ABF
Arbetarnas Bildningsförbunds Gävleavdelning
startades 1920 av 23 fackföreningar och
organisationer. Sedan 1914 fanns då ett
bibliotek i Gävle som riksorganisationen
svarade för. Barnbibliotek startades 1947.
Biblioteket på 4.500 band överlämnades 1955 till Gävle stadsbibliotek.
På 1940-talet hade ABF gymnastikgrupper, bland andra elitgruppen Stenmans pojkgrupp. 1950-1951 bildades ABF-sångkören och 1958-1959 en stråkorkester. I samarbete med Gästriklands folkhögskola startades 1966 en konstskola som senare togs över av landstinget, och på 1940-talet inleddes studiesamarbete med amatörteatergruppen Studio Variant.
ABF drev på 1950-talet en bilskola tillsammans med facket (FCO), IC (det gamla namnet på OK), Folksam och Konsum.
ABF har även engagerat sig i Gävle Närradio med egna sändningar.
Källa: ABF Gävle 50 år, 1920-1970.
Internet: www.abf.se/gavleborg/gastrikebygden
Biblioteket på 4.500 band överlämnades 1955 till Gävle stadsbibliotek.
På 1940-talet hade ABF gymnastikgrupper, bland andra elitgruppen Stenmans pojkgrupp. 1950-1951 bildades ABF-sångkören och 1958-1959 en stråkorkester. I samarbete med Gästriklands folkhögskola startades 1966 en konstskola som senare togs över av landstinget, och på 1940-talet inleddes studiesamarbete med amatörteatergruppen Studio Variant.
ABF drev på 1950-talet en bilskola tillsammans med facket (FCO), IC (det gamla namnet på OK), Folksam och Konsum.
ABF har även engagerat sig i Gävle Närradio med egna sändningar.
Källa: ABF Gävle 50 år, 1920-1970.
Internet: www.abf.se/gavleborg/gastrikebygden
Strömsbro skola
Hillevägen
11,
grundskola.
Skolan
byggdes
1875 i
trä
efter
ritningar
av
M.A.
Spiering,
grundade
på
"Normalritningar
för
folkskolehus"
från
1865.
Till
Strömsbro
skola
hör
Bränneriskolan
från
1830 och
dess
pendang,
byggd
som
gymnastikhus.
1996 invigdes ytterligare ett skolhus på området med en exteriör som det gamla skolhuset men med miljövänlig inredning. Arkitekt Johan Skoog arkitektkontor AB.
1996 invigdes ytterligare ett skolhus på området med en exteriör som det gamla skolhuset men med miljövänlig inredning. Arkitekt Johan Skoog arkitektkontor AB.
Gefle Fruntimmersförening
bildades 1845 för att främja fattiga små barns undervisning och vård, stödja skolråden vid folkskolan för flickor och ge skydd och uppfostran åt nödställda. Föreningen öppnade en småbarnsskola där cirka 40 barn i åldrarna 3-7 togs emot medan föräldrarna arbetade.
Fruntimmersföreningen bildade också en skyddsförening som gav obemedlade kvinnor arbete med sömnad, startade en hushållsskola och en arbetsstuga där barn och ungdomar togs emot efter skolan. 1849 köptes egen fastighet på Södra Kungsgatan.
I föreningens styrelse ingick landshövdingens, borgmästarens och andra inflytelserika mäns fruar. Förutom egna medlemsavgifter och gåvor kunde de även genom sina makars stora inflytande i Gävle få bidrag till den omfattande verksamheten. Föreningen var 1946 med om bildandet av Stiftelsen daghem för barn i Gävle, ingick i dess styrelse och gav ekonomiskt stöd. Fruntimmersföreningen upplöstes 1948.
Fruntimmersföreningen bildade också en skyddsförening som gav obemedlade kvinnor arbete med sömnad, startade en hushållsskola och en arbetsstuga där barn och ungdomar togs emot efter skolan. 1849 köptes egen fastighet på Södra Kungsgatan.
I föreningens styrelse ingick landshövdingens, borgmästarens och andra inflytelserika mäns fruar. Förutom egna medlemsavgifter och gåvor kunde de även genom sina makars stora inflytande i Gävle få bidrag till den omfattande verksamheten. Föreningen var 1946 med om bildandet av Stiftelsen daghem för barn i Gävle, ingick i dess styrelse och gav ekonomiskt stöd. Fruntimmersföreningen upplöstes 1948.
Folkkindergarten
På enskilt initiativ inrättades 1909 folkkindergarten för undervisning av och sysselsättning för barn från fattiga hem under skolåldern. Från 1912 bedrevs verksamheten med bidrag från Gävle stad, som 1916 upplät lokaler i den fastighet där Vandrarhemmet senare fick lokaler. Från 1930-talet fanns några privata kindergarten.
1947 övertogs verksamheten av Stiftelsen Daghem för barn i Gävle.
1947 övertogs verksamheten av Stiftelsen Daghem för barn i Gävle.
Stadsbiblioteket
se Gävle stadsbibliotek.
NTO
nykterhetsorganisationen Nationaltemplarorden, bildades 1922 genom en sammanslagning av Nationalgodtemplarorden och Templarorden. I Gävle fanns då Templarordens tempel (lokalförening) 117 Gästrikland, bildad 1888, som köpt Norra bönhuset som sin lokal, och där fortsatte NTO sin verksamhet. Templet Nordstjärnan hade sin lokal på Södra Rådmansgatan 7. Templarorden har i Gävle, Bönan och Bomhus haft flera lokala föreningar. Slogs 1970 ihop med IOGT.
Konsumvaruhuset
i hörnet av Drottninggatan/Norra Kungsgatan invigdes 1938, det andra i landet utanför Stockholm. Tomten med affärsfastighet köptes 1929, och där hade då Eskilstunaboden sin butik. Huset fick lämna plats för det nya varuhuset med både restaurang och konditori. 1954 öppnades Sko-Konsum och en livsmedelshall i nybyggda, intilliggande Trygghuset. 1955 förbands entrén vid Drottninggatan med andra våningen, där herrkonfektion låg, via stadens första rulltrappa. Restaurangen flyttades då till tredje våningen.
I början av 1960-talet var en utbyggnad nära då den nybildade länssparbanken ville sälja Sparbankshuset till Konsum Alfa, som ville riva det gamla huset och använda marken till att utvidga varuhuset. Den lokala opinionen fick banken att ändra sig, och huset räddades.
1964 fick varuhuset namnet Domus. Det flyttades 1973 när det nya varuhuset på andra sidan av Stortorget stod färdigt. Andra butiker tog över lokalerna.
I början av 1960-talet var en utbyggnad nära då den nybildade länssparbanken ville sälja Sparbankshuset till Konsum Alfa, som ville riva det gamla huset och använda marken till att utvidga varuhuset. Den lokala opinionen fick banken att ändra sig, och huset räddades.
1964 fick varuhuset namnet Domus. Det flyttades 1973 när det nya varuhuset på andra sidan av Stortorget stod färdigt. Andra butiker tog över lokalerna.
Biografer
Redan i början av 1900-talet öppnades biografsalonger i Gävle, flera av dem med kort verksamhetstid. Den store pionjären var Erik Hammar, som 1905 startade Olympia, 1912 Röda Kvarn och 1917 Regina.
Något år efter 1905 startades Phorso på Drottninggatan 21 och 1909 Gefle Biograf-Teater i Centralpalatset. 1912 och något år framåt fanns Central-Teatern i Centralhotellet (se Grand Central Hotel), och ytterligare en biograf etablerades i Gävle Arbetareförenings hus på Nygatan 24. Den övertog senare namnet Olympia.
I Ordenshuset vid Södermalmstorg fanns Gevalia, en lokal som bland annat hyrdes ut till Pariserbiografen, ett ambulerande företag som då och då kom med både utrustning och film i bagaget.
1923 fanns fem biografer i Gävle: Rivoli vid Södermalmstorg, Metropol, Olympia, Röda Kvarn och Regina.
På 1930-talet öppnades Roxy och Saga, på 1940-talet Grand, följd av Folkan i Folkets hus. 1956 kom Aveny och 1957 Spegeln.
1977 omvandlades Aveny till filmsalongen Sandrew 1-2-3-4. 1991 invigdes Filmstaden som tagit upp gamla biografers namn på sina salonger. Ungefär samtidigt stängdes Spegeln och Royal. Sensommaren 2007 stängdes Sandrew 1-2-3-4 (som under en tid fått överta det gamla namnet Royal) sedan ägaren Astoria Cinemas gått i konkurs. SF köpte konkursboet men ansåg det inte lönsamt att fortsätta driva biografen i Gävle. Källa: Ljungström, J.G: Artiklar i Gefle Dagblad 11 november 1996 och 2 maj 1997
Något år efter 1905 startades Phorso på Drottninggatan 21 och 1909 Gefle Biograf-Teater i Centralpalatset. 1912 och något år framåt fanns Central-Teatern i Centralhotellet (se Grand Central Hotel), och ytterligare en biograf etablerades i Gävle Arbetareförenings hus på Nygatan 24. Den övertog senare namnet Olympia.
I Ordenshuset vid Södermalmstorg fanns Gevalia, en lokal som bland annat hyrdes ut till Pariserbiografen, ett ambulerande företag som då och då kom med både utrustning och film i bagaget.
1923 fanns fem biografer i Gävle: Rivoli vid Södermalmstorg, Metropol, Olympia, Röda Kvarn och Regina.
På 1930-talet öppnades Roxy och Saga, på 1940-talet Grand, följd av Folkan i Folkets hus. 1956 kom Aveny och 1957 Spegeln.
1977 omvandlades Aveny till filmsalongen Sandrew 1-2-3-4. 1991 invigdes Filmstaden som tagit upp gamla biografers namn på sina salonger. Ungefär samtidigt stängdes Spegeln och Royal. Sensommaren 2007 stängdes Sandrew 1-2-3-4 (som under en tid fått överta det gamla namnet Royal) sedan ägaren Astoria Cinemas gått i konkurs. SF köpte konkursboet men ansåg det inte lönsamt att fortsätta driva biografen i Gävle. Källa: Ljungström, J.G: Artiklar i Gefle Dagblad 11 november 1996 och 2 maj 1997
Ågren, Robert
(död 1917), redaktör för Arbetarbladet 1902-1903. Utbildad målare, skrev dikter, noveller och en roman. Skrev krönikor i Arbetarbladet under vinjetten "Skärseld".
Norling, Nils Sigfrid
(1880-1956), född i Skåne, chefredaktör för Arbetarbladet 1910-1948. N. skrev antifascistiska artiklar under andra världskriget, vilket ledde till att tidningen drogs in tre gånger. Ledamot av riksdagens första kammare 1919-1936, ledamot av stadsfullmäktige, dess ordförande 1931-1946, vice ordförande i Sveriges storloge av IOGT 1920-1945. N. redigerade tidskriften Föreläsningsbiblioteket 1931-1939 och gav ut diktsamlingen "Under röda fanor" 1905, novellsamlingarna "Människobarn" 1912 och "Göingar och annat folk" 1924. Wikström, V: Glimtar ur Arbetarbladets 75-åriga historia; Svenska män och kvinnor.
Möller, Yngve
(1912-1994), född i Onslunda, Kristianstads län, chefredaktör för Arbetarbladet 1948-1972. Dessförinnan medarbetare i olika tidningar och från 1942 till 1948 som LO:s pressombudsman. Ledamot av Gävle stadsfullmäktige 1950-1972, som ordförande 1958-1965 och 1969-1970. Riksdagsman 1954-1972, delegat i Europarådet 1958-1964, i Unescorådet från 1958 och i FN 1963-1971 samt 1977.
Möller utnämndes 1972 till ambassadör i Washington, men de diplomatiska förbindelserna bröts när president Nixon irriterade sig på Olof Palme och M. fick inte flytta till USA. Han blev i stället ambassadör i Oslo 1973 och stannade på den posten fram till pensioneringen 1978.
M. skrev bland annat biografier om Östen Undén, Rickard Sandler och Per Edvin Sköld och gav ut sina memoarer. Möller, Y: Mina tre liv. Se även Wikström, V: Glimtar ur Arbetarbladets 75-åriga historia 1902-1977.
Möller utnämndes 1972 till ambassadör i Washington, men de diplomatiska förbindelserna bröts när president Nixon irriterade sig på Olof Palme och M. fick inte flytta till USA. Han blev i stället ambassadör i Oslo 1973 och stannade på den posten fram till pensioneringen 1978.
M. skrev bland annat biografier om Östen Undén, Rickard Sandler och Per Edvin Sköld och gav ut sina memoarer. Möller, Y: Mina tre liv. Se även Wikström, V: Glimtar ur Arbetarbladets 75-åriga historia 1902-1977.
Kålhagen
är ett område på Brynäs som beskrivs av författarinnan Ingrid Kumlin och som givit upphov till namnet Kålhagsgatan. Kål var billig mat som de flesta familjer fick hålla till godo med, åtminstone på vardagar, och minst en kålhage fanns i alla svenska städer på 1800-talet.
Sveatorget
I en stadsplan för Brynäs som C.L. Almgren och E.A. Hedin utarbetade 1888 föreslogs att ett torg skulle anläggas vid Brynäsgatan nära den plats där Brynässkolan nu står. I anslutning till torget skulle som tvärgata till Brynäsgatan Sveaesplanaden anläggas. Planerna förverkligades inte. Brynäs, en stadsetnologisk studie av en arbetarstadsdel under 200 år.
Svinstallarna
har blivit ett samlingsbegrepp för en del av industriområdet Sörby Urfjäll. Gävle stad hade där, alldeles intill Österbågen, avfallsverk med svinuppfödning in på 1950-talet, varefter ladugårdsverksamheten fick ge vika för industriföretag. Allra först var Gävle förnicklingsföretag, som 1952 tog över en del av själva ladugårdslokalen. Se även Renhållningsverket.
Gävle stads hembygdsråd
tillsattes 1923 för att med sitt arbete vårda och höja Gävle stads skönhet och trevnad, värna stadens natur, naturminnen och fasta fornlämningar. Rådet skulle också tillvarata offentliga byggnaders historiska och konstnärliga värden och bereda namn på gator, torg och byggnadskvarter. Rådets ledamöter valdes av stadsfullmäktige, och självskrivna var byggnadsnämndens ordförande, stadsarkitekten, en tjänsteman från Gavlegårdarna AB och senare även chefen vid Gävle museum ( Länsmuseet).
Rådet stödde förslaget om ett friluftsmuseum som Lennart Aspelin och Bertil Rehnquist motionerat om till stadsfullmäktige 1943 för att bevara några äldre hus från Söder.
I arbetet med Södersaneringen kom bevarandefrågor åter upp och hembygdsföreningen Gävle Gille, där hembygdsrådets ordförande var en av initiativtagarna, bildades.
1973 ersattes hembygsrådet med centrala kulturnämnden.
Rådet stödde förslaget om ett friluftsmuseum som Lennart Aspelin och Bertil Rehnquist motionerat om till stadsfullmäktige 1943 för att bevara några äldre hus från Söder.
I arbetet med Södersaneringen kom bevarandefrågor åter upp och hembygdsföreningen Gävle Gille, där hembygdsrådets ordförande var en av initiativtagarna, bildades.
1973 ersattes hembygsrådet med centrala kulturnämnden.
Landin, Anders Petter
(1811-1881), boktryckare som hade livlig förlagsverksamhet och en bokhandel i Gävle. L. grundade 1837 ett tryckeri där han samma år började trycka Norrlands-Posten, som han redigerade i 32 år. L. ville verka för liberala idéer och "litterärt kolonisera Norrland".
L. startade i Sundsvall 1841 Alfwar och Skämt som efter namn- och ägarbyten fick namnet Sundsvalls Tidning 1873 och ännu ges ut, nu som 7-dagarstidning. Han startade även Jemtlands Tidning 1845, Helsingar 1857 och tryckerier i flera Norrlandsstäder.
L. anlade även en torvfabrik och Gadöborgs pappersbruk i Mackmyra. Han var en av bildarna av Gävle Arbetareförening och Gävle Museiförening samt 1846 en av stiftarna av en förening för handelsfrihet.
L., som arbetade mot skråväsende och tullar, flyttade senare till Stockholm. Blad, C: En tidnings historia, Sundsvalls Tidning under 150 år; Nordmark, D: Det förenade samtalet.
L. startade i Sundsvall 1841 Alfwar och Skämt som efter namn- och ägarbyten fick namnet Sundsvalls Tidning 1873 och ännu ges ut, nu som 7-dagarstidning. Han startade även Jemtlands Tidning 1845, Helsingar 1857 och tryckerier i flera Norrlandsstäder.
L. anlade även en torvfabrik och Gadöborgs pappersbruk i Mackmyra. Han var en av bildarna av Gävle Arbetareförening och Gävle Museiförening samt 1846 en av stiftarna av en förening för handelsfrihet.
L., som arbetade mot skråväsende och tullar, flyttade senare till Stockholm. Blad, C: En tidnings historia, Sundsvalls Tidning under 150 år; Nordmark, D: Det förenade samtalet.
Gävle Arbetareinstitut
bildades 1883 på initiativ av Gävle Arbetareförening. Institutets syfte var att bedriva bildningsarbete, att verka helt opolitiskt och stå utanför alla religionstvister. "Att bibringa arbetarna insikter i naturens och mänsklighetens lagar och att därigenom höja och stärka den sedliga kraften samt lämna samhället ett tillskott av intellektuella och moraliska krafter". Förste ordförande blev doktor Adolf Grape, se även Grapes minne, och en av föreståndarna har varit Oskar Fyhrvall.
Institutet arrangerar varje vecka föreläsningar i Forumlokalen, Norra Köpmangatan 11, på Länsmuseet, Gävle stadsbibliotek eller i andra lokaler.
Institutet arrangerar varje vecka föreläsningar i Forumlokalen, Norra Köpmangatan 11, på Länsmuseet, Gävle stadsbibliotek eller i andra lokaler.
Ödman, "Pelle", Nils Petrus
(1838-1911), blev 1877 lektor för levande språk på Högre Allmänna Läroverket i Gävle (se Vasaskolan). Han ivrade för att i tal och skrift förädla ungdomens nöjesliv och startade 1882 uppläsnings- och sångaftnar för att skaffa medel till välgörande ändamål. Ordnade även aftonunderhållning för arbetarna på de stora industrierna i Skutskär, Sandviken, Strömsbro och Gävle. Ö. skrev dikter till olika fester i Gävle och gav 1881 ut ett urval av publicerade dikter och skisser under titeln "Ungdoms- och reseminnen. Vers och prosa". Han skrev också novellsamlingar som gavs ut 1881-1896 och blev uppburen författare i hela landet. Hans dotter Gerda Ödman gav 1942 ut "På den tiden, minnen från 90-talets Gefle" där hon bland annat berättar om sin far. Svenska män och kvinnor.
Skottes musikteater
en fri teatergrupp som bildades 1979, kom till Gävle från Luleå 1983 och fick lokaler i Gamla Grand. Flyttade 1995 till nedlagda biografen Spegelns lokaler på Köpmangatan. Den gamla bion hade då byggts om till en modern teater där varannan bänkrad kan bytas ut mot bord för servering.
Skottes gör teaterföreställningar med musik för barn men även teater och kabaréer för vuxna. "Paddan och Grodan" är en uppmärksammad barnteateruppsättning som även visats på barnteaterfestivaler ute i Europa. 1987 fick teatern för sin "Kung Ubu" den internationella barn- och ungdomsteaterföreningen ASSITEJ:s pris för bästa barnteaterföreställning.
Skottes gör teaterföreställningar med musik för barn men även teater och kabaréer för vuxna. "Paddan och Grodan" är en uppmärksammad barnteateruppsättning som även visats på barnteaterfestivaler ute i Europa. 1987 fick teatern för sin "Kung Ubu" den internationella barn- och ungdomsteaterföreningen ASSITEJ:s pris för bästa barnteaterföreställning.
Arbetareföreningen
se Gävle Arbetareförening.
Rillen
Gävle Folkdanslag, bildades 1954. Laget har lokaler i Gefle Frivilliga Skarpskytteförenings gamla lokaler på Rödjningen. Namnet Rillen kommer från en lokal schottisvariant.
Gävle joggar jorden runt
ett motionsarrangemang som är det största i sitt slag i Sverige, har sedan 1989 arrangerats vid Hemlingbystugan två veckor i september. I olika klasser utmanar anställda vid många företag varandra på antal joggarkilometer. Antal sammanlagda kilometer i hela arrangemanget delas sedan i jordens omkrets. 1998 joggades nästan tolv varv runt jorden.
Lindblad, Pär
(1907-1981), målare och skulptör. Började som biografmusiker men hade ett tidigt intresse för måleri. På 1930-talet var han tecknare och fotograf hos Carl Larssons fotoateljé. Debuterade som konstnär 1942 med en utställning som visades i Stockholm, Sandviken och Gävle, men han blev inte uppmärksammad då. En utställning i Stockholm 1944 blev däremot en av 1940-talets succéer - endast två av de utställda verken förblev osålda.
L. var produktiv, hade ett 30-tal egna utställningar och deltog i samlingsutställningar. Från romantiska bilder på 1950- och 1960-talen övergick han till förenklade målningar med stark känsla för färg.
Lindblad gjorde även skulpturer för Gävles offentliga utsmyckning - som "Solöga" vid Stigslundsskolan, "Hund och katt" i Sätra, "Tre bockar" i Eriksbergsparken och "Skogsblomma", "Karlavagnen" och "Anhalten" i Andersberg.
L. är representerad bland annat på Moderna museet och Nationalmuseum i Stockholm och i Gävle på Länsmuseet. Han fick Konstakademiens stora stipendium 1972 och 1973, Gävleborgs konstförenings stipendium 1974 samt Gävle kommuns kulturpris 1976. Hökby, N.G: Pär Lindblad, utställningkatalog för minnesutställning, Länsmuseet 1983.
L. var produktiv, hade ett 30-tal egna utställningar och deltog i samlingsutställningar. Från romantiska bilder på 1950- och 1960-talen övergick han till förenklade målningar med stark känsla för färg.
Lindblad gjorde även skulpturer för Gävles offentliga utsmyckning - som "Solöga" vid Stigslundsskolan, "Hund och katt" i Sätra, "Tre bockar" i Eriksbergsparken och "Skogsblomma", "Karlavagnen" och "Anhalten" i Andersberg.
L. är representerad bland annat på Moderna museet och Nationalmuseum i Stockholm och i Gävle på Länsmuseet. Han fick Konstakademiens stora stipendium 1972 och 1973, Gävleborgs konstförenings stipendium 1974 samt Gävle kommuns kulturpris 1976. Hökby, N.G: Pär Lindblad, utställningkatalog för minnesutställning, Länsmuseet 1983.
Avans flygfält
som invigdes 1946, kom till på initiativ av Gävlebygdens flygklubb. Levenius hage vid Avan, ägd av Gävle stad och Gestrinska donationen, arrenderades av flygklubben som landningsbana med en lada, uppförd 1945, som hangar. Mellan 1963 och 1968 byggde klubben en 820 meter lång och 54 meter bred bana. 1973 byggdes en ny hangar med liten expedition, och Gävle skidklubbs stuga vid Måsberget flyttades till flygfältet som klubblokal. 1989 flyttades verksamheten till Gävle-Sandviken flygplats i Rörberg. Flygfältet har senare tagits i anspråk av Gävle Golfklubb. Berglund, A: Gävlebygdens flygklubb 40 år.
Gävle-Sandviken Flygplats
i Rörberg, Valbo, invigdes i oktober 1971. Trafiken startade 1 november och första reguljära turen gick till Göteborg med Metropolitanplan.
Avtal träffades 1964 mellan Gävle/Valbo och fortifikationsförvaltningen om att förlägga en civil militärflygplats till Rörberg, att byggas i två etapper och tänkt även för chartertrafik till semesterorter.
Med tiden kom Gävle att ansvara för 91 procent och Sandviken för 8 procent av driften av flygplatsen med trafik till och från Arlanda.
1989 byggdes en större vänthall. Flygplatsen har hyrts och använts av flera organisationer, som Gävlebygdens Flygklubb och Valbo Flygklubb. Privata flygplansägare har skaffat egna hangarer och en hangar för två maskiner iordningställdes av Nyge Aero, som engageras för målflygning åt försvaret. Lantmäteriets bolag Metria fick verkstad och lokaler där till sina flygfotografer. Flygplatsen används även av taxiflygbolaget Arlanda Helikopter när det flyger ut plantor åt skogsbolagen.
Avtal träffades 1964 mellan Gävle/Valbo och fortifikationsförvaltningen om att förlägga en civil militärflygplats till Rörberg, att byggas i två etapper och tänkt även för chartertrafik till semesterorter.
Med tiden kom Gävle att ansvara för 91 procent och Sandviken för 8 procent av driften av flygplatsen med trafik till och från Arlanda.
1989 byggdes en större vänthall. Flygplatsen har hyrts och använts av flera organisationer, som Gävlebygdens Flygklubb och Valbo Flygklubb. Privata flygplansägare har skaffat egna hangarer och en hangar för två maskiner iordningställdes av Nyge Aero, som engageras för målflygning åt försvaret. Lantmäteriets bolag Metria fick verkstad och lokaler där till sina flygfotografer. Flygplatsen används även av taxiflygbolaget Arlanda Helikopter när det flyger ut plantor åt skogsbolagen.
VM i motorflyg
det första i Sverige, arrangerades 1975 av Gävlebygdens Flygklubb på Gävle-Sandviken flygplats med deltagande av 39 piloter, därav två kvinnor, från 14 nationer. Carlsson, C: 50 år med Gävlebygdens flygklubb 1938-1988.
Concordiakören
som sägs vara Nordens äldsta blandade kör, bildades 1805 som musiksällskap men blev senare kör. Under organisten Carl Johan Mobergers ledning blev kören framstående och "berömd i Norden". Efter Mobergers död började kören så småningom tappa sin topposition, och 1869 avstannade verksamheten helt. Den återupptogs på 1880-talet under Wilhelm Björkgrens ledning.
Kören har sjungit oratorier och arrangerat konserter och soaréer - dels för att höja den musikaliska bildningen men även för att samla medel till Pauvres honteux, "fattiga men stolta". Började samarbeta med Orkesterföreningen (se Gävle symfoniorkester) när den bildats 1912. Wesslén, B: Glimtar från musiklivet (ingår i Ur Gävle stads historia).
Kören har sjungit oratorier och arrangerat konserter och soaréer - dels för att höja den musikaliska bildningen men även för att samla medel till Pauvres honteux, "fattiga men stolta". Började samarbeta med Orkesterföreningen (se Gävle symfoniorkester) när den bildats 1912. Wesslén, B: Glimtar från musiklivet (ingår i Ur Gävle stads historia).
Södermalm
stadsdel söder om kåkstaden på Söder som tillkom i början av 1800-talet enligt den rutplan som fanns redan 1794 för om- och utbyggnad av Söder. Där vretar och kålgårdar legat blev alla tomter nu lika stora. Södermalm var färdigbyggt vid mitten av 1800-talet och kom att bebos av arbetare och lägre tjänstemän. Över två av tomterna lades Södermalmstorg. Karlström, T: Gävle stadsbild. Se även Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).
Gammelbron
gång- och cykelbro som förbinder Gammelbroplan med Strandparken. En bro har funnits där sedan 1400-talet och var tills Nybron byggts den enda förbindelsen med landsvägen söderut. Bron började brinna vid stadsbranden 1869 och revs då för att elden inte skulle sprida sig söderut. Den byggdes upp igen och broförbindelse har sedan dess funnits där.