Jag hittade denna text av en slump på nätet. Tyvärr framgår inte författarens namn. Eftersom jag dock känner till en del av innehållet från Sehlbergs handlingar bestämde jag mig för att lägga ut det med kompletterande länkar/ Lisse-Lotte Danielson)
Länken till den hittade texten:
Per Hörners far var vägaren, senare vågmästaren i Gävle Peder Nilsson Hörn. Han var eventuellt gift med en dotter till Hans Jacobsson Reinbott och Margreta Kruus . Om Peder Hörn och Reinbott finns en del omnämnt i en handskrift i Gävle stadsbibliotek som heter "Gefle och dess slegter". Den verkar bygga på domböckerna och är skriven c:a 1895.
(Lisse-Lottes kommentarer: dotterns FÖRnamn som vågmästaren var gift med är utsuddat hos Sehlbergs, troligen i samband med trolldomsrannsakningarna vilket var vanligt i liknande fall.)
(Lisse-Lottes kompletterande länkar:
Se Sehlgrens släktkrönika för Hörn/Hörner och Reinbott/Reinboth.
Kompl länkar ang Horn:
Sid 92
och
Sid 93)
"Peder Nilsson Hörn. (En vid namn Peter Nilsson nämns som Vägare
1633.) Blef borgare d. 26 Augusti 1652. Var svåger med Anders Reinbott. Blef
ordinarie Vågmästare vald 1664. Hade även förut varit vald till bisittare i
KämnärsRätten 2 Maij 1662. Slog en vid namn Östen Andersson i Vågen,
feck därföre plickta d. 5 Julij 1655 tveböter xx 12 xx xx emedan det var på
ett priviligierat rum, samt förmanades att vara foglig och beskedlig, så
kärt det är för honom att behålla sitt ämbete. Hade äfven slagits med
Hans Kröger 1667. Blef befald att afstå med den näring som han jämte
sitt ämbete brukar, 1672 d. 17 Aug, xxxx brygga till salu emedan han vägrar
gifva Herredagspenningar.
Hade en son Erik som under Trollransakningarna bekände 1675 den 17
Mars sig föras till Blåkulla af Pastor Fonthelii hustru (Catharina
Rolandsdotter Bure) (4 nätter å rad samt 8 gånger hvar natt
och ridit dit på Borgmäst. Falk, hade äfven blifvit piskad gatulopp i
Blåkulla för det han bekänt.
Äfven hade han en son Petter som sade sig föras till Blåkulla af Barbro
Månsdtr, Krögers piga samt att han varit gift der 2ne gånger i Blåkulla.
Brudarna hetat Vee och Fantadig. Har äfven sett kyrkoherden döpa barn i
Blåkulla.
Text Kröger nr
1.
Text Kröger
nr 2.
Peder Hörn var äfven Corpral i Stadsgarnisonen 1676. Hörn feck en sedel sig
tillskrifven af Pastor Fonthelius af det innehåll, att Pastor excommunicerar
honom såsom en uppstudsig och ond Församlingens lem, för det hans son har
berycktadt hans hustru och honom var Blåkullafärder, och han sjelf har
förhållit honom hans rättighet och illa utfört hans predikningar. Denna
sedel uppviste Hörn för Rätten d. 3 Apr. 1676 och frågade huru han sig
förhålla skulle, svarades att de voro flera af Borgerskapet och Stadens
innevånare som ordsak hafver att på lika sätt sig besvära. Med dem skulle
han förena sig och ingifva sina besvär skrifteligt så ville Rätten vara
omtänkt hvad den ville gjöra.
Hörn nämndes som sjuk d. 18 Decemb. 1686. Då lät Borgm. Salin
undersöka detta årets fallne vägarepenningar, men befants allenast
halfparten så att han trodde honom blifva skyldig minst 1000 dr kont, sedan
dess lön är afdragen, hvarföre Staden till försäkran för dessa penningar som
så förfarits, lät intäckna i hans lösa och fasta egendom.
År 1686 i slutet af året skref Borgm. och Råd till Gouverneuren att som Hörn
nu emot 70 år var gammal och sjuk, ej mera kunde förestå sin syssla, ity
begärde de att en annan dugelig person dertill skulle förordnas t.ex.
Mätaren Johan Bullerman.
Efter Hörns död utböds dess stadsxxet till Chirurg. Strömberg d. 4
Apr 1687. Staden måtte hafva sålt någon del af dess gård till Handelsm:
Jacob van der Hagen, emedan han förfrågade sig d. 5 Nov. 1687 om han ej
kunne få hela gården i possession, ty han kunde ej tåla barnskola i sitt
hus, ej heller kunde han umbära den ena kammaren, sagandes sig villja gjerna
bestå Hörns son kammarhyra äfven vintern hos någon annan. Då uppkallades
Hörns son Petter och förehölls detta, och befaltes se sig om efter annat
husrum och låta nöja sig med detta tillbud.
Denna Hörns son Petter Hörn blef Stud: 1685. Prest 1698. Sedan
någon tid varit Predikant vid Uplands Regemente blef han Pastor i Edebo i
Roslagen der han dog 1720. (Gest. Hels. Matrickel).
Vägaren Peder Nilss: Hörn var gift med ... Hansdtr Reinbott?"
(Om processen mot pastor Fonthelius hustru finns mycket skrivet i standardverket om trolldomsprocesserna i Sverige av Bengt Ankarloo samt i Uppsala stifts herdaminne. Hon dömdes till döden och satt en tid i häkte i Örebro men blev sedan frikänd av kungen. Fem andra kvinnor av lägre stånd dömdes samtidigt och avrättades liksom många andra under de två norrlandskommissionerna 1673-75. Följande är ett citat ur Alf Åbergs Häxorna: "Den södra trolldomskommissionen under assessor Axenhielm började i februari 1675 sina rannsakningar i Gävle. Här dominerades scenen redan av en bitter strid mellan den maktlystne borgmästaren Carl Falck (som ingick i kommissionen) och den gamle kloke kyrkoherden Petrus Fontelius. Fontelius hade suttit med i Rosenhanes trolldomskommission i Hälsingland, och upplevelserna under rannsakningarna i Bollnäs hade gjort honom skeptiskt inställd till barnens vittnesbörd och trolldomshysteri. Han vägrade också envist att i kyrkan i Gävle läsa upp regeringens anbefallda förböner mot trolldomsraseriet.. Vid en trolldomsprocess i Valbo 1673 lyckades han beslå två djäknar i Gävle med tvetalan och efter försvarstal få de misstänkta friade av rätten. Men nu var Fontelius tvungen att inför trolldomskommissionen försvara sin egen hustru Catharina Bure. Han var ingen imponernade gestalt till det yttre - "en liten stackot gubbe, blekt ansikte, hade rest kring Italien och Frankrike, grått skägg", säger Herdaminnet - men i striden för sin hustru stod han fast. Konflikten mellan Falck och Fontelius hade börjat av en trivial anledning; prästen hade sökt medla mellan borgmästaren och en rådman. Sedan hade andra tvistefrågor kommit till, ända tills Fontelius fick höra att familjen Falck spritt ut rykten om hans hustrus trolldom. Han hade anmält borgmästaren för ärerörigt tal inför rådhusrätten, men Falck hade hemskjutit saken under trolldomskommissionen.")
Anna Israelsdotter Bure (släkt med Catharina Rolandsdotter Bure, pastor Fonthelii hustru), var g m den rike borgaren Petter Snifs och hade inte lika stor tur som sin släkting.
-----------------------------------
Materialet är länkat och i viss mån kommenterat av Lisse-Lotte Danielson
Gå till Startsida Senast uppdaterad: 2010-12-17