I
SINA MEMOARER skriver
Malla Montgomery-Silfverstolpe att hon
sammanträffat med sin halvsyster
Ulrika Montgomerys blivande
make, kabinettskammarherren Eric Sparre. och att han gjort
ett mycket gott intryck. Efter deras giftermål jular hon år
1810 med dem på
Cederhielmska släktgården Lindholmen i
Uppland. Ulrikas mor var
Märta Ulrica Cederhielm och hennes
bror
Josias kallade sig Montgomery-Cederhielm.
Eric Samuel
Sparre blev efter studier i Uppsala kanslist och därpå
auskultant i
Svea hovrätt och fick häradshövdingsfullmakt
1801. Därpå följde några års hovtjänst som förde till
befattningen som
kabinettskammarherre hos
Carl XIII.
Efter att ha varit lagman
i Västerbotten och Ångermanland utnämndes Sparre till
landshövding i Gefleborgs län och ståthållare på Gefleborg
år 1813. Han blev där den femte i ordningen av ätten med
detta namn.
Karl XIII (Karl II av Norge)
Landshövding
Sparre vinnlade sig om att lära känna sitt län och sin
residensstad. Han gjorde under åren täta resor till länets
skilda delar och det var på djupgående kunskap hans
ämbetsberättelser vilade. Ur dem kan hämtas att Gefle år
1827 hade 4,836 mantalsskrivna
innevånare. Stadsborna drev, utom sina yrken och hantverk,
även jordbruk på små lotter runt om staden, vilka sköttes
med stor sorgfällighet, främst inriktad på foderavkastning.
Höet såldes till kringliggande landsbygd, vilket säkrade
tillförseln av mjölk för stadens behov. Fabriksrörelsen var
obetydlig, dock fanns tre av någon betydenhet, en
segelduksfabrik, ett
sockerbruk och en
tobaksfabrik. Vidare fanns det
ett tegelbruk och ett oljeslageri samt en spegelfabrik,
dessa dock icke av större omfattning. Medelpriset för ett
dagsverke var 29 skilling 4 runstycken banko.
Fisket hade
av ålder utgjort en av stadens väsentligaste näringsgrenar.
Det idkade " - skriver landshövdingen - "av en särskild
borgerlig Societet, utgörande 118 medlemmar".
Handel och sjöfart kom dock i främsta rummet. De förnämsta
exportartiklarna
var järn och trä. Importen gällde salt sill, råsocker, kaffe och
tobaksblad från utländska orter.
Stadens innevånare ägde 102 större och mindre fartyg, fiskarnas jakter
oberäknade.
Under 1827 hade 24 fartyg nybyggts vid varvet i Gefle.
Hur nitiskt
Sparre genast tog sig an sina länsbors angelägenheter visar
en händelse från hans första år i ämbetet. En handlande Rahm
i Gefle hade under förtvivlan och tårar anförtrott
landshövdingen den olycka som drabbat honom. Ett nybyggt
skepp, som jämte lasten var hans och familjens hela
förmögenhet, hade på sin första resa genom danska kaperier
rövats från honom.
Handlande Rahm.
Sparre
sätter sig genast - i nov. 1813 - i förbindelse med
statssekreteraren von Hartmansdorff
och söker genom honom hjälp hos K. Maj:t. "Vore det icke
möjligt - skriver Sparre - att genom Handels- och
Finansexpeditionen, eller kanske med Cabinettetsbiträde,
komma i underhandling med Danska Regeringen för att på
drägliga villkor få återlösa Skepp och Last?" - Många brev
växlades i detta ärende, men vad utgången blev är okänt.
Statssekreterare von Hartmansdorff
Lantbruksakademien grundades 1811. I planen för denna
ingick, att under akademien skulle ställas ett så kallat
hushållningssällskap i varje län som skulle tjäna densamma
såväl med att få kännedom om de särskilda landsdelarnas
tillstånd och behov som att förmedla upplysning och hjälp.
Sällskapen skulle stå under ledning av landshövdingarna
såsom deras ordförande och för att sätta det hela i gång
skulle dessa "var och en i sitt län utse de tolv första
ledamöterna, vilka därefter skulle äga att komplettera sig
med andra". Som Gefleborgs läns hushållningssällskaps
stiftelsedag kan anses den 28 jan. 1814, då landshövding
Sparre tillkännagav sitt val av dess tolv första ledamöter,
bland vilka var
Carl Söderhielm
från Tolffors, samt herrar
Elfbrink,
Elfstrand,
Ennes,
Garberg,
Rettig och
Strömbäck
från Gefle.
Den
förtroendeställning Sparre intagit vid hovet i Stockholm
behöll han även sedan Bernadotte blivit tronföljare. Som
nybliven konung besökte Carl Johan i sällskap med den
unge
kronprins Oscar länet och blev på det ståtligaste mottagen
av Gefle stads myndigheter och befolkning och av
ståthållaren på Gefleborg. En bild av högtidligheten återges
i en skrift, tryckt 1830, och i det tidstypiska i
skildringen skulle förlora på att inte ordagrant återges:
Oscar I av Sverige och Norge
"Den 23
september på aftonen 1819 anlände H.M. och Kronprins Oscar
till Gefle från Falun genom Hedemora. - Sedan Konungen
passerat den nya bron öfver ån, som nu för första gången var
öppnad för trafik, syntes borggårdsmuren, såväl som sjelfva
portiken och slottsgården, som Herr Grefven och
Landshöfdingen Sparre hade låtit ganska väl upplysa med
marschaller. Så snart Konungen täcktes stiga ur vagnen och sätta
foten på den yttre slotts trappan, hälsades Hans Maj: ts
ditkomst i underdånighet med första skottet af de 128, som
lossades af stadens eget artillerie.
Hans Maj:
t överraskades än vidare med en angenäm surprise vid
uppgåendet genom slottets vestibul, första stora trappan
uppföre, i hvars fond strålade Konungens krönta Namn-Chiffre,
sammansatt af brillierande och starkt upplyste fascetterade
chrystaller, omhägnad med ett skönt draperi och sirad med
svenska och norska fanor och vimplar.
A ömse
sidor voro uppställde trepieds med brinnande vaxljus och
under hvilken decoration, på en upphöjning af 2 trappsteg,
visade sig i antagen attityde af statyer, uti hvita costymer,
3: ne de små grefliga barnen formerade en liten groupe,
hvilken, då Konungen uppkom i trappan, nedsteg och i
underdånighet presenterade åt Hans Maj: t, sonen en
lagerkrans, och döttrarna en oliveqvist samt en
blomsterbouquete.
I andra
våningen vidtog en kedja af 60 stadens unga fruntimmer,
hvilka, alla klädda i hvita tuniquer med grön a la grec,
samt ekelöfsguirlander passande till costymen, anförde af
Fru Grefvinnan och 2:ne andra fruar, omgåfvo den öfre
trappans begge sidor och formerade en haije, hvilken emellan
sig i festoner uppbar en myrtenguirlande och räckte intill
salongen af de för Konungen utsedde rum. - Alla dessa
uppvaktande behagade Hans Maj:t låta för sig presentera och
betyga dem nådig tacksamhet för deras attention."
Nästa afton
gav Gefle stad till ära för de kungliga gästerna bal å
Rådhuset. Femhundra
personer av båda könen voro inbjudna och i Assembleerummet
hälsade en "chor af valda man- och fruntimmersröster"
Konungen genast vid inträdet, med den nya folksången. H. K.
H. Kronprinsen öppnade balen med Fru Grefvinnan Sparre och
täcktes sedermera dansa med fru Öfverstinnan von Post, f.
Garberg, samt med Borgerskapets Äldstes v. ordförande Turdfjells fru.
"Då ännu
icke största delen bland folket och allmänheten, för
trängsels skull, icke möjligen kunnat få inträde i slottet,
rådhuset och hos grosshandlare Ennes, medan konungen och
kronprinsen der vistades, så lät Herr Landshövdingen tillika
med Herr Lagman Lodin och Herr Grosshandlare Ennes foga de
benägna anstalter, att dessa hus och rum nästa afton åter edairerades och öppnades, på det äfven stadens innevånare af
alla classer med deras barn och tjänstefolk måtte lämnas
önskat tillfälle att bese den inredning och den ameublement
samt de prydnader, som voro vackra rester af de
hedersbetygelser, som ägnats landets fader och dess hyllade
son."
Eric Samuel
Sparre var en av de två landshövdingar - Cronstedt var den
andre - som i trettio år bodde på Gefleborg och utan avbrott
utövade sitt ämbete. Samma år han lämnat tjänsten och
flyttat till Ribbingebäck i Uppland slutade han sina dagar.
Han sörjdes
djupt av sina länsbor, som under de många åren städse fått
röna bevis på hans välvilja och hjälpsamhet.
Ribbingebäck är känt främst på grund av Ribbingebäcks
herrgård, vilken förr i tiden tillhörde bland
andra Eric Samuel Sparre, som avled på platsen år 1843.
Herrgården ägs numera av församlingen Livets Ord i Uppsala.
Byn består av enfamiljshus samt bondgårdar och är belägen
vid länsväg C 571 cirka 6 kilometer söder om Järlåsa.
Porträttet är av J.A.
Gillberg.
S.P.A
Eric Samuel Sparre 1776-1843
----------------------------------------------------
Lejondal
Lejondal är en
herrgård i
Upplands-Bro kommun. Lejondal har som egendom betraktad
existerat åtminstone sedan 1500-talets första hälft. Egendomen
kallades då Bro-Lövsta. Bredvid den nuvarande
huvudbyggnaden finns "herrgården", som förmodligen är uppförd i
början av 1800-talet
på initiativ av
landshövdingen
Eric Samuel Sparre, som köpte godset 1810.
1843 ärvdes Lejondal av sonen, Erik Josias Sparre, som var
landshövding i
Älvsborgs län. Vid hans död 1886 testamenterades egendomen
till dottern Louise Ulrika, gift med
Louis De Geer av Leufsta. Det är efter makens död som Louise
De Geer låter uppföra den nuvarande huvudbyggnaden. Bevarade
brev från grevinnan till arkitekten
Isak Gustaf Clason visar att byggnaden huvudsakligen
uppfördes mellan 1889 och 1891, men ännu 1898 var den inte fullt
inredd.
Byggnaden, i dagligt tal kallad Lejondals slott, brukar i
allmänhet betraktas som uppförd i "vasastil". Det finns förvisso
detaljer som går att härleda till vasarenässansen, men det finns
också tydliga influenser från t.ex.
Loiredalens slott i
Frankrike. Interiört kan man spåra influenser från engelska
slott och herrgårdar från 1500- och 1600-talen.
Lejondal fungerade som privatbostad fram till 1943, då
egendomen såldes till
Stockholms Stadsmission. Organisationen drev där ett gästhem
fram till 1975. Sedan såldes egendomen till Lars och Margaretha
Hallen, som valde att använda slottet som konferenscenter.
Funktionen är densamma idag. Lejondals slott och gods ägs idag
(2008) av familjen Talamo
|