Folke Löfgren, Staketgatan 26 -N Skeppargatan 16.

Ett av Staketgatans mest förslummade hus. Kollegan nr 1 med adress Staketgatan 26, kommer att rustas upp. Huset, som är en vinkelbyggnad, uppfördes år 1877 av magister C G Säterstrand och arkitekt var Erik Ramström.

Sedan byggnadsåret 1877 har man endast gjort små ändringar ifråga om rumsindelning med mera.

Gårdshuset, som uppfördes samtidigt i en och en halv våning, innehöll stall för två hästar, avträde samt tvättstuga och bagarstuga. Det är i gårdshuset som de största förändringarna gjorts.

Går man in genom den välvda porten från Norra Skeppargatan 16 möts man i fonden av ett avträde med jalusidörr och plats för nio personer samt en så kallad pissoar. Dasset blir nästan monumentalt med sitt fria och fina läge — men så är det ritat av stadsarkitekten E A Hedin år 1918.

Huset har inte haft så många ägare. I över 50 år ägdes gården först av Theodor Söderhjelm och från 1913 av Sten Söderhjelm som förvaltade huset ända fram till 1940-talet.

År 1918 ville Sten Söderhjelm ha plats för fyra hästar i gårdshuset i stället för tidigare två. På det dåvarande avträdets bekostnad. I stället byggdes "lusthuset" i fonden, som än i dag gör tjänst som avträde. WC saknas i boningshuset. Några hyresgäster skaffade sig torrklosetter för att slippa gå ut "ute" på vintern.

Mjölkförsäljning

Söderhjelms torde ha köpt huset bland annat för att ha ett försäljningställe för mjölken från Tolvfors herrgård. I samband med Söderhjelmarnas köp av Kollegan 1 inredde man även en butik med ingång från Staketgatan — Tolvfors mjölkmagasin.

Här vid Staketgatan gick Gävles norra stadsgräns fram till branden 1869. På platsen för ett tidigare vagnmakeri byggdes detta påkostade stenhus i nyrenässans. Entréerna vette mot en kringbyggd gård som man nådde genom ett valv på Norra Skeppargatan. Valvet stängdes med en stabil, gallerförsedd träport. I husvinkeln öppbades mjölkmagasin. Byggnaden stod, liksom de omgivande husen i kvarteret, i stort sett oförändrad i nära 60 år. Omkring 1960 revs flera av de gamla trähusen omkring, och fastigheten Kollegan 1 blev alltmer förfallen. Med länsmuseets hjälp har den nu rustats och blivit en sevärdhet.

Foto ca 1900 ur centralarkivets samlingar.

Både Theodor och Sten Söderhjelm var välkända personer i Gävle. Theodor gjorde sig känd for sin kamp mot anläggandet av den så kallade Fredriksskansbanken — järnvägsbanken som förbinder Fredrikskanshamnen med egentliga staden. Theodor Söderhjelm ägde mark vid Testeboån och vid stadens sopupplag på Näringen.

Han menade att Fredriksskansbankens anläggande skulle förstöra hans fiske på Inre fjärden samt jakten på Näringen. Theodor Söderhjelm kämpade för sin sak ända upp i hovrätten men förlorade mot staden. Sten Söderhjelm, som började som militär, förvaltade Tolvfors bruk något år till dess att hans äldre bror kanslirådet Ali Söderhjelm övertog bruket, som i sin tur övertogs av Ali Söderhjelms son Allan Söderhjelm.

Allan Söderhjelm sålde i olika repriser först all mark till Gävle för att till sist även sälja herrgården på Tolvfors med samtliga byggnader till Gävle kommun.

Söderhjelmarna hade då ägt bruket från 1700-talet till våra dagar. Från att tidigare ha ägt stora markområden i Valbo och Hille socknar äger de i dag endast gravkoret på Valbo kyrkogård. Nedgången för Tolvfors bruk började redan i mitten på förra seklet. Stora barnkullar med åtföljande arvskiften ledde till att man undan för undan måste avhända sig värdefull skogsmark för att klara finanserna, skatter med mera. Så kom till sist den stora järnbruksdöden, och driften av järnbruket nedlades år 1900.

Välbevarad inredning

Så åter till fastigheten Kollegan nr 1 på Staketgatan. Husets fasta inredning från 1877 finns kvar.

Det monumentalt placerade " klosetthuset" från 1918 blir soprum efter ombyggnaden av fastigheten 1985—86 Fram till denna restaurering fanns bara ett WC (installerat 1948) I hela fastigheten

Foto Åke Nylén 1975

I dag består lägenheterna av två rum och kök med köksingång och särskild tamburingång för varje lägenhet. Rumsindelningen från 1877 går lätt att rekonstruera.

Takrosetterna för armaturen finns kvar i varje rum, så även kakelugnarna. Boasering och listverk är sig lika från byggnadsåret. I köken finns gjutjärnsspisar från Skoglund & Olsons i Gävle och över varje spis en kupa av koppar eller vanlig plåt. Spisarna används fortfarande, men man eldar inte i kakelugnarna utan värmer med elektriska element.

Avträdet på gården får förhoppningsvis vara kvar och användas som cykelbod. I stora gårdshuset kan man ha garage, tvättstuga, hobbyrum med mera.

Vedbodar var viktigt förr i tiden. Då Gävle stad lät bygga första pensionärshuset i Strömsbro och jag frågade en av de nyinflyttade pensionärerna om det var något han saknade, så sa han till min stora förvåning:

Där kunde han koppla av och meditera i fred. En hobbylokal eller en snickarbod får ersätta den gamla vedboden.

Men dass på gården behöver nog ingen sakna. Jag hörde en historia från vår tid. En gammal kyrkoherde som bodde i en äldre prästgård som saknade WC inomhus beordrade alltid sin unga kyrkoadjunkt att gå ut på avträdet först, då det var kallt, för att värma upp sitsen.

Så ska det inte behöva vara med hyresgästerna i kvarteret Kollegan. De kommande hyresgästerna kommer säkert att trivas fint i ett väl fungerande gammalt hus.

Bland forna hyresgäster måste jag nämna skräddarmästaren L E Nylöf som bodde och hade verkstad i huset från 1898 till i slutet av 1930-talet. Två skräddargesäller och en lärling bodde även där.

I dag är huset i det närmaste utrymt. Konstnären Dan Magnusson har ateljé i gården och Karl Möller har galleri i fd mjölkbutiken.

Bengt Carlsson på stadsarkitektkontoret har dokumenterat huset. Han har bland annat skrapat fram, i ett och samma rum, nio lager av tapeter. Tapeterna är typiska för varje epok. Ursprungligen hade man målat huset invändigt med en ljusblå färg. Därefter har man tapetserat ovanpå de färgade väggarna.