Elisabet Gagge berättar om PUGs historik samt dess förste ordförande - Olle Lundgren.
Pensionärsuniversitetet i Gävle PUG har funnits i snart 19 år. Hur började det? När jag arbetade på Folkuniversitetet fick jag i uppgift av min rektor att starta en verksamhet i Gävle, som liknade Uppsalas Pensionärsuniversitet. I mars månad 1990 skrev jag en inbjudan till alla de pensionärer, som jag kände här i staden och inbjöd dem till ett första informationsmöte i Länsmuseets cafeteria.
När jag den där marsdagen 1990 satt i bilen på väg från Strömsbro till museet så repeterade jag, i huvudet, talet jag skulle hålla. Tyvärr glömde jag att titta på hastighetsmätaren och blev förstås stoppad av en trafikpolis på Näringen. Det var den första och enda gången, som jag har straffats för fortkörning. 800 kronor kostade det, men med tanke på all den glädje, som Pug givit mig och andra, så får man säga att det var billigt! Min man var av en helt annan åsikt.
Ungefär 30 pensionärer hade hörsammat min inbjudan och efter en tid, redan den 4 september startade vårt egen Pensionärsuniversitet i Gävle, som förkortades till Pug och nu valde sin styrelse. Ordförande blev Olle Lundgren (mer om honom senare),. De övriga var Alf Uddholm, Elsie Nordström, Anders Olerud, Inga Johnsson, Torsten Norin och Hartvig Hermansson. Orsaken till Pugs framgång är utan tvekan den entusiastiska första styrelsen.
Deltagaravgiften sattes till 50 kr per termin och inga avgifter skulle uttagas utöver detta. Länsmuseet bjöd på lokalhyra i den s.k. Bildteatern, numera Per Erikssonsalen. Föreningen finansierades även med studiecirklar. Alla arbetsinsatser skulle vara frivilliga och oavlönade. Föreläsningar skulle äga rum en gång per månad.
Redan vid detta första möte hade följande föreläsningar beslutats: - Mithrasmysterierna i det gamla romerska riket med Anders Olerud, - Medicinen i konsten med Torsten Norin samt - Visningen av Länskonstutställningen med Olle Lundgren.
Studiecirklar i litteratur, musik och konst startade också.
Föreningen var i gång och synnerligen självgående. Man hämtade föredragshållare från de egna leden och där fanns faktiskt en hel del goda förmågor, varav några nyss har omnämnts. Musik, konst och litteratur var stommen i utbudet, men begränsningar skulle inte få förekomma. Om man jämför med dagens Pug, så kan väl en viss ökning av utifrån kommande föreläsare märkas, något som kan bero på en bättre ekonomi. Pug betalar, när så erfordras, de föreläsare, som bor på annan ort. Antalet föreläsningar är ju också så mycket större! För min personliga del tror jag på växelbruk mellan lokala och tillresande föreläsare. Studiecirkelverksamheten har (liksom hos alla studieförbund) även hos Pug minskat i omfattning.
Efter en termin har Pug, i januari 1991, 50 medlemmar. Man jämför sig då med Uppsalas Pensionärsuniversitet, som har 700. Numera efter 19 år har Pug ca 600 medlemmar. Uppsala är ju en universitetsstad, med ett stort antal akademiker, så jämförelsen är inte helt rättvis.
Om jag som orsak till Pugs succé, nämnt Olle Lundgren m.fl. så bör jag också nämna en annan eldsjäl, den nye ordföranden, Göran Severin, som fortsätter att tillfredsställa Pugarnas stora bildningshunger.
Alla vi, som är medlemmar i Pensionärsuniversitetet, har ju haft våra yrkesliv och vi har levt ett liv före pensioneringen (också!). Om det till äventyrs finns någon, som inte känner till vad Olle Lundgren gjorde innan han blev mångårig ordförande i Pug ska jag lämna några upplysningar.
Olle Lundgren är i grunden bildlärare, utbildad på Konstfack och har mestadels undervisat i Gävle. Han var högskolelektor vid Lärarhögskolan i många år. Jag själv känner bäst till honom som konstrecensent i Arbetarbladet - den absolut bäste på sin tid. Hans konstartiklar skulle kunna samlas i ett bokverk och användas i utbildningar på konstskolor. Eller varför inte bara till att läsas för nöjes skull! Utöver dessa verksamheter är Olle en suverän tecknare. Tyvärr har han ställt ut alltför sällan. Senast var det på Galleri K.
Det är förresten Olle som har designat Pugs logotyp!
Att få uppleva föreläsare som Anna-Lisa Hillbom, Nils Antoni, Ingemar Svensson, Staffan Lindén, Tord Larsson och Anders Broberg har också varit en nåd. Vi hoppas på ännu fler upplevelser när vi slår oss ner i Per Eriksson-salen kommande torsdagar./Elisabet Gagge
-------------------------------------------
Olle Lundgren intervjuas av Elisabet Gagge,
Några smakprov på Olles egna verk, (det finns många...).
Klicka på bilderna med blåa ramar för att förstora dem .... och på Pilen Bakåt i Explorers övre vänstra hörn om du vill återgå och klicka på nästa bild.
Teckningar, foton och självporträtt av Olle Lundgren.
Hamnpiren, tågväxeln, Mariestad - 1944
Hustru Ulla 1951 Inga-Lill Hemström Självporträtt
Olles teckning av pappa Pelle.
Per Hilding Sätraåsens kronbergstorn 1935.
Schitzu Thai Feng Staffanskyrkan i olja
Svärmor Elina Amanda Pierrou Tidigt självporträtt
Tavlor - ej målade av Olle men som tillhör några av hans favoriter
Charles Portin 1950 Ole Jensen Paul Klee
Lillullas porträtt av fadern Olle.
-----------------------------
Gå till Startsida
Senast uppdaterad: 2012-04-27
Fotat, och länkat av Lisse-Lotte Danielson.