Gå till Gävledragets Startsida      Senast uppdaterad:  2011-01-02

Stortorget som bytte plats

Gösta Carlestam, 25/8 2010.

Stortorget som bytte plats

Det äldsta torget i den medeltida staden Gefle uppstod i nära anslutning till en träbro över galveån vid nuvarande Kansligatan. Ett annat torg uppstod vid nuvarande platsen framför Rådhuset nära stadens järnvåg. Här landades fisk och vägdes järn för utskeppning från det område som kallades Järnbäraland. Några tomma tomter kunde också tjäna som torg och fick tillfällig kvalitet. Nära den nya Storkyrkan (Heliga Trefaldighetskyrkan) som invigdes 1654 skapades ett torg, där kyrkans klockstapel stod med sina fyra klockor. Det kallades därför Stapeltorget och kan sägas vara en föregångare till dagens Stortorg innan stadens centrum flyttades österut i och med landhöjningen. Inte att förväxla med namnet på en stapelstad som Gävle också utgjorde under vissa perioder.[1]  Man staplade varor för export och import vars tull reglerades av stadsmakten. Men under vissa perioder ströps denna rättighet att exportera och importera vilket äventyrade Staden Gävles ekonomi (Bottniska handelstvånget). Alla dessa torg har försvunnit i glömska och spåren av dem har byggts över.

 De äldsta torgen anges på en karta upprättad av läkaren Olof Bure 1630 och vi kan få en bild hur de olika torgen avlöst varandra och vilken funktion de haft i stadens liv. (Se vidare Carlestam Gösta: …och staden reser sig ur havet)

I mitten på 1750 talet hade Gävle tre permanenta torg, Stapeltorget vid nuvarande Heliga Trefaldighetskyrkan, Stora Torget där nuvarande Rådhuset låg och Slottstorget vid Slottet. Ett Nytorg vid Nygatan föreslogs som en utvidgning och ursparing av Norra Slottsgatan när gatunätet började regleras och den medeltida staden allt mer suddades ut efter alla bränder. Detta torg kallades också Hästtorget eller Oxtorget och påminner oss om sin funktion. Först efter stadsbranden 1869 började ett arbete med att reglera staden och bygga upp den på nytt och reglera gatorna i ett mer geometriskt mönster. 1869 fastställdes en regleringsplan av Kungl Majt som utarbetats från flera sammanvägda förslag. I denna föreslogs ett utvidgat torg som föreslogs hetta Stortorget där man tidigare haft Nytorget. Förslagsställarna tänkte sig nog att Stortorget skulle vara ett folkligt torg för vardagsbruk och Rådhustorget ett mer representativt i direkt anslutning till sitt stads- och rådhus.

Den av Kungl Majt godkända planen att bygga ett nytt Stortorg upprättad efter stadsbranden 1869. Det officiella namnbytet med föregångaren skedde först 1943. Det gamla Stortorget fick namnet Rådhustorget. 

Målning av Nytorget 1904 där Stortorget växte fram efter stadsbranden 1869 och fick sin form i en regleringsplan som Kungl Majt godkände oktober samma år.

Begreppet Torg är ett fornnordiskt ord som betyder marknadsplats. Kanske har våra förfäder hämtat ordet på sina resor på andra sidan Östersjön. Det används i slaviska språk som i ryskan. Runstenen (Sörbystenen) i Heliga–Trefaldighetskyrkan påminner om denna tid med korståg och handel i österled över Östersjön. Men torget som ett byggnadselement i staden utöver gator och hus är lika gammalt som begreppet stad med sina rötter redan i antiken. Begreppet torg är därför ett centralt i den långa stadsbyggnadshistorien. Inte bara dess läge i staden, dess utformning och mått, utan också torgets omslutande arkitektur med sina väggar och golv som bildas av byggnader, skulpturer, träd m.m. Torget representerar ett viktigt element i det som förr hette stadsbyggnadskonst och i modern tid urban design. Det är lätt att glömma denna bakgrund i vårt informationssamhälle där många funktioner flyttats bort från torget in i hus och datorer till en virtuell värld. Men än lever många funktioner kvar till glädje för våra mer sinnliga behov. Vem njuter inte av att köpa frukt och blommor på torget?

Stadsbyggnadshistoria

På olika vägar har de kontinentala idéerna om betydelsen av utforma olika torg allt sedan renässansen nått vårt land. Dels genom militära fortifikatörer dels genom arkitekters bildningsresor. Enligt den österrikiske stadsbyggnadshistorikern Camillo Sitte (1843-1903) uppstod i renässansens Europa en medveten skillnad mellan platser av olika typ. I den grekiska stadsstaten (polis) var agora en samlingsplats under bar himmel för stadens råd. Det blev kring­byggt och blev efterhand stadens juridiska centrum - ett allmänt torg. Iden att man skulle forma platser efter ett geometriskt mönster är ett grekiskt bidrag till vår stadsbyggnadshistoria. Tanken togs över av romarna med sitt forum och en strävan mot en disciplinerad stadsplan med militärlägret som ideal. Detta romerska forum utvecklades allt mer från en sakral till profan plats. Här samlades folk för överläggningar. I närheten fanns både handel och tempel i en ytterst sammansatt serie av rum av olika dignitet.  (Forum Romanum). Idéerna återupptäcktes under renässansen,

Man skilde vidare på världslig och kyrklig auktoritet genom en medveten utformning av monumentalbyggnaderna runt omkring.  Särskilda domkyrkoplatser skapades med torget i Pisa som förebild. I vår stads suddades Stapeltorget ut. Rådhusen byggdes ofta vid marknadstorget vilket blev fallet i många svenska städer t ex Norrtälje, Gävle. Intressant är att ansvariga politiker efter branden 1869 ville skapa ett mer folkligt torg med torghandel - Nytorget. Det fick sitt namn 1888.  Staden fick både en stadsingenjör och en stadsarkitekt. Det moderna torget föddes genom politiska beslut och geometrisk reglering. Först 1943 döptes det till Stortorget. Ofta avgränsades de öppna torgen i sydliga länder av byggnader så att människor kunde få skugga. I vårt klimat har vi byggt inomhusgallerier i samma syfte.  

Gevaliapalatset bildar ett viktigt hörn i Stortorget med sin monumentala utformning. ( Arkitekt E Hedin) Gudinnan Gevalia th stod i bankhallen och skulle välsigna handeln på torget,

”Sparad penning är som vunnen dubbelt värd om ädelt brukad. Lat hand gör fattig- idog hand gör rik” Gefle stads sparbanks monumentala hus i renässansstil. Byggnadsår 1897-99 Arkitekt Aron Johansson.

Stortorgets moderna historia börjar vid sekelskiftet 1900. Nya monumentalbyggnader tillkom bl a ett bankpalats byggt 1897 - 99 ritat av arkitekten Aron Johansson. Han var Riksdagshusets arkitekt.  Ett stort bostadshus byggs, Gevaliapalatset, vilket ritades av stadsarkitekt EA Hedin och E O Ulrich och stod färdigt 1897. Byggnaden gav en stadga åt torgets nordöstra hörn. Nya träd planterades så att de omslöt hela torget för att fullborda kompositionen. 1940 får torget en busstation och en droskstation. Det numera stora torget blir en trafikknut. När bilsamhället explosionsartat växer fram efter 1950 börjar Stortorget bli för trångt och tankar om en modernisering uppstår. Man blickar mot bilens förlovande land USA. Det expansiva bilsamhället utmanade städernas äldre stadskärnor och dess klassiska torg där allt fler fordon trängdes.  Distributionsekonomerna talade om en logistisk revolution. Redan under de s.k. rekordåren på 1960 - talet hade byggnadsnämnden i Gävle börjat arbeta med en ny stadsplan för kvarteret Rännilen och Kärrlandet[2]. Nya idéer om städkärnornas utformning hade på 60 - talet lanserats för att möta den nya utmaningen med stora varuhus, särskilda parkeringshus och en omslutande s.k. sökarring och bilfria torg. Varuleveranser skulle ske i skilda plan. Och äldre hus måste rivas. Dessa tankar kom sedan att överföras till externa köpcentrum som byggdes på billigare mark vilket medgav stora parkeringsområden i ytläge. Utanför staden var markkostnaderna lägre för den typ av varor som vi måste köpa ofta. I stället tänkte man sig i stadskärnan prioritera varor som vi sällan köper, med högt saluvärde och exklusivitet .
 

Fotografier ur stadsarkivet skildrar Stortorgets moderna historia

Flygbild av Stortorget år 1920. Det fungerar vid denna tid som en marknads­plats med stora mått som sträcker sig över två kvarter. Gevaliapalatset och Gävle Stads Sparbanks hus i övre högra hörnet.

Medborgarnas torg. Demonstrationståg 1 maj 1915. Observera spårvagnarna som går längs Nygatan. Bild stadsarkivet 12897

Drottninggatan 1930 österut förbi Stortorget. Bilar gör sig påminda. Stadsarkivet bild nr 1309

Busstorget 1965. Det nya bilsamhället är proklamerat och Stortorget börjar tjäna som en trafikknut. Vy västerut mot Heliga Trefaldighetskyrkan.  Stadsarkivets bild 14122

Torghandel krigsåret 1940. Nu flyttas bussar och taxibilar hit. Stadsarkivets bild 10515

Stortorget 1966. Ett busstorg. Torghandeln har trängts undan, Vid denna tid började man diskutera hur ett modernt torg skulle se ut. Tankarna går till USA.  Stadsarkivet bild 14672

Framtidens Stortorg kräver en ansiktslyftning. Stadsbyggandets mer konstnärliga ambitioner utmanas.

1971 avgjordes en arkitektpristävlan med två vinnare bland 119 inlämnade förslag. Till förstapristagarna hör förslaget Fuga som utarbetats av arkitekterna Jon Höjer, Sture Ljungqvist och Mitsuru Watanabe och konstnären Erik Höglund. Han utarbetade ett förslag med fyra egyptiska pyloner (Fuga) med motiv från stadens historia. De fick 1973 uppdraget att utforma det slutliga förslaget och nya hus bl.a. en stor varuhall. Domus med parkeringshus byggs över två kvarter och resterna av Stapeltorget raderas ut. Varuhuskedjan Åhléns får också bygga ett varuhus och ett parkeringshus. Flanörhuset byggs. Det nya stortorget invigs 19 oktober 1974. Torget blev modernt och med mer övertänkta  proportioner och togs väl emot av Gävleborna som ett offentligt vardagsrum.

Stortorget och Vallpojken av Peré Pujol. Foto: Gösta Carlestam omkring år1980

Stortorget i Gävle besöks gärna av gävlebor under alla årstider. Här möts människor och handel i vardagslivets uthålliga långdans. Rörelserna på torget varieras i olika tempo som växlar över dygnet och årstider. En del rör sig mål­medvetet, andra flanerar, andra står stilla och lyssnar på något aktuellt fram­trädande. Här har många torgmöten och demonstrationer ägt rum genom åren. Stortorget är ett av stadens viktigaste mötesplatser och är ett slags fönster in i Gävlebornas liv och stadens hjärta. Ett sådant offentligt vardagsrum måste skötas om så att det behåller sin attraktivitet

Ett torg blir aldrig färdigt och utsätts för ständigt nya utmaningar

Stortorgets sydvästra hörn. Ny markbeläggning anläggs och armaturen tas bort.

Domusfasaden byggs om 1992. Nu tillkom Filmstaden och Varuhuset 9:an som gör fasaden mer artikulerad. En sex meter bred remsa tas bort från torget. Ett antal populära caféer öppnas. Den ogästvänliga Drottninggatan längs Domusfasaden har återfått sitt folkliv efter år 2000.

Förslaget Damast vann arkitekttävlingen 2006 och har genomförts åren 2009-2010

En ny kvalitet?

På Stortorget finns redan flera konstverk som pylonerna och de två skulpturerna Vallpojken och Getgubben. Kommunen ville även ha någon typ av utsmyckning som ingår i själva beläggningen på det nya torget. Därför lät man två konstnärer skissa fram förslag. Man fastnade för Malmökonstnären Kristina Matouschs förslag om att bygga in en 65 meter lång dragkedja i stål rakt över torget i öst-västlig riktning. I det nya Stortorgets utformning föreställer sig konstnären att torgytan får en ytterligare dimension, att blixtlåset[3] påminner om jorden som finns under ytan. – Det ska ligga i markbeläggningen, mellan plattorna. Längst upp vid biografen vill jag gärna ha en kläpp som står upp, men jag får kanske anpassa mig på den punkten för att minska snubbelrisken, säger Kristina Matousch. Hon har fångar upp tanken i det ursprungliga förslaget ”Damast” som Stortorgets nya skepnad ska bygga på. Där är tanken att den nya beläggningen ska påminna om ett textilmaterial. Tre band av korrugerad plåt ska utgöra skarvar eller sömmar i textilen och det är den mittersta av de skarvarna som ska byggas om till ett blixtlås.

Inom stadsbyggnadskonsten har man med inspiration från franska renässansträdgårdar skapat s.k. broderiparterrer där markytan skall vara formad med mönster som liknar textil.  Denna tanke går tillbaka till 1700 – talet och var vanlig i 1800 – talets slottsträdgårdar. Den har uppenbarligen åter kommit till bruk i det nya Stortorget!

Gösta Carlestam skrev

Källor

Camillo Sitte (1909) ( Sv Stadsbyggnad) Der Städtebau nach seinen Künstlerischen Grundsätzen

Stortorget, Gävle Från Idé till verklighet.

Åström Kell (1985) Offentliga platsbildningar i svensk stadsutbyggnad 1945-80

Carlestam Gösta red (1999) Upptäck arkitekturen. Sevärt i Gävle och Sandviken

Carlestam Gösta (1996) … och staden reser sig ur havet.

Lidfeldt Gunnar (1998) Torg och stadsrum i centrala Gävle. Stadsbyggnadskontoret. Gävle Kommun

Strengell Gustaf (1922) Staden som Konstverk

Riksantikvarieämbetet. Stadens Torg 1998. Kulturhusens dag.