Folke Löfgren, Upplandsbankens hus, Drottninggatan 33, Norr, Öster om Esplanaden.

Från början fanns inga butiker. Affärerna tillkom under hand. Husets utsmyckning ritades även av arkitekt Sundius. Det var med största sannolikhet ett beställningsarbete av grosshandlare Brandt,

som under sin tid i Gävle reste mycket i medelhavsländerna. Han tog intryck från villorna vid Medelhavet som har antika drag. Brandts kärlek till antiken går även igen i landstället Sjötorp, ett drömslott i trä på Norrlandet.

...’Villa Sjötorp är en av de äldsta och mest påkostade sommarvillorna på Norrlandet och är dessutom ovanligt välbevarad både in- och utvändigt. Med sin särpräglade arkitektoniska utformning och parkliknande trädgård intar Sjötorp en särställning bland villorna i området. Länsstyrelsen anser därför att det är angeläget från kulturhistorisk synpunkt att fastigheten byggnadsminnesförklaras.

År 1887 flyttade Axel Brandt till Stockholm och Drottninggatan 33 Inköptes av kapten S F Pousette, som bebodde fastigheten endast kortare perioder vintertid. Den övriga delen av året bodde han på sitt landställe, Lerviks herrgård. Herrgården hade han erhållit i arv efter sin fader, grosshandlare J F Pousette.

Det gick flera rykten om kapten Pousettes glada fester på Lerviks herrgård. Han spelade bort en del

av sina ägor genom kortspel i lusthuset i herrgårdsparken, sades det. Det talades även om vilda färder in till staden med häst och vagn. När man rev Lerviks herrgård, skrev jag till en son, envoajén Pousette, bosatt på Djurgården. Han berättade att allt om faderns vilda leverne var en myt. Vid dåligt väder och vintertid åkte de som barn alltid med häst in till läroverket. Borgmästare C W Berggrens familj hyrde under några somrar den gamla grindstugan i Lervik av kapten Pousette. Överste Hans Berggren kunde meddela att kaptenen i alla avseenden var en rejäl och pålitlig man.

Drottninggatan 33 var ett av de många husen pä Drottninggatan (och även Nygatan) som hade hörnet "avskuret. Ovanpå butikerna fanns bostäder, en tid bl. a. för bankdirektören i Upplandsbanken. och en läkarmottagning. Th på bilden går Drottninggatan, tv Hattmakargatan.

foto 1961 Lasse Johansson, Ge/le Dagblad

Kända gävlebor

Kapten Pousettes sterbhusdelägare sålde fastigheten år 1918 till AB Gefle Folkbank. Denna bank ägdes helt av då mycket kända gävlebor. I styrelsen för banken satt läderhandlare H A Mattsson, grosshandlare Sven P Allgulander, bankdirektör Werner Ericsson, disponent Fredrik Nylén, fabrikören för Bobergs Fajans, J E Boberg, och guldsmed Carl David Wahlberg. Suppleanter var Hantverksföreningens ordförande H Aug Ekberg, järnhandlare Jacob Wennberg och amanuens Birger Bellander. År 1919 gick Folkbanken upp i Upplands Enskilda Bank som även övertog fastigheten. Styrelsen i Folkbanken blev lokalstyrelse för Upplandsbankens kontor i Gävle. Till direktör för lokalkontoret utsågs Werner Ericsson.

Bankdirektör Werner Ericsson hade från en enkel början som torghandlare arbetat sig upp till bankdirektör. Werner Ericsson var ägare till den så kallade Pixvillan på Staketgatan 23, nu riven. Werner Ericssons brorson Wilhelm Ericsson var grundare av Pixfabriken som låg i samma kvarter som villan och som byggts om till bostäder.

Bland bankdirektörer i Uplandsbanken minns man gärna S H Thelander, som under 1930-talet var känd i alla bankkretsar för en egenhändigt konstruerad och mycket bra räntetabell, samt Harald Westling, som även var fastighetsförvaltare och chef för totalisatorn på travet.

Fasadförändringar

År 1924 om- och tillbyggdes fastigheten Drottninggatan 33. Upplandsbankens landskapsvapen placerades över en av ingångarna, gesimserna försvann, så även balustrader och pilastrar. En sexrumsvåning gjordes om till bostad och läkarmottagning åt doktor Per Lindahl. 1936 kontori- serades en del lägenheter. Slutligen förstärktes grunden 1942. Tydligen hjälpte inte grundförstärkningen, för i början av 1980-talet var fastigheten fallfärdig.

Stadsplanerare

P G Sundius, som ritade huset, var en välkänd arkitekt med en gedigen utbildning. Han var överlärare i husbyggnadskonst vid slöjdskolan i Stockholm. År 1862 var han dekoratör vid slöjdutställningen i London. Han har ritat Karlstads läroverk, Sjömanskapellet i Sundsvall med flera byggnader. Framför allt har han gått till historien som stadsplanearkitekt. Så var han till exempel med om att lämna in stadsplaneförslag efter stadsbranden i Gävle 1869 till stadens styrande. Stadsplanearbetet kom emellertid att utföras av överste Nils Ericson, en broder till uppfinnaren John Ericson. Märkligt nog säger Sundius att han i sin plan stödjer sig på överste Ericsons vackra förslag, som dock på åtskilliga punkter skiljer sig från Sundius förslag.

Sundius ville skapa bredare gator och större bostadskvarter. Bland offentliga byggnader ansåg han att Stadshuset, som var skadat av elden, skulle rivas och ett nytt hus byggas. Några av Sundius förslag tog man till vara då den Ericsonska stadsplanen verkställdes.

Sundius hade större framgångar i Sundsvall, Halmstad och Trosa, där hans förslag till stadsplaner godtogs.

Förändrade stadskärnor

Sveriges stadskärnor håller på att förändras helt. Gävle är inte något undantag. Tvåvåningshusen efter Drottninggatan rivs och ger plats för stora affärshus med 6 -7 våningar. Miljö och ekonomi går inte alltid bra ihop. De ekonomiska intressena vinner alltför ofta.

En gång ett vackert hus med speciell utsmyckning.

Gefle Dagblad 29 september 1984