Tillbaka

Gävledraget   berättar om:

 

KARL Einar JOHANNESSON, känd Gävletecknare.

Ur "Svart på vitt" tecknade Gävlemotiv.

 

Vem är Karl Einar?

Bildkonstnär, tecknare, (f. 6/12 1930- d. 29/9 2004 i Gävle). Han studerade på Konstindustrien, fackteckning, Famous Artist School och European Art School och målade och tecknade stadsbilder.


Representerad: Hemgården och Länsstyrelsen i Gävle. Hans föräldrar var
Filip Olof Johannesson född 1898-10-21 och Elin Ottilia Sund, född 1898-06-11. De bodde på Fyrbåken 8401.

------------------------------------

För ett tiotal år sedan hittade jag denne konstnärs böcker på biblioteket. Jag blev mycket fascinerad av hans teckningar och tog många fotostater för att spara. Sedan glömde jag alldeles bort dem. Hittade dem nyligen i min "Nostalgilåda". Har nu konstaterat att han inte längre finns i livet men vill absolut inte att en sådan skicklig person skall bli bortglömd då han har gjort så mycket för att dokumentera  Gävles historia.

 

Se även hans Dokumentation om Södra Kungsgatan,

Skomakaregatan på 1700-talet  samt

1700-talet, Del I

1700-talet, del  II-III

1700-talet, del  IV

Skomakaregatan på 1700-talet 

Mellan Himmel och Jord            

GEFLE STAD o HAMN - Från en svunnen tid

 

 

Jag tänker därför med jämna mellanrum presentera dem som Karl Einar Johannessons tecknade Gävlebidrag.

 

Nr Objekt
1 F.d. Gästgivaregården på Södra Kungsgatan 8.
2 Södra Kungagatan på 40-talet.
3 Södra Tvålhuset på Södra Kungsgatan. Godtemplarträdgården till höger.
4 Drottninggatan vid Stortorget på 50-talet.  Nedan
5 Nygatan på 40-talet med Metropol.
6 Sandbloms Hörna, N. Strandgatan - N. Kungsgatan
7 Hugos Hörna - Idag Folksamhuset. N. Kungsgatan - Kyrkogatan.
8 Lindbloms Hörna, idag Nordea. N Kungsgatan - Drottninggatan.
9 Central-Cafe i början på seklet.
10 Badhuset Najaden där nu Milles änglar finns.
11 N. Strandgatan i början av seklet.
12 S. Kungsgatan i början på förförra sekelskiftet.
13 C.E. Lagerbloms Konditori, Drottninggatan - N Kungsgatan
14  Södra Kungagatan i slutet av 1800-talet
   

 

 

S. Kungsgatan i slutet på 1800-talet

 Tillbaka

 

Runt sekelskiftet öppnades flera kaféer och Centralcaféet, etablerat 1896, är det äldsta som ännu existerar. Ett av de mest frekventerade under många år var Lagerbloms Konditori, som öppnades 1870 på den plats där Gula ladan funnits innan branden året före.

Konsumvaruhuset

i hörnet av Drottninggatan/Norra Kungsgatan invigdes 1938, det andra i landet utanför Stockholm. Tomten med affärsfastighet köptes 1929, och där hade då Eskilstunaboden sin butik. Huset fick lämna plats för det nya varuhuset med både restaurang och konditori. 1954 öppnades Sko-Konsum och en livsmedelshall i nybyggda, intilliggande Trygghuset. 1955 förbands entrén vid Drottninggatan med andra våningen, där herrkonfektion låg, via stadens första rulltrappa. Restaurangen flyttades då till tredje våningen.
I början av 1960-talet var en utbyggnad nära då den nybildade länssparbanken ville sälja Sparbankshuset till Konsum Alfa, som ville riva det gamla huset och använda marken till att utvidga varuhuset. Den lokala opinionen fick banken att ändra sig, och huset räddades.
1964 fick varuhuset namnet Domus. Det flyttades 1973 när det nya varuhuset på andra sidan av Stortorget stod färdigt. Andra butiker tog över lokalerna.

 Tillbaka

 

 

Södra Kungsgatan i början på förförra sekelskiftet.                                                                                        Hyrkuskverket  från mitten 1800-tal.

 Tillbaka

 

 

N. Strandgatan i början av seklet.

 Tillbaka

 

Badhuset Najaden som låg i Stadsträdgården.  Idag finns Milles  Änglar på samma plats. 

Badhuset låg i Tegelhagen på Gavleåns norra sida där skulpturgruppen Musicerande änglar nu står. Anläggningen började användas 1843 och ombyggdes 1873. Najaden hade karbad, kontor, kafé och matservering och i Gavleån låg två, så småningom tre bassänger som omgärdades av plank. 1892 skedde ytterligare en renovering och fick då både större bassäng och badhus. Varmbadhuset nyttjades tills Murénska badhuset togs i bruk 1907 och kallbadsbassängerna till 1927. Kaféet drevs ytterligare en tid och anläggningen revs 1956.

   Tillbaka

Gävle mest kända Café, Central-Cafe i början på seklet. (obs telefonnumret...) 
Centralplan 3, öppnades 1896 som nykterhetskafé av Fredrik och Jenny Andersson. Det övertogs 1916 av dottern Ruth Peterson som drev kaféet till 1967 då hennes dotter Birgit Joachimsson tog vid. Efter flera ägarbyten drivs Centralcaféet sedan 1992 även som pub med musikaftnar och ölservering, och initialerna CC kom att användas i varumärket CC-puben. I samband med ett ägarbyte 2006 beslutade de nya ägarna att CC skulle stå för Central Corner. En tid fanns även biograf i huset. 
 Tillbaka

Lindbloms Hörna - N. Kungsgatan - Drottninggatan, idag Nordbanken/Nordea.    

Folkhumorn gjorde att Korsningen mellan Drottninggatan och Kungsgatan även kallades Prinshörnan även om Lindbloms hörna trots allt var den vanligaste benämningen.

 

 Tillbaka

 

 

Hugos Hörna - Folksamhuset. N Kungsgatan - Kyrkogatan.  Tillbaka

 

Sandbloms Hörna. N. Strandgatan - N. Kungsgatan.  Tillbaka

 

 

Nygatan på 40-talet. I huset till vänster i bild låg Norrlands-Posten. OBS biografen Metropol. Tillbaka

 

 

Drottninggatan vid Stortorget på 50-talet.  OBS biografen Roxy.   Tillbaka

 

 

 

Södra Tvålhuset på Södra Kungsgatan. Godtemplarträdgården till höger.  Tillbaka

 

 

Södra Kungagatan på 40-talet.  Tillbaka

F.d. Gästgivaregården på Södra Kungsgatan 8. Ovanför till vänster låg Godtemplarträdgården.

Gästgivargårdarna var en annan ofta finare krogform, som tillkommit genom myndigheternas försorg, gästgivarförordningen år 1649. Det skulle vara 2,5 mil mellan dem. Det var ofta rymliga lokaler med trädgård, resanderum och stall. Till gästernas förströelse fanns gungor och kägelspel. Servitriserna kallades på den här tiden för "källarflickor" och de serverade ibland de manliga gästerna även annat än mat och starka drycker. I hörnet av Hamiltongatan och Södra Kungsgatan låg sedan år 1791 Gävles gästgiveri, som hade en kringbyggd gård med flygel, stall ekonomibyggnader osv. Gästgiveriet upphörde 1902. Byggnaden påminde om Nynäs herrgård och revs tyvärr 1952.

 

Godtemplarlogerna började 1903 spela teater för allmänheten i Ordenshuset vid Södermalmstorg, tidigare Södra bönhuset, och kallade den då Godtemplarsalongen. Senare startades Godtemplarträdgården, även kallad Sommarteatern, på Södra Kungsgatan.

  Tillbaka

-----------------------------------

Materialet är sammanfattat av Lisse-Lotte Danielson

Gå till Gävledragets Startsida   Senast uppdaterad:  2012-04-25

 

Tillbaka