Margot Haglund "Bortom orden" - Kvinnofrukost Gävle.

Gävledraget presenterar:.

Klicka för att förstora bilderna!

KVINNOFRUKOST I BETLEHEMSKYRKAN - MARGOT HAGLUND "BORTOM ORDEN".

Lördag 16/3 2008 kl. 9-11. Vilken kvinnofrukost jag fick uppleva idag! Det känns som om jag hela tiden tjatar om samma sak men det beror naturligtvis på att personalen i Betlehemskyrkan väljer sina föredragshållare med oerhört stor omsorg. Idag lyssnade jag på Margot Haglund, diakon och psykoterapeut som förklarar hur man kan bygga ett sammanhang när livet brister. Som barn växte hon upp med en psykiskt sjuk mamma vilket tvingade henne att redan som liten ta ansvar samt lyssna efter vad som sägs ”mellan orden”. Hur förvirrad hon som barn blev av att ibland få höra att hon var bra och två timmar senare få höra att hon var ett enda stort elände. När hon sedan vid 19 års ålder tjänstgjorde en kort period på ett sjukhus för psykiskt sjuka människor hade hon därför förmågan att snabbt sätta sig in i patienternas tankegångar och förstod dem på ett sätt utöver det vanliga. Hon nämner att det som förefaller vara en persons verklighet inte är det viktigaste utan alla dessa känslor som finns ”bakom” orden.

Sedan 4 år tillbaka fick hon veta att hon var svårt sjuk efter att ha varit mycket trött och haft ont. Det visade sig att hon hade cancer som spridit sig i skelettet. Till slut lärde hon sig att inte bli förtvivlad utan tänka med glädje varje morgon när hon vaknade: ”Inte heller idag är jag död”. I stället för att tänka att livet är orättvist - ”varför blir just jag drabbad”– tänka ” varför skulle inte jag också bli drabbad som så många andra”? Margot accepterade alltså sin situation med ro och styrde sina tankar till en positiv vändning genom att hela tiden leva i nuet och känna glädjen över att fortfarande leva.

När hennes sjukdom äntligen var konstaterad fick hon en mycket bra behandling. Många metastaser opererades, vissa krympte, hon sov mycket och blev allt bättre. Idag tjänstgör hon vid Imanuelskyrkan som handledare i arbetsgrupper. Skillnaden mot tidigare är att hon inte orkar lika mycket längre och har ett ovisst framtidsperspektiv. Detta gör att hon känner stor kärlek till livet och glädje i vardagen. Att t ex vara lycklig över att kunna åka i en vanlig stadsbuss och aldrig klaga över att den är fullsatt eller försenad efter att tidigare ha varit tvungen att alltid åka i ambulans. Tidigare satte hon upp mål som hon längtade till ”om tre veckor börjar vår semester”. Nu är dessa ”startsträckor” borttagna och hon försöker att låta varje dag vara fylld av glädje över att fortfarande få leva.

Margit gav mig ett manuskript över sitt föredrag vilket jag vill återge i sin helhet (Bygga Sammanhang). Hur bra vår situation än kan synas vara, kommer vi alltid någon gång i livet att hamna i krissituationer och då kan dessa tankegångar vara till stöd för oss själva eller våra nära vänner om dessa drabbas /Lisse-Lotte Danielson