Free Counter

Gå till  Startsida        Senast uppdaterad:  2010-05-10

Se även:  Förr och Nu     samt              Diverse blandat

Sörby källa - Kultkällan som vägrade att dö

Nyhet  2010-01-09

Intill västra gränsen av socialvårdsinrättningens tomt gick en kraftig källåder i dagen. Det var den s k Sörby källa, som i äldre tider försåg stora delar av staden med dricksvatten och där tidigare generationers ungdom brukade samlas för att "dricka trefaldighet". Av något förbiseende fanns dock källan inte markerad som fornminne på stadskartan varför blivande Vallongatan drogs fram över platsen. Efter undersökningar framkom det vidare, att ungdomen så sent som på 1880- och 1890-talen brukat samlas vid källan. Det framkom att ett par, då nära 90-åriga gävlebor, vilka inte bara själva i sin ungdom deltagit i trefaldighetsfirandet vid Sörby källa, utan också hört sina föräldrar berätta att de i unga år varit med om brunnsdrickning och silveroffer där. En annan då nyligen avliden gävledam, som vid sin bortgång var över 80 år gammal, hade desslikes berättat, att även hennes föräldrar deltagit i trefaldighetsfester vid Sörby, varvid de "offrat" silverpengar och brännvin i källan, sedan de druckit at dess vatten. Hennes far hade f ö som liten pojke varit med om att söka efter silverslantar i källan. Det framgick sedan att betydande olägenheter för byggnadsarbetet föranletts av källåldern varför källans vatten numera var förenat med avloppet från huset. På så sätt blev staden ännu ett kulturminne fattigare men under dräneringsarbetet på platsen kunde arbetarna tydligt höra, hur källans vatten riktigt forsade genom avloppsrören och på basis av rörens antal och dimensioner gissades det att källan levererade över 100 kbm vatten pr dygn. Samtidigt som Sörby-källans friska vatten forsade ut genom avloppsledningarna, pumpades vid Strömsbro, vatten ur Testeboån in i stadens vattenledningsrör. Det kan man kalla ödets ironi!

  Sörby källa.

Operahuset och sedermera Auktionskammaren i Gävle

Nyhet  2010-01-09

Enligt 1758 års tomtbok fanns på denna plats endast en källare tillhörig landskamrer Forell, och först på 1780-talet tycks där en byggnad  ha blivit uppförd. Det var "spektakelhuset" som då kom till, och som under benämningen "det nya operahuset" omtalas första gången i december 1784. Under de följande decennierna gavs där både teaterföreställningar och konserter, men där visades också taskspelarkonster och skuggspel, och där anordnades t o m maskeradbaler.

Sedan en ny teaterbyggnad tillkommit och officiellt invigts 14 mars 1840, degraderades gamla spektakelhuset vid Södra Kungsgatan till auktionskammare, som det sedan förblev under hela sin återstående tillvaro. Frågan hade flera gånger ställts till hembygdsrådet, senast 16 nov 1955, om en förflyttning av huset till annan plats var möjlig och de hade i sin tur till drätselkammaren framhållit angelägenheten av byggnadens bevarande. Något svar på skrivelsen hördes emellertid inte av. På fastighetskontorets förslag hade nämligen drätselkammaren utan vidare beslutat riva f d operahuset.  Efter en undersökning 1958 hade det visat sig att efter teaterverksamhetens upphörande hade genomgripande förändringar redan skett i huset varför tillräckliga skäl för byggnadens bevarande ej ansågs föreligga. Detta utlöste vilda diskussioner men skadan var då redan skedd.

  F.d. Operahuset, ev av landets äldsta bevarade teaterbyggnader.       Interiör från Auktionskammaren, f d Operahuset.

Källa: Bland kåkar och gränder på Gamla Söder av Erik Wickberg.

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson

---------------------------------------------