I juli 1909 blev doktor Helga Maria Fick tillförordnad andre underläkare vid Gävle lasarett och därmed den första kvinnan som äntrade den mansdominerande läkarkåren i Gävle.

Hon blev 1912 praktiserande läkare och 1923 chef för den kvinnliga avdelningen vid Gävle stads köns- och hudpoliklinik. Som en av de 32 examinerade kvinnliga läkare i landet blev hon Gävles och Gävleborgs läns första, högt uppskattad för sin läkargärning.

År 1846 fick svenska kvinnor rätt att idka handel. Därmed erkändes i princip att kvinnor hade förmåga att försörja sig genom yrkesarbete. Under 1860-talet fick kvinnor rätt att inneha ett antal tjänstebefattningar och de fick framför allt rätt att studera och avlägga examina.

Riksdagsmannen C J Svensén motionerade vid 1865-66 års riksdag om att den svenska kvinnan, liksom mannen, "...måtte berättigas att bliva examinerad vid rikets universitet, icke allenast uti studentexamen utan och i kansliexamen samt för erhållande av filosofie- och medicine doktorsgraderna".

I juni 1870 meddelade Kungl Majt, i en skrivelse till Sundhetskollegium ..."att tillträde skall wara för qwinnliga studerande öppet till afläggande i stadgad ordning af de för rättighet till läkareyrkets utöfning föreskrifna examina med dertill hörande prof...". Så öppnades vägen till läkarbanan för Sveriges kvinnor, utan kamp från deras egen sida. 18 år senare 1888 avlade fröken Karolina Widerström (1856-1949) medicine licentiatexamen i Stockholm och blev därmed landets första kvinnliga läkare. Före år 1900 fanns endast nio kvinnliga läkare i landet och 1910 hade antalet ökat till drygt 30.

Gävles första kvinnliga läkare, Helga Maria Fick, var född 1876 i Stora Uppåkra, Malmöhus län. Hennes far, Johan Magnus Fick, var verkställande direktör vid Uppsala-Gefle Järnvägar åren 1899-1909 och bosatt i Gävle. Han var för övrigt den som skapade Furuviksparken och Furuviks havsbad som invigdes år 1900.

Helga Fick började sin medicinska bana i Uppsala och blev medicine kandidat där 1905. Hon var biträdande läkare vid Kustsanatoriet i Barkåkra 1907 och hade förordnanden som amanuens och underläkare vid Serafimerlasarettets medicinklinik 1908-09.

1909 blev Helga Fick tillförordnad andre underläkare vid Gävle lasarett och samma år blev hon medicine licentiat i Stockholm. Detta år vikarierade också två andra kvinnor som underläkare vid Gävle lasarett, doktorerna Hilma Wenberg och Maria Igelman- Sundberg. De blev senare läkare i Göteborg respektive Ludvika.

"Vid Gävle lasarett fanns i början av 1900-talet endast tre läkare, överläkaren samt förste- och andra underläkaren. Överläkarens årslön var år 1909 7.000 kronor, förste underläkarens 2.500 kronor och andre underläkarens 2.000 kronor. Underläkarna hade dessutom fri bostad och kost.

Helga Fick blev 1911 förste underläkare vid lasarettet, en befattning hon innehade till hösten 1912. Därefter öppnade hon egen praktik på N Kungsgatan 1 i Gävle och från 1917 hade hon sin praktik på Nygatan 39 (Rosa huset), där hon även hade sin bostad. Åren 1916 och 1918 hade hon också förordnanden som stadsdistriktsläkare i staden.

Under den tid doktor Fick praktiserade i Gävle blev hon högt uppskattad både som läkare och människovän och detta av såväl arbetskamrater som av allmänheten. Hon var den hjärtegoda människovännen som inte frågade efter om de hjälpsökande hade medel att betala läkararvodet med, utan bringade hjälp just därför att hon ville hjälpa.

Många fattiga medborgare stod i tacksamhetsskuld till henne. Hur ansträngande hennes arbete under dagen än varit, stod hon alltid redo, då sjukklockans klang nattetid på nytt kallade henne till ett sjukläger.

I juni 1918 kom en lag om "åtgärder mot utbredning av könssjukdomar". I denna lag föreskrevs att städer med 20.000 invånare eller mer, var skyldiga att ge kostnadsfri undersökning och behandling av könssjukdomar. Detta skulle ske på en speciell könspoliklinik.

Mellan åren 1919-22 var Gävle stad befriad från den skyldigheten men enligt den kommitté hälsovårdsnämnden tillsatt, föreslogs att en poliklinik skulle inrättas från och med januari 1923. Kommittén bestod bland annat av doktorerna Richard von Post och Helga Fick.

I en äldre fastighet vid S Strandgatan, på nuvarande Länsmuseets tomt, öppnade den 1 januari 1923 Gävle stads första köns- och hudpoliklinik. Kliniken hade två avdelningar, en manlig och en kvinnlig, där Helga Fick blev chef för den kvinnliga och Harald Fngelbrecht för den manliga avdelningen. I december 1922 hade Kungl Majt bestämt att arvodet för poliklinikläkarna skulle vara 5 000 kronor/år till läkaren för den manliga avdelningen och 500 kronor/år till läkaren för den kvinnliga avdelningen. Villkoret var att kliniken skulle ha öppet varje helgfri dag för manliga och tre dagar i veckan för kvinnliga patienter, minst en timme varje gång.

Doktorerna Fick och Engelbecht hade därutöver sina egna privata praktiker.

1927 drabbades Helga Fick av sjukdom. Hon blev förgiftad av gas som utifrån trängt in i hennes bostad och hon blev därför tjänstledig på hösten samma år.

Under den tiden vistades hon på Saltsjöbadens sanatorium. I januari 1928 kom hon tillbaka till Gävle och avled kort därefter på Gävle lasarett i sviterna av sin sjukdom.

Att doktor Fick varit högt uppskattad under sin tid som läkare i Gävle, bevisade den insamling på 3.600 kronor som överlämnades till hälsovårdsnämnden i februari 1928.

I den skrivelse som lämnades till nämnden stod "Till hedrande av dr Helga Ficks minne hava patienter och vänner till läkaren, vännen och hjälparen i tacksamhet för hennes livsgärning velat överlämna denna summa till en fond, benämnd Helga Ficks minne". Fondmedlen skulle användas till konvalescenthjälp åt fattiga sjuka. Donationsfonden existerade fram till 1980, då den avregistrerades och gick in i Sociala centralnämndens tredje samfond.

Efter 19 år som läkare i Gävle, avled Helga Fick 52 år gammal i januari 1928. Gävle förlorade en högt respekterad och uppskattad läkare, hon som blev stadens och länets första kvinna bland manliga vita rockar.