag kan inte förstå hur deras ögon klarade att sitta timme efter timme och brodera med tunn silkestråd.  En del av verken tog upp till ett år att färdigställa och måste göras av samma person. Fanns förstås även där broderier att köpa.   

Sedan tog bussen oss till Shanghai. Två timmar igen. Vilken stad!! 16,5 millioner invånare och varje dag besöks staden av 2,5 milioner turister. Staden är relativt ung, har ett strategiskt läge men har utvecklats mycket sedan 1920 talet. Det märks! Skyhöga byggnader, liknar New York.  Vägarna är byggda i olika nivåer och trafikplatserna ser på sina ställen ut som spiraler i olika nivåer. Man har även ett magnettåg som kan köra i 500 km/timme.

Kvällen avslutades med att vi fick se på Akrobatshow. Helt fantastiskt!! Man utförde akrobatik på världsnivå och avslutade med att 6 motorcyklar åkte kors och tvärs i en stålboll. Då vågade jag nästan inte titta. Det var verkligen en upplevelse.

12/4

Inte sovit så skönt. Sängar hårda som sten. Hotellet annars bra.

Kinas högsta byggnad  är Pearl of the Orient Tower, ett TV torn på 480 meter med en hisnande utsikt. En till byggnad håller på att byggas som ska bli ännu högre. Man säger att på sina ställen är det så tätt bebyggt att marken sjunker 2-4 cm/år. Skrämmande framtidsutsikter.

Vi besökte också ett väveri av sidenmattor. Där satt unga tjejer i dålig belysning och konstig arbetsställning och knöt mattor. Enligt guiden är de 14-15 år då de börjar, men alltid med föräldrarnas godkännande. Och de har raster varje dag sa guiden, annars klarar inte ögonen arbetet! Så bra!! Återigen måste jag påminna mig om att vi är i Kina och inte i Sverige. Oerhört vackra mattor och några i sällskapet inhandlade sig en.

Idag fick vi en Mongolisk lunchbuffe och det tror jag vi alla var glada över.

Vi var även på ett besök i Shaghais ChinaTown där vi först besökte en fin Trädgård och tro det eller ej, men vi shoppade loss igen. Mona och jag ville ha en vara från en butik och då sa innehavaren att vi skulle vänta lite och så stack han. Där satt vi och förestod butiken en bra stund innan han kom åter. Som tur var så kom inga kunder, för hur skulle vi gjort då?

På kvällen åkte vi båt på Chang Diangfloden. Verkligen vackert med alla stora upplysta byggnader. Har nog aldrig sett så mycket neon i alla färger och formationer. Men alla släktes kl 22.30 för att spara energi(!).

13/4

Fri dag! Vad ägnar vi oss åt då??  Promenerar ner på Nanjingstreet för att handla. Nu är det trångt och tungt i resväskan men lite mer kan jag allt klämma i. Här är ett myller av folk och affärer i alla klasser. Vi går in på ett konditori för att njuta av lokala bakverk men det var häst-häst-tiger-tiger. Här var på sina ställen dyrt, på sina ställen(om man gick in på tvärgator) billigt. Döttrarna fick sig lite kläder igen och lilla barnbarnet förstås. Ja, ja jag har köpt lite åt mig själv också.  Hoppas de passar. Här pratar de flesta skaplig engelska.

I kväll äter vi vår sista gemensamma middag. Vemodigt. Man har lärt känna en hel del trevliga människor utanför Gävledraget och jag kommer att komma ihåg dem. Vi åt god mat och fick även tårta eftersom en del i gruppen fyllt år och ett par firat 50-årig bröllopsdag. Fin gest av Lotus. Vi sa farväl till vår lokala guide, Nu har vi vår sista natt kvar.

14/4

Väckning 05.15. Sedan åt vi frukost i bussen för vi måste vara på flygplatsen kl 07.00. Tog lite tid med incheckning. Vi måste nu ta farväl av vår underbara Emily! Hon har följt oss under hela resan och varit oss behjälplig med ALLT.  Resan skulle inte varit detsamma om hon inte varit med oss. Tårarna rann   på oss då vi kramades adjö. Jag tror hon gillat oss också. Vi har ju varit en bra grupp. Allt har flutit på bra, ingen har blivit sjuk eller varit utsatt för olycksfall eller andra tråkigheter. Och vi har hållit sams hela tiden.

Tack Kina! Även om jag inte håller med om allt, så har det varit en väldigt intressant och givande resa.  Nu ska jag hem och smälta alla intryck och jag vet att den här resan kommer att följa mig i mina tankar länge, länge /Karin