Vem är Karl Einar?
Bildkonstnär, tecknare,
(f. 6/12 1930- d. 29/9 2004 i Gävle). Han studerade
på Konstindustrien, fackteckning,
Famous Artist School
och
European Art
School
och målade och tecknade stadsbilder.
Representerad: Hemgården och Länsstyrelsen i Gävle. Hans föräldrar var
Filip Olof
Johannesson född 1898-10-21 och Elin Ottilia Sund, född 1898-06-11. De bodde
på Fyrbåken 8401.
------------------------------------
För ett tiotal år sedan hittade jag denne konstnärs
böcker på biblioteket. Jag blev mycket fascinerad av hans teckningar och tog
många fotostater för att spara. Sedan glömde jag alldeles bort dem.
Hittade dem nyligen i min "Nostalgilåda". Har nu konstaterat att
han inte längre finns i livet men vill absolut inte att en sådan skicklig
person skall bli bortglömd då han har gjort så mycket för att dokumentera
Gävles historia.
Se även hans
Dokumentation om
Södra Kungsgatan,
Skomakaregatan på 1700-talet samt
1700-talet, Del I
1700-talet, del II-III
1700-talet, del IV
Skomakaregatan på 1700-talet
Mellan Himmel och
Jord
GEFLE STAD o HAMN -
Från en svunnen tid
Jag tänker därför med jämna
mellanrum presentera dem som Karl Einar Johannessons
tecknade Gävlebidrag.
S. Kungsgatan i slutet på
1800-talet
Runt sekelskiftet öppnades flera
kaféer och Centralcaféet, etablerat 1896, är det äldsta som ännu existerar.
Ett av de mest frekventerade under många år var
Lagerbloms Konditori, som öppnades
1870 på den plats där Gula ladan funnits innan branden året före.
Konsumvaruhuset
i hörnet av Drottninggatan/Norra
Kungsgatan invigdes 1938, det andra i
landet utanför Stockholm. Tomten med
affärsfastighet köptes 1929, och där
hade då
Eskilstunaboden sin butik. Huset
fick lämna plats för det nya varuhuset
med både restaurang och konditori. 1954
öppnades Sko-Konsum och en
livsmedelshall i nybyggda, intilliggande
Trygghuset. 1955 förbands entrén vid
Drottninggatan med andra våningen, där
herrkonfektion låg, via stadens första
rulltrappa. Restaurangen flyttades då
till tredje våningen.
I början av 1960-talet var en utbyggnad
nära då den nybildade länssparbanken
ville sälja
Sparbankshuset till Konsum Alfa,
som ville riva det gamla huset och
använda marken till att utvidga
varuhuset. Den lokala opinionen fick
banken att ändra sig, och huset
räddades.
1964 fick varuhuset namnet
Domus. Det flyttades 1973 när
det nya varuhuset på andra sidan av
Stortorget stod färdigt. Andra butiker
tog över lokalerna.
Södra Kungsgatan i
början på förförra sekelskiftet.
Hyrkuskverket från mitten
1800-tal.
N. Strandgatan i början av
seklet.
Badhuset Najaden som låg i Stadsträdgården. Idag finns Milles
Änglar på samma plats.
Badhuset låg i Tegelhagen på
Gavleåns norra sida där skulpturgruppen Musicerande änglar nu står.
Anläggningen började användas 1843 och ombyggdes 1873. Najaden hade karbad,
kontor, kafé och matservering och i Gavleån låg två, så småningom tre
bassänger som omgärdades av plank. 1892 skedde ytterligare en renovering och
fick då både större bassäng och badhus. Varmbadhuset nyttjades tills
Murénska badhuset togs i bruk 1907 och kallbadsbassängerna till 1927. Kaféet
drevs ytterligare en tid och anläggningen revs 1956.
Gävle mest kända Café,
Central-Cafe i början på seklet. (obs
telefonnumret...)
Centralplan 3, öppnades 1896 som nykterhetskafé av Fredrik och Jenny
Andersson. Det övertogs 1916 av dottern Ruth Peterson som drev kaféet till
1967 då hennes dotter Birgit Joachimsson tog vid. Efter flera ägarbyten
drivs Centralcaféet sedan 1992 även som pub med musikaftnar och ölservering,
och initialerna CC kom att användas i varumärket CC-puben. I samband med ett
ägarbyte 2006 beslutade de nya ägarna att CC skulle stå för Central Corner.
En tid fanns även biograf i huset.
Lindbloms Hörna - N. Kungsgatan - Drottninggatan, idag
Nordbanken/Nordea.
Folkhumorn gjorde att Korsningen mellan
Drottninggatan och Kungsgatan även
kallades Prinshörnan även om Lindbloms
hörna trots allt var den vanligaste
benämningen.
Hugos
Hörna - Folksamhuset. N Kungsgatan - Kyrkogatan.
Sandbloms Hörna.
N. Strandgatan - N. Kungsgatan.
Nygatan på 40-talet. I huset till vänster
i bild låg Norrlands-Posten. OBS biografen Metropol.
Drottninggatan vid Stortorget
på 50-talet. OBS biografen Roxy.
Södra Tvålhuset på Södra
Kungsgatan. Godtemplarträdgården till höger.
Södra Kungagatan på 40-talet.
F.d. Gästgivaregården på Södra Kungsgatan 8.
Ovanför till vänster låg Godtemplarträdgården.
Gästgivargårdarna var en annan ofta finare krogform,
som tillkommit genom myndigheternas försorg, gästgivarförordningen år 1649.
Det skulle vara 2,5 mil mellan dem. Det var ofta rymliga lokaler med
trädgård, resanderum och stall. Till gästernas förströelse fanns gungor och
kägelspel. Servitriserna kallades på den här tiden för "källarflickor" och
de serverade ibland de manliga gästerna även annat än mat och starka
drycker. I hörnet av Hamiltongatan och Södra Kungsgatan låg sedan år 1791
Gävles gästgiveri, som hade en kringbyggd gård med flygel, stall
ekonomibyggnader osv. Gästgiveriet upphörde 1902. Byggnaden påminde om Nynäs
herrgård och revs tyvärr 1952.
Godtemplarlogerna började 1903 spela teater för allmänheten i Ordenshuset
vid Södermalmstorg, tidigare Södra bönhuset, och kallade den då
Godtemplarsalongen. Senare startades Godtemplarträdgården, även kallad
Sommarteatern, på Södra Kungsgatan.
