1989 firades 150-årsminnet av fotografiets födelse. Trots ett flertal tidigare experiment inom området är det fransmannen Louis Jacques Mandé Daguerres (1787-1851) uppfinning som ansetts så revolutionerande att den fått utgöra startpunkten i fotografiets historia. I början av januari 1839 presenterade Daguerre sin daguerreotyp, där avbildningen framställts med en enkel lådkamera och formats i ett tunt skikt av jodsilver på försilvrad kopparplåt.

Daguerreotypen väckte stor uppmärksamhet och nyheten spred sig snabbt i Europa. I slutet av januari nådde beskrivningar av uppfinningen flera av de svenska tidningarna och i augusti 1839 gav Daguerre ut en bok om sin epokgörande upptäckt med titeln "Daguerreotypen, teoretiskt och praktiskt beskriven". Till julen samma år kom den ut i svensk översättning, men först i september 1840 kom de första fotona att tas av svenskar. Under 1840-talet var det endast ett fåtal fotografer som reste runt i landet och oftast var de av utländsk börd.

De främsta nackdelarna med daguerreotypen, även om den kom att leva kvar under hela 50-talet, var att den inte kunde mångfaldigas. Under 1850-talet kom nya uppfinningar med negativbilder på glasplåtar eller papper som kunde föras över till positiva bilder på papper, vaxduk och annat material. Riktig genomslagskraft får fotografiet med visitkortets (porträtt i små format på papper) genombrott. Vi är då framme vid decennieskiftet 1850-1860 och antalet fotografer skulle öka lavinartat.

Vad gäller fotografiets utveckling i Sverige finns flera översiktsverk. Någon undersökning beträffande det tidiga fotot i Gävle har hittills inte gjorts. Avsikten med denna artikel är att i någon mån täppa till denna lucka. Det kan också ha sitt intresse att se hur fort en teknisk innovation får fotfäste i en småstad som låg en bit ifrån Paris. Som källor har i huvudsak använts Norrlands-Posten 1839-1859 och Gefleborgs läns tidning (Gefle), spridda årgångar.

Den 14 augusti 1839 omnämns för första gången Daugerres uppfinning i en av stadens tidningar. Det är i en bisats som handlar om hur en historiemålare i Berlin lyckats trycka av oljemålningar på ett helt perfekt sätt. Men det visar att åtminstone skribenten i Gefleborgs län tidning kände till Daguerre.

I januari och februari 1840 annonserar Norrland-Posten om att Daguerres lilla skrift finns att köpa i redaktör A P Landins bokhandel för 24 skilling. I september samma år omnämns de första bilder som tas i Sverige av en dekorationsmålare vid operan, herr Muller. Denne har låtit skaffa en kamera från Paris och tagit några vyer från Operan i Stockolm. Som en kuriositet kan nämnas att denne Muller samma sommar var i Gävle och utförde dekorationsmålningar i det nyinvigda teaterhuset (som brann ner 1869)

Annons om porträttering

Under hela hösten 1855 är en liten annons om Daguerreotypiering införd i Gävletidningarna: "Porträtter och teckningar av andra föremål, troget efter naturen, kunna varje dag erhållas i gården n:o 229 vid västra tullen". Ägaren av gården var handlanden Erik Östman. Denne kom då och då under resten av 1850-talet att annonsera om sin verksamhet. 1858 heter det "Daguerreeotypiering. Porträttering, efter en genom otaliga mödor uppfunnen ny metod varigenom porträtterne erhålla den högsta klarhet och styrka, verkställes dagligen hos E Östman". Trots att Östman synes vara väletablerad i staden kom även i fortsättningen av 50-talet flera resande att besöka staden med sina kameror.

Den förste gävlebo som öppnar ateljé är Erik Östman 1855. Här en annons ur Norrlands-Posten 14 juni 1858.

I maj 1858 anländer E Philipsen, fotograf från Köpenhamn till Gävle. Han porträtterar "förmedelst photografi på papper" och "då detta är den säkraste metod att erhålla trogna porträtter, hoppas jag på ett talrikt besök". Men det var bråttom att anmäla sig för han skulle stanna endast en kort tid i staden" och till varje porträtts utförande erfordras 4 dagar".

1844 tas första fotot i Gävle?

Det fanns längre tid att tillgå för stadens bofaste fotograf, Östman. Men även han har lärt sig nya metoder. "Porträtttering medel st Dagureeotypi och Photografi på Glas och Vaxduk till nedsatta priser hos E. Östman "meddelar han i juni samma år. Våren 1858 har således de nya teknikerna gjort sitt intåg i staden jämsides med daguerreotypin. Alla teknikern skulle leva kvar åtskillig tid. Under slutet av 50-talet besöker A Skånberg Alex:son flera gånger staden och utför porträtter i daguerrerotypi, B Ax Sjöberg från Stockholm gör "fotografisk porträttering" och J F Dahlbom, även han från Stockholm, använder såväl glas som vaxduk vid sin porträttering.

Källa till denna artikel: 

Bergslagshistoria 16/2004, sid 25 - 30.