Senast uppdaterad:  2012-05-28

1600-talet över Gefle med platser enligt Jan Sterners karta

Karl IX maka drottning Kristina av Holstein-Gottorp, mor till Gustav II Adolf och farmor till regenten drottning Kristina.

Här är ett försök att berätta om gamla Gefle på 1600- talet.

Förklaringar till siffrorna på Christoffer Stenklyfts ovanstående karta upprättad 1706. .

Nedanstående material med siffror och text har kompletterats av Jan Sterner och delar av detta  har hämtats från hans kapitel  "Hur såg Gävle ut under stormaktstiden?"  Från Gästrikland 1989-1990.

1. Portarna i tullstaketet och tullstugorna.

2. Stora sjötullen med tullhus.

3. Norra varvet (1707). Det låg vid nuvarande Gamla Grand och Sjömanskyrkan. Norr om varvet finns en utbuktning i Lillån. Har den grävts ut och haft en viss funktion av fylla för varvets räkning?

4. Den nya järnvågen (1708). Den gamla låg nedanför rådhuset vid ån och har av Stenklyft utmärkts med ett g. Här låg också packhuset.

5. Hospital (sjukhus) 1671, förut skola. Senare (1759) byggdes nytt hospital på Öster vid nuvarande N. Hospitalsgatan. 1600-talssjukhuset var en timrad byggnad som fanns kvar ännu på 1700-talet.

6. Fängelse (brann tillsammans med slottet 1727).

7. Vattendriven knipphammare (1691). Den tillverkade spik, nycklar och andra små metallföremål.

8. Lertag för tegelbruket. I gropen planterade man in rudor. Ruddammen fylldes igen vid mitten av 1800-talet. Det fanns en annan ruddamm i nuvarande Gamla Gefle, som tillhörde landshövdingen. Ruddamsgatan påminner oss om detta.

  Fisk: Ruda.

9. Bodar eller härbren vid Norra Kungsgatan, som syns även på teckningen av en okänd konstnär från slutet av 1600-talet. (se teckning av okänd konstnär).

-----------------------

10. Stenbyggnad från 1600-talet. Det kan vara det hus som syns på den okändes teckning längre ned. Huset ägdes av stamfadern till Strömbäck, Peder Ersson Snifs (1625-1683) samt sonen Peter (Snifs) Strömbäck (1664-1720.  På Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet syns ett hus byggt i vinkel vid brons södra fäste. Det kan vara Strömbäcks hus.

  .....  Här låg sedermera "Rettigska palatset" som byggdes ovanpå grunden och källaren till detta hus och nu utmärks med en minnessten.  (Från Gästrikland 1989-90, sid 116)

  I detta hus bodde först  Strömbäcks anfader Peder Ersson Snifs (även angiven som Peter Eriksson)               Släkten STRÖMBÄCK.     Klicka på länken....  

Se även Släkten Strömbäck på Gamla Söder.

  Rådhuset och Strömbäcks hus från norr. Detta hus har tecknats på 1600-talet av okänd konstnär. Enligt teckningen var Strömbäcks hus "ett rött stenhus med tegeltak". Resterna av huset som kom i dagen vid rivningen 1961 hade spår av röd färg.  

  Det är intressant att studera Elias Martins teckning av Gävle från 1790-talet

Här låg senare "Rettigska palatset", 1810-talet-1961, som byggdes ovanpå grunden och källaren till detta hus. Platsen utmärks nu med minnestavla samt stenar lagda i mönster som markerar valvens placering. Detta ligger vid södra sidan av Gavleån nedanför skulpturen av Henry Moore.

  Insändare i Gefle Dagblad 091120.

-----------------------

11. Prostgården, (tomt nr 50) som användes till 1764. Huset skadades 1605 vid en stor brand i Gävle.  (1741-1747)  

12. Brädtorget. Gävle exporterade en del trävaror. Fartygen kunde vid denna tid gå ända up0 till Nybron. (Det har även kallats ”Brödtorget”, men troligen är Brädtorget det ursprungliga. Kronan hade en brädgård här. Brödtorget är troligen ett skrivfel)

13. Eftersom byggnaden utmärkts särskilt å kartan bör det ha varit ett betydelsefullt hus. Troligen rör det sig om ”Rysshuset” eller ”Stora stenhuset”, som det också hette. Om detta kan man läsa i ”Några anteckningar om de ryska krigsfångarna i Gefle” (Meddelanden av Gestriklands kulturhistoriska förening 1928). Ryska krigsfångar förvarades här 1704. På teckningen av en okänd från slutet av 1600-talet syns vid den östligaste delen ett stort hus. Sannolikt är det detta hus som avses. År 1730 uppfördes ett sjukhus här. Gatan kallas nu N. Hospitalsgatan.

Teckningen har påskrifter ang husen som syns ovan. På nästa bilder har Sterner skrivit ut vilka husen var. Stenhuset (söder om ån?) kan vara nr 10 på kartan 1706.

14. Repslageri . Det kan vara detta som nämns 1613.

15.Apoteket Lejonet 1704. År 1664 nämns en apotekare Nils Wolimhaus i Gävle.

16. Krog kallad ”Moraei källare” nära nuv. Berggrenska gårdens tomt. Det fanns ca 30 ölstugor vid denna tid. Den fanns på 1700-talet och troligen tidigare.

    Källaren låg vid nuvarande Landstingshuset.

17. ”Tottieska gården” som hade tegeltak, förstuga med stengolv, stall, ladugård, svinhus, lider och fyra sjöbodar enligt Märta Lindebergs Gefle på 1600-talet, nedan.....  Samuel Tottie (1705-1782) hade tobaksfabrik i början av 1700-talet.

    Vid Tottieska gården vid Smäckebron beskrivs hur en förmögen köpman bodde.
En sal med tre fönster, spis och målade tapeter, kammare med förgyllda tapeter, spis och två fönster. Ytterligare en kammare fanns med målade tapeter, spis och två fönster. I alkoven satt husets värdinna med handarbete och hade målade tapeter, kakelugn och en fönsterluft. Dessutom fanns köpmanskontor med två avdelningar, kakelugn och två fönster samt tryckta tapeter. Kök med skafferi, stor förstuga med stengolv med väl luftkonditionerat tegeltak, stall, ladugård, svinhus och vagnslider. Mot ån låg fyra sjöbodar. Hela gården värderades till 16.000 daler kopparmynt. Samuels äldste son Jan Petter (1739-1778) bildade firman Tottie & Valley, tillsammans med grosshandlaren Jacob Tottie, men bortrycktes av lungsot i sina bästa år.

18. Gymnasiet, byggt 1670-71.

    Dessa bilder tillhör bara till hälften Gävles första gymnasium. Den andra hushalvan tillhör Trivialskolan.

19. Rektorsbostaden.

Ritning  Vid nr 20 bodde prosten Fontelius och hans hustru Catharina som misstänktes och dömdes till döden som häxa men benådades. (Stenklyfts karta 1706).

 (1741-1747)  

Nr 49 Är den förmögna änkefrun efter borgmästare Folcker. Jfr med nr 59 för skomakarens litet torftiga  änka.

Nr 50 är Prostgården som tillhör stan och detsamma gäller nr 58 rektorns bostad och skolgård.

20. Sämskmakargårdar.

21. Lilla sjötullen.

-------------------------------------------------------------------------------

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson

Gå till  Startsida   Senast uppdaterad:  2012-05-28