Gå till Startsidan Senast uppdaterad: 2011-12-12
De driftiga medlemmarna i släkten Fick.
Vid slutet av Agnes von Krusenstjernas allé på Gamla Kyrkogården hittar man redan i första raden till höger denna litet murriga gravsten.
Det finns många spännande men litet bortglömda personer på vår kyrkogård.
Vem var: Fadern Magnus Fick.
Furuviksparkens grundare
Uppsala-Margretehills Jernvägs AB anlade 1900 i Älvkarleö och i Furuvik parker utmed järnvägen efter en idé som Edvin Grape lär ha kläckt och vidarebefordrat till järnvägschefen Oscar Jacobsson.
Idén förverkligades av Magnus Fick, som senare uppmärksammades med en minnessten i parken.
Billiga resor gick från stationerna efter banan. Furuviksparken med djurpark,
havsbad, badhus, akvarium, en uppstoppad val, serveringar och lekhall var
populär fram till första världskriget.
När SJ 1933 köpte
Uppsala-Gävle Järnvägs AB ingick Furuviksparken, som dock 1935 köptes av
Gösta Nygren,
Sven Engwall
och
Oscar Zedrén.
Nygren blev chef för parken. Nöjesfältet, badplatsen Sandvik och djurparken
gjordes i ordning. Furuviksparken invigdes pingstdagen 1936. Folkdanslaget
Furuviks Ungdomslag och Barnkabarén blev
Furuviksbarnen.
1950 var ett år då Furuviksparken investerade kraftigt. Massor av djur -
däribland 107 apor, två elefanter och sju zebror - köptes in och det klassiska
Lilleputtåget började rulla. Året därpå köptes också fyra nyinfångade
isbjörnsungar in.
1955 bildades en gossorkester som lades ner 1966 men återuppstod 1985, då även
med flickor, och blev Furuviks ungdomsorkester.
Cirkusbyggnaden Teater-Cirkus med cirka 600 platser, uppförd 1940 med hjälp av
personal från
Cirkus Houcke, skulle användas året om till teater, konserter, kongresser med
mera men blev vintertid för kall. 1956 användes dock byggnaden för
OS-uttagningar i brottning och fungerade senare också som gudstjänstlokal.
Engström, G, med flera: Nya Furuvik 1936-1986; Brügge, L: Boken om Furuvik.
-----------------------------------
Vem var: Dottern Helga Maria Fick
Magnus Ficks dotter Helga (1876-1928, född i Stora uppåkra, Malmöhus län) var lika duktig hon. I juli 1909 blev doktor Helga Maria Fick tillförordnad andre underläkare vid Gävle lasarett och därmed den första kvinnan som äntrade den mansdominerade läkarkåren i Gävle. Hon blev 1912 praktiserande läkare och 1923 chef för den kvinnliga avdelningen vid Gävle stads köns- och hudpoliklinik. Som en av de 32 examinerade kvinnliga läkarna i landet blev Helga Fick Gävles och Gävleborgs läns första, högt uppskattad för sin läkargärning.
Klinik för könssjukdomar
I juni 1918 kom en lag om ”åtgärder mot utbredning av könssjukdomar”. I denna lag föreskrevs att städer med 20.000 invånare eller mer, var skyldiga att ge kostnadsfri undersökning och behandling av könssjukdomar. Detta skulle ske på en speciell könspoliklinik. Mellan åren 1919-22 var Gävle stad befriad från den skyldigheten men enligt den kommitté hälsovårdsnämnden tillsatt, föreslogs att en poliklinik skulle inrättas fr.o.m. januari 1923. Kommittén bestod av bl.a. doktorerna Rikard von Post och Helga Fick. I en äldre fastighet vid S. Strandgatan, på nuvarande Länsmuseets tomt, öppnades den 1 januari 1923 Gävle stads första köns- och hudpoliklinik. Kliniken hade två avdelningar, en för män och en för kvinnor, där Helga Fick blev chef för den kvinnliga och Harald Engelbrecht för den manliga avdelningen. Vid polikliniken fans också en sjuksköterska anställd och man hade öppet tre dagar i veckan. Redan i december 1919 hade hälsovårdsnämnden beslutat att doktor Fick jämte stadsläkaren skulle utföra kostnadsfri undersökning och behandling av veneriskt sjuka på stadens bekostnad……..
Källor: utdrag ur Jan G Ljungström och Ove Walls bok ”Kolera, Avfall och Hälsopolis” samt
utdrag urJan G Ljungströms bok ”Glimtar från förr – axplock ur Gävles historia”.
Två mycket spännande böcker om Gävle som verkligen varmt rekommenderas.
--------------------------------
