Karin Parrow och Ivan Ivarson - bland Göteborgskoloristerna.

Nedan presenteras endast några smakprov av alla tavlor som finns att ta del av på utställningen.

Grindslanten var ett exempel på den konst som vi såg på som barn. Tavlorna var lätta att förstå och överlämnade inte någonting över till fantasin. På den tiden var Jenny Nyström mycket känd med sina målade tomtar. Man blev dock tveksam till vad Karins tavlor föreställde – dessa skapade viss oro.

Samtidigt var Carl Kylberg en omstridd konstnär och han gav upphov till den kanske mest uppslitande konstpolitiska debatten i Sverige. Nationalmuseum köpte 1934 målningen Havsluft. Bondeförbundets Herr Andersson i Ovanmyra yrkade att köpet skulle avslås. Kyhlberg hade bland annat inflytelserike Isaac Grünewald som ovän: "Det måste finnas en absolut balans mellan färg och form och om man negligerar detta, måste det bli ett minus för konstverket." Nationalmuseets inköpsförslag 1937 avslogs av ecklesiastikminister Arthur Engberg, som yttrade: "Jag gick verkligen på hans senaste utställning med de allvarligaste avsikter att försöka komma underfund med hans konst, men den var mig fullkomligt obegripligt. Jag måste gå och bada bastu efteråt för att bli kvitt det obehagliga intrycket". (om Uppbrottet, Den visa jungfrun, Det föds ett barn) "Kanske färgen är bra, men vad menar han med att lämna allt i ett sådant sudd, man kan ju inte se vad färgfläckarna skola föreställa." "Jag skulle då inte vilja ha Kylberg på min vägg." .

Karin Parrow förklarade aldrig sina målningar, ”Jag målar som det ser ut” med konstnärens ögon.

Göteborgskoloristerna var mer olika än lika. Som gemensam nämnare kan nämnas deras lärare samt att de alla hade varit utomlands. Karin sa aldrig något nedsättande om sina kollegor. Hon såg allt multipelt – från olika håll. En betraktare står aldrig stilla, det skarpa är endast det som för tillfället syns i det centrala synfältet. Det gäller att inte blanda ihop det vi ”ser” med det vi ”vet”. Bilden skapas i betraktarens öga och det är varje betraktares ensak. Ju fler inskränkningar – desto tråkigare blir det. Ett konstverks namn låser ofta betraktarens fantasi då det kan skapa helt olika intryck hos samma person under olika tidpunkter.

(Klicka på nedanstående bilder .... och på Pilen

Bakåt i Explorers övre vänstra hörn om du vill återgå och klicka på nästa bild i större format.)

Förutom Anders fanns fler släktingar till Karin på plats i samband med invigningen.

Karin Parrow, f. Taube, född 4 mars 1900 på Vinga, död 1984, var en svensk konstnär som utbildade sig vid Valands Konstskola 1926-1929 och Académie de la Grande Chaumière i Paris 1929. Hon har deltagit i ett flertal större utställningar och är bland annat representerad vid Moderna Museet i Stockholm och Göteborgs konstmuseum samt i Gävle, Borås med flera museum. Hon var syster till Evert Taube och konstnären Märta Taube. Se nedan Karin Parrows släktskap med Ivan Ivarson som var hennes svåger.

Ivan Ivarson, född 20 juli 1900 på Stampgatan i Göteborg, död 26 juni 1939 på sjukhuset Courbevoie i Paris, var en konstnär som tillhörde konstnärsgruppen Göteborgskoloristerna. Han börjar på Valands målarskola i Göteborg 1922, under Tor Bjurström, och bor vid denna tid i familjens villa i Hagen, Långedrag. Föräldrar var packmästare Ivar Johansson och Hulda, född Jonsson. Ivarson gifte sig i Paris, i februari 1928 med skulptören Märta Taube, och de fick gemensamt sonen Per i augusti samma år. Ivan Ivarsons stora utställningskatalog 1975 innehöll 147 verk, varav 82 var oljemålningar, 59 var teckningar och akvareller och 6 var grafiska produktioner. Se ovan Ivan Ivarsons släktskap med Karin Parrow som var hans svägerska.

Kom - gör ett besök på Länsmuseet i Gävle och upplev själv tavlorna - det är en helt annan sak att se dem i verkligheten!