Storfiskaren Peder Ersson Snifs (född omkring 1625-1683) ,och hans hustru  Anna Israelsdotter Bure  (1625-1675) hade följande fem barn:

1) Peter Strömbeck I (1644-1720), se nedan.

2) Elisabeth Snifs, gm Lars Olsson Unonius.            OBS: Stor fil, rulla med hissarna.

3) Catrina Snifs (var inblandad i trolldomsrannsakningarna)

4) Dotter ? gm snickare Erik Olsson Ström. Deras son och Peder Erssons Snifs dotterson Ola Erik Ersson skrevs in i Trivialskolan 1688. Han blev kofferdibåtsman och 1718 flaggman Olof Ersson, som först bebyggde Smedjegatan 20 (Erik Wickberg sid 212). Död ca 1720 då mantalslängden anger Olof Erssons änka som möjligen hette Kierstin Eriksdotter då denna kvinna säljer gården vidare 1722 till  bonden Olof Matsson.

5) Dotter ? gm Anders Ahlman.

GENERATION II:  Storfiskaren Snifs son Petter I (1664-1720) var inblandad i trolldomsrannsakningarna och tog sig namnet (Snifs-)Strömbäck samt förvärvade Oslättfors bruk. Han var gift med Catharina Nilsdotter Holmberg (d. 1744) och blev handelsman och skeppsredare i stor omfattning.  Han slog sig dessutom på bruksrörelse genom förvärvet av Oslättfors bruk.  Petter avancerade till rådman och var riksdagsman  vid utskottsmöte 1710 samt vid riksdagen 1719 och riksdagen som inledde frihetstiden. De hade följande tio barn:

1) Anna Margareta Strömbäck gm Petter Almgren nedan,

2) Petter II d.y.(1687-1750)  g.m. Margareta Hammar se nedan,

3) Nils Strömbäck (1689-1749) gm Brita Wred.        

4) Anders Strömbäck f. 1698 som var slarvig och satt under förmyndare,

5) Malena Strömbäck (1700-1720), gm Paul Frugens? från Sthlm,

6) Lisa Strömbäck (1701-1772), gm Adam Laurin som tid. var gm Gunilla Berggraf med anor från släkten Grijs.

7) Margreta Strömbäck (1703-1795)  gm Jacob Hagtorn,

8) Lars Strömbäck (1704-1736),

9) Erik Strömbeck (1708-1722) som drunknade samt dottern

10) Christina/Stina Strömbäck (1709-1728) gm Lorens/Lars Jonsson Hammar.

GENERATION III:  Petters I:s son Petter II Strömbäcksson (1687-1750) gick i faderns fotspår och anlade Strömbacka i Hälsingland. Han gav Vasaskolan en stipendiefond. Han hade med sin svåger Petter Almgren,(?-1736) lyckade affärer. Almgren var g.m. Anna Margareta Strömbeck, äldsta dottern till Petter I Strömbeck.  Almgrens och Annas gemensamma barn framgår av länken till Sehlbergs register ovan.

Bruksrörelsen utvidgades genom anläggandet av Strömbacka i Bjuråker. Petter II/Peder Pedersson, var gift med Margareta Hammar (1698-1767) dotter till Lars Eriksson Hammar  f. omkr 1665). 

  Petter Strömbäck II.         .

På tomt nr 1 på kartan bodde Handelsman Erik Hammars änka Christina (Groot) som var Petter II:s svärmor. På tomt nr 2 bodde Petter II och hans hustru Margareta (Hammar). Vilka övriga grannar var nämns på kartbladet vid sidan.

På tomt nr 6 på nedanstående karta (1741-1747)  bodde troligen Johannes Rudman 2/11 1699-1760. Johannes Rudman var verksam som lektor i matematik vid Vasaskolan 1735-1760. Han tillhörde en färgstark guldsmedssläkt som dominerade guldsmidet i Gävle under senare delen av 1600-talet och den första delen av 1700-talet. Av Johan Rudmans verk finns bland annat sockenbudstyg, kalk och paten i Heliga Trefaldighets kyrka.

Johan Rudman var son till Johan Augustinsson Rudolph i hans minst sagt stormiga äktenskap med Malena Brahm. Efter lärlingstid och gesällvandring återkom Johan Rudman till Gävle från Uppsala 1688 och gjorde strax efter ankomsten till staden sitt mästerstycke under guldsmeden Löfmans överinseende den 3 oktober. I mars 1690 blev han borgare i Gävle och var sedan verksam i staden fram till sin död 1727. Hans äldste son Johan Rudman dy. gick i guldsmedslära men dog som gesäll i Hamburg 1726. Vid mitten av 1700-talet upphörde det rudmanska guldsmidet i Gävle då de manliga arvtagarna övergick till den lärda banan.

Johan Rudmans son Daniel blev student, hans kusin Erik kyrkoherde och hans yngre bror Johannes Rudman var verksam som lektor i matematik vid Vasaskolan 1735-1760.

Vad vet vi då om sigilltillverkaren som person? Som vanligt när det gäller personer som levde för mer än 250 år sedan så vet vi inte särskilt mycket. Men en episod finns bevarad i källorna: 1705, under Karl XII's krig i Polen, uppträdde Rudman i löjtnantsuniform vid Östra borgarkompaniet i Gävle en sorts hemvärn. Han var illa tåld av manskapet och blev överfallen av några av dem. I den följande utredningen framförde hans underlydande att de ansåg att Rudman borde hålla sig hemma i sin verkstad i stället för att plåga beväringar.

Sigillet tillkom i en tid då man i lärda kretsar väl kände till att jorden hade sin årliga bana kring solen, men denna kunskap hade inte nått de breda folklagren. I kartan (1741-1747) nedan står det att tomt nr 6 tillhör Rudmans änka.

Peter II Strömbäcksson och Margareta Hammar hade följande sex barn

1) Petter III (1717-74) se nedan.

2) Erik Strömbäck (1720-1761)  se nedan.

3) Fredrik Lorens (1723-1775) se nedan.

4) Johan Paul (1725-1775) gm Sara Catharina Högberg (1737-1820). Fredrik Lorens ägnade sig mest åt sin hemstad och han bidrog med pengar så att Hospitalskyrkan kunde repareras.

Strömbacka såldes men de båda yngre bröderna förvärvade Mackmyra bruk. Bruket gick sedan helt över till Jan Paul med ättlingar. Det ärvdes av hans änka och sonen Carl Magnus men såldes av dem till grosshandlaren Olof Elfbrink 1814 och 1819. De fick följande 3 barn: 1) Margareta Strömbeck gm stadsmäklaren Daillay?  i Stockholm.   2) Karl Magnus Strömbäck (1768-1830) gm Katrina Lundborg född 1777 (som i sin tur fick 8 barn, se släkttavla för Johan Paul ovan) 

3) Elisabeth Strömbeck gm Erik Nordblad. 4) Charlotta Ulrica Strömbeck, gm Söderhjelm.

5) Cathrina/Kajsa/Christina/Kristina (1718-1776) gm Daniel Ahlbom (1710-1783),

6) Margareta Elisabeth (1730-1748) gm Carl Dahl död 1788. Carl Dahl hade 1765 köpt gårdarna 2 och 3 i 2:a kvarteret av sin svärmor Margareta Hammar vilkens föräldrar var Erik Hammar (1665-1702, son till Lars Eriksson Hammar f omkr 1635 d. 1706 i Gävle) samt Christina Groot (1664-1752 dotter till Adam Groth (Groot), borgmästare i Säter.

-----------------------------------

Nils Strömbäck (1689-1749) gm Brita Wred som dog 1778 vid 74 års ålder. Han blev borgare i Gävle 1722.

De fick tre barn:

1) Catrina Maria Strömbeck (1704-1799) gm vågmästare Carl Mattias Eiserman, död 1773. Äktenskapet var barnlöst.

2) Petter Nilsson Strömbeck (1727-1788), gm 1) Elisabeth Catrina Jerfgren (1735-1756) som dog i barnsbörd. 2) Anna Maria Westerström (1764-?)

3) Eva Stina Strömbeck (1731-1799) gift 1756 med handl/stadsmäkl Petter Tottie (1730-1780) som i sin tur fick fem barn, se släkttavla för Petter Tottie  t.v.

GENERATION IV: Petter/Pehr III (1717-74) gm Cathrina Wahlman (1722-1800)., dotter till prosten Petter Wahlman  Han övertog Oslättfors och ägnade sig åt bruksrörelsen men var också grosshandlare i Gävle liksom sina fäder och sina båda yngre bröder. Petter III ägnade sig främst åt Oslättfors och brydde sig mindre och mindre om sin fädernestad.  Petter III avlöstes av sonen Carl Johan (1753-1810).

Peter III och Cathrina Wahlman hade följande fem barn:

Se Sehlbergs släktschema.  (stor fil, rulla med hissarna)

Carl-Johan Strömbäck (1753-1810) se nedan.

Margareta Dorotea Strömbäck (1755-1785) gm Erik Nordblad (som sedan gifte om sig med  kusinen Elisabeth Strömbeck, dotter till Nils Strömbäck (1689-1749) gm Brita Wred.)

Engelbert Strömbäck (1758-1759).

Ulrica Maria Strömbäck (1760-?) gm Christian Köhler.

Catrina Elisabeth Strömbäck (1762-1767) dog i koppor.

  Carl Johan Strömbäck (1753-1810) 

Erik Strömbäck (1720-1760) var brukspatron på Ryd Bruk. Han var född i Gävle, Gävleborg 1720 och döpt där den 31 mars. Han dog den 31 juli 1761 på Ryd. Erik Strömbäcks anor kan följas mycket längre baka i tid med enormt många detaljer i Gävle, Säter, Avesta, m. m.  Erik var gm Margareta Johanna Küsel (f. Stockholm, Nikolai sn 1728, levde ännu 1801). Hon var dotter till handelsman Joachim Kusel och Christina Hardt.) Erik och Margareta hade en dotter, Margareta Christina, (1760-1822)  f. i Göteryd sn, Kronoberg den 7 juni, gm revisionssekret. Herman af Låstbom adl 1780 död 1800 utan söner. Ett pörträtt av Margareta Christina tillhör Sveriges nationalmuseum.

Erik Strömbäck hade också ett utomäktenskapligt barn, en son som hette Paul Eriksson är född 25-1-1757 vars moder hette Christin Lönberg ( Lundberg?), född 24-12-1726. Moderns roll i hushållet är okänt, men hon gifter sig senare 1763 med en man med vilken hon får fler barn.

Fredrik Lorens (1723-1775) gm Cornelia Hårleman (1731- 1795).

Deras fyra barn var:

Anna Margareta (1755-1776) gm Johan Brygger.

Maria Eleonora (1758-1797.

Ulrica Fredrika (1760-?)

Cornelia Charlotta (1761-1826) gm häradshövding Sam Erik Sahlman.

GENERATION V:

Carl-Johan Strömbäck (1753-1810) gm Margareta Christina Alftin. Carl Johan avlöstes av sin son Pehr (1783-1860).

De hade följande tre barn.

Pehr Strömbeck (1783-1860) se nedan.

Catrina Charlotta Strömbäck (28/1 1786 i Gävle -?) gift 1803 i Stockholm med Peter Brändström (f. 25/2 1771 i Gävle, d. 20/7 1833 i Stynsberg, Tierp, Uppsala). Mer info i Släkten Peter Brändström.

Överste/general Pehr/Peter Brändström( f. 25/2 1771 i Gäve, d. 20/7 1833 i Stynsberg, Tierp, Uppsala) g.m. Catharina Charlotta Strömbeck  f. 28/1 1786 i Gävle

 

  Pehr Brändström.

 

Deras barn (Generation VI) var: Charlotta Letitia Brändström, f. 7/5 1804, d. 1885.

                            Bror Per Brändström, f. 27/7 1805 i Stockholm, gift med Charlotta Wilhelmina Hjelm, f. 1809 i Linköping. Bror Per var major i den svenska armén.

                            Catharina Carolina Brändström f. 15/11 1808, d. 1864.

                            Mathilda Elisabeth Brändström, f. 6/5 1812 i Stynsberg, Tierp, Uppsala, d. 15/1 1897.

                            Aurora Brändström, f. 23/3 1818  och d. april 1819 i Stynsberg, Tierp, Uppsala. Blev bara 1 år.

Lovisa Christina Strömbäck (?-1873) gm överste/postinspektören Alexis Backman i Gefle.

GENERATION VI:

Pehr Strömbeck (1783-1860) gm Maria Margareta Wallberg (1793-1872). Pehr fick krigsråds titel. Han måste senare sälja Oslättfors och sitt stenhus i stan.

  Pehr Strömbäck.  (1783-1860)

 Pehrs tre söner blev läkare, telegrafassistent i Sundsvall och telegrafföreståndare vid Gefle-Dala järnväg. Genom detta utgick den äldre grenen av släkten Strömbäck på den manliga linjen.

En av de tre sönerna Carl Johan (1821-81) var skarpskyttare i Gävle, mycket självständig och originell. De tre bröderna bodde i hus nr 6 i andra kvarteret och detta såldes 1841 till Daniel Elfbrink. Släkten Elfbrink ryckte alltså in efter familjen Strömbäck både på Mackmyra och i Gävle.

-------------------------------------------------

Där släkten Strömbäck hade bott  låg senare "Rettigska palatset", 1810-talet-1961, som byggdes ovanpå grunden och källaren till detta hus. Platsen utmärks nu med minnestavla samt stenar lagda i mönster som markerar valven placering. Detta ligger vid södra sidan av Gavleån nedanför skulpturen av Henry Moore.

  Insändare i Gefle Dagblad 091120.

Mer info om Släkten Strömbäck från Erik Wickbergs bok Bland kåkar och gränder på Gamla Söder.

Peter Eriksson Snifs  - Peter I Strömbäcks far

Peter I Strömbäck, född 1664

Släkten Unonii/Unonius

----------------------------------------

Gå till  Startsida      Sammanställt och länkat av  Lisse-Lotte Danielson -  lisse-lotte@danielson.be